Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms fyra av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Storslagen fjällmiljö anses vara nära att nås. En positiv trend med minskade luftföroreningar har förbättrat förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. Insatser för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer av fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Utsläppen av växthusgaser har minskat mellan 1990 och 2015. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Natur- och kulturmiljövärdena i odlingslandskapet är beroende av ett aktivt jordbruk med djurhållning och åkerbruk.  Allt fler jordbruksföretag med mjölkproduktion läggs ned. Medelåldern på lantbrukarna ökar.

Slåtterängarna blir fler

Det är djurhållning och vallodling som dominerar länets jordbruksproduktion. År 2016 fanns det 32 807 hektar åkermark, att jämföra med 38 200 hektar år 2000. Sedan 1995 har den totala arealen åkermark minskat med ca 25 procent (1).

Antalet företag med mjölkkor har minskat snabbt under 2000-talet från 281 stycken år 2002 till 72 stycken år 2017. Under samma period har antalet mjölkkor minskat från 8 311 stycken till 5 277 stycken. De gårdar som finns kvar har större antal djur än tidigare. Förutom mjölkproducenter finns det drygt 1000 företag med annan jordbruksverksamhet som till exempel får- och nötköttsproduktion samt hästhållning.

Betesmarker och slåtterängar hyser en stor del av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Bara en bråkdel av de marker som fanns i länet år 1900 finns kvar. År 2003 var arealen betesmark ca 1 700 hektar. År 2016 var den totala arealen betesmark ca 900 hektar. Arealen slåtteräng har minskat från cirka 200 000 hektar år 1905 till cirka 159 hektar år 2003, men ökar nu åter. År 2016 var arealen 1 650 hektar. Norrbotten har näst störst areal slåtteräng i landet (efter Skåne). Ökningen under 2000-talet beror på att arealerna skötta slåttermyrar blivit större. Höet från myrarna används ofta till renfoder. Myrslåtter är troligen av betydelse för bland annat häckande fåglar.

Landskapselement som lador, odlingsrösen och diken försvinner. Under 2014-2020 finns inte längre medel för att sköta dessa värden inom Landsbygdsprogrammet.

Skyddade brukade marker

Vi har 22 skyddade områden där syftet med skyddet är den brukade marken. Större delen av arealen, ca 240 hektar, är myrslåttermarker. Hela arealen hävdas dock inte.  Den största slåttermyren, Vasikkavuoma, omfattar 140 hektar. I våra skyddade områden finns ytterligare ca 300 hektar som varit i hävd sent. Av de skyddade områdena hävdas fem stycken av aktiva jordbrukare, fem stycken av föreningar och tio stycken av privata markägare. Hälften söker miljöstöd, medan övriga anser systemet alltför krångligt. Ett par sköts med skötselmedel från länsstyrelsen.

I länet finns två kulturreservat, fäboden Hanhinvittikko i Övertorneå och kultur- och naturreservatet i Gallejaur i Arvidsjaur. Syftet är att bevara de kulturpräglade landskapen samt att lyfta fram kulturhistorien.

Fåglar i odlingslandskapet

Häckande fåglar används som indikator för att följa biologisk mångfald inom odlingslandskapet. Trenden för de ingående arterna i miljömålet Ett rikt odlingslandskap i Norrbotten 2007-2016 visar ingen statistiskt säkerställd förändring. Av de ingående tio arterna är det fem som minskar och resterande fem är oförändrade. Gulsparv, ladusvala och storspov är de arter som mest tydligt minskar (2).

Sulfidjordar skapar problem

I kustområdet är många odlingsmarker belägna på sulfidhaltiga jordar. Dikningar leder till att marken får lågt pH vilket medför att metaller frigörs. En följd kan bli fiskdöd i mindre vattendrag. Länsstyrelsen arbetar med kartläggning av sulfidhaltiga jordar men även med information om problematiken och test av åtgärder (3). Dessa jordar är mycket viktiga för länets livsmedelsproduktion. Ett rationellt brukande av dessa marker kan stå i konflikt till miljöhänsyn.

Åtgärder under året

Under 2017 har en återinventering av marker i ängs- och betesmarksinventeringen fortsatt. Länsstyrelsen har inte fått några besked om huruvida inventeringen kommer att fortsätta kommande år.

Under 2016 togs en regional livsmedelsstrategi fram i Norrbotten. Målsättningen är att få mer Norrbottnisk mat på tallrikarna. Detta förutsätter ett aktivt och lönsamt jordbruk, ökad produktion och förädling av livsmedel, vilket även borde innebära fler betesdjur. Under 2017 har ett genomförandeprojekt för att nå målen i den nationella och regionala livsmedelsstrategin inletts.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2020. Utvecklingen går i motsatt riktning jämfört med de uppsatta miljömålen i odlingslandskapet. Lantbrukarna blir äldre och få tar över gårdarna. Kvarvarande gårdar rationaliseras och blir större. Vi får allt färre mjölkdjur.

Landskapet omformas

Djur och växter som är knutna till det äldre odlingslandskapet har fått ett mindre livsutrymme. Även ur kulturmiljösynpunkt har landskapet utarmats då både äldre ägoslag och landskapselement som ängar och lador försvunnit.

Det tidigare varierade småskaliga odlingslandskapet har under 1900-talet successivt ersatts av ett mer enformigt åkerlandskap. Bara en bråkdel av betes – och slåttermarkerna som fanns i början av 1900-talet finns kvar.

Även betesmarkerna har minskat drastiskt när antalet nötkreatur blivit färre. Detta trots att antalet får och hästar ökat de senaste åren. Traditionellt sett har skogsbetet varit vanligast i Norrbotten. I takt med att avkastningskraven ökade överfördes betet från skogen till anlagda betesvallar på åkermark.

Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena i odlingslandskapet är beroende av ett aktivt jordbruk. Nedläggningarna beror till stor del på faktorer som kan kopplas till den generella samhällsutvecklingen.

Stöden räcker inte

De ekonomiska stöd som finns inom jordbruksområdet styrs av beslut inom EU och av internationella beslut. Detta gör att förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet är små.

I det gällande landsbygdsprogrammet finns inte längre någon ersättning för skötsel av landskapselement i odlingslandskapet (4). Problem med utbetalningarna av stöden anstränger brukarnas ekonomi ytterligare. Hävd inom de skyddade områden blir allt svårare att lösa då antalet aktiva jordbrukare är få.

För att hävden av värdefulla slåtter- och betesmarker ska kunna fortsätta i våra skyddade områden är det viktigt att det finns ekonomiska resurser för skötsel av markerna.

Referenser

1. Jordbruksverkets statistikdatabas

2. Häckande fåglar i odlingslandskapet i Norrbotten - Länsstyrelsen i Norrbottens Län

3. Länsstyrelsens hemsida. Kustmynnande vattendrag.

4. Jordbruksverkets hemsida. Stöd i landsbygdsprogrammet.