Storslagen fjällmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Storslagen fjällmiljö

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms fyra av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Storslagen fjällmiljö anses vara nära att nås. En positiv trend med minskade luftföroreningar har förbättrat förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. Insatser för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer av fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Utsläppen av växthusgaser har minskat mellan 1990 och 2015. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Storslagen fjällmiljö

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Miljötillstånd och ekosystemtjänster

De senaste årtiondenas varmare klimat har börjat ge synbara effekter i fjällmiljön. Träd- och skogsgränser klättrar uppåt. Fjällbjörkskogen förtätas och videbuskmarkerna ökar. Glaciärer och snölegor minskar. Utvärderingen av miljöövervakningens NILS-program (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) visar att på kalfjället och i fjällbjörkskogen ökar marktäckningen av ris- och gräsväxter (1).

Fjällen är viktiga naturbetesmarker för renskötseln.  Renantalet i länets fjällsamebyar har varit relativt konstant de senaste åren och var i början av 2017 cirka 117 000 djur.

Rennäring, turism, friluftsliv, jakt och fiske är nyttjanden av fjällens ekosystemtjänster.  En naturlig följd av att människan finns i området är att det runt samevisten, turismens och renskötselns anläggningar förekommer stigar, leder och ett visst slitage. Skador på mark är lokalt av för stor omfattning, främst orsakade av fyrhjulingar. Utvärderingen av NILS data i fjällen visar att fordonspår ökat (1).  Länsstyrelsens Fältenhet bedömer att körskadorna fortfarande ökar. Alla fjällsamebyar har någon form av terrängkörningsplaner men tillsynsinsatser under året visar på att det finns ett fortsatt behov att genomföra markförstärkningsarbeten.

Bevarandestatus och hotade arter

En stor andel av naturtyperna och arterna inom alpin region anses ha gynnsam bevarandestatus (2). Ett varmare klimatet gör dock att naturtyper som glaciärer och palsmyrar på längre sikt anses ha dålig bevarandestatus.

Efter bottenåret 2016 har smågnagartillgången åter börjat öka (3). En oroväckande trend är att antalet vanliga fjällfåglar har minskat de sista tio åren (4).

Enligt rödlistan 2015 anses 70 arter vara hotade i Norrbottensfjällen. Många av dessa är dock naturligt sällsynta. Projektet Felles Fjellrev Nord som är finansierat via EU-programmet Interreg Nord  är i gång sedan årsskiftet. Inom projektet har det bedrivits jakt på rödräv som är en svår konkurrent för fjällrävarna. Det har även placerats ut ett flertal foderautomater för att ge fjällräven en möjlighet att utvidga sina områden. Under sommaren har det fötts sju valpkullar vilket var över förväntan. Åtgärdsarbetet för fjällgås fortsätter i avvaktan på den pågående utvärderingen av åtgärdsprogrammet.

Bevarade natur-och kulturmiljövärden

Inga nya naturreservat har bildats i det fjällnära området under året. En överenskommelse har tidigare träffats mellan Naturvårdsverket och Sveaskog. I Norrbotten innebär överenskommelsen att 40 nya naturreservat kan bildas, med en total areal om ca 42 400 ha (ca 25 600 ha produktiv skog). De flesta av dessa blivande reservat ligger helt eller delvis ovan gränsen för fjällnära skog.

Kunskapsbristen är stor om var det finns forn- och kulturlämningar. Endast 23 procent av arealen ovan odlingsgränsen är inventerad och i obrutet fjäll endast 18 procent.

Friluftsliv

Ett omfattande system av vandrings- och skoterleder, fjällstugor och andra fjällanläggningar skapar goda förutsättningar för friluftsliv. Under 2016 och 2017 har en omfattande upprustning av leder och broar skett.  Drygt 2000 skyltar har även bytts ut.

Lokalt har flygbullret ökat. Exempelvis flygs det många turister mellan Nikkaluokta och Kebnekaise fjällstation. Det är dock renskötseln och myndigheter som står för merparten av flygtrafiken. Hur bullret uppfattas beror i hög grad på vilka förväntningar besökare eller verksamma i fjällområdet har.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås 2020. Norrbottensfjällens storslagenhet, omfattande renbetesmarker, gynnsamma bevarandestatus och låga exploateringsgrad kan sannolikt upprätthållas. De problemområden som finns, exempelvis markskador orsakade av terrängkörning och kunskapsbrist om fjällens kulturmiljövärden hinner sannolikt inte att åtgärdas fram till målåret. Även förutsättningarna för renskötsel behöver stärkas. På längre sikt kan klimatförändringar innebära stora förändringar i fjällmiljön.

Utvecklingen för miljökvalitetsmålet är negativ.

Fjällens miljötillstånd och ekosystemtjänster

Norrbottens fjällområde är stort och en stor andel av arealen ligger inom obrutet fjällområde. Miljöbalkens bestämmelser, länsstyrelsens myndighetsutövning kombinerat med kommunal planering gör att fjällens förhållandevis goda miljötillstånd kan upprätthållas. Den måttliga exploateringen sker i anslutning till redan exploaterade områden. Omfattande prospektering kan dock leda till fler gruvetableringar.

För att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen är det viktigt att renskötseln kan fortsätta och utvecklas.  Något generellt långvarigt överutnyttjande av betesresursen i fjällområdet har inte konstaterats i länet. I Norrbotten utgör vinterbetet i skogslandet den begränsande faktorn för renantalet. Därför är det utvecklingen på vinterbetesmarkerna och övriga förutsättningar för renskötseln som är av betydelse för vilket betestryck som finns i fjällområdet.

Terrängkörning i samband med renskötsel är tillåten enligt terrängkörningslagen. Samebyarnas terrängkörningsplaner bidrar till att minska markskadorna men det är av stor vikt att medel finns för att genomföra markförstärkningsåtgärder. En översyn av lagstiftningen är önskvärd. Den illegala terrängkörningen behöver stävjas med bättre tillsyn och information.

Bevarandestatus och hotade arter

Bevarandestatusen bedöms som gynnsam för flertalet av fjällens naturtyper och arter.  För att bedöma statusen är miljöövervakning viktigt och den behöver utvecklas ytterligare. För några av de hotade arterna har åtgärdsprogram tagits fram men det är ännu för tidigt att bedöma om dessa insatser är tillräckliga.

Bevarade natur-och kulturmiljövärden

Insatser för att bevara samiskt kulturarv har skett i utpekade miljöer, till exempel i Laponia. Sametinget kan via landsbygdsprogrammet ge stöd till bevarande och restaurering av samiska kulturmiljöer.

Referenser

(1) Utvärdering av NILS data i fjällen

(2) Artdatabanken 2013. Arter & naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013. Länk till där man kan ladda ner rapporten: Arter och naturtyper i habitatdirektivet--bevarandestatus-i-sverige-2013/

(3) Länsstyrelsen 2016 Nyckel- och ansvarsarter i Norrbottensfjällen1998-2016. Resultatblad Regional miljöövervakning 2016. Nyckel- och ansvarsarter i Norrbottens fjällvärld

(4) Länsstyrelsen 2017. Häckande fåglar – Resultat från Svensk fågeltaxering i Norrbottens län 1998-2015. Häckande fåglar-kalfjäll Häckande fåglar-fjällbjörkskog