Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms fyra av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Storslagen fjällmiljö anses vara nära att nås. En positiv trend med minskade luftföroreningar har förbättrat förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. Insatser för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer av fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Utsläppen av växthusgaser har minskat mellan 1990 och 2015. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Skogsmarkens egenskaper och processer

Överfarter över vattendrag kan orsaka utlakning av kvicksilver och slam till vattnet (1). De senaste tre åren har 38 procent av överfarterna som gjorts över vattendrag i de två nordligaste länen haft en negativ påverkan (2) på miljön. Den pågående klimatförändringen med mildare klimat ökar risken för körskador ytterligare.

Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer

Av länets skogliga arter är 489 med på rödlistan. Den största gruppen utgörs av insekter och därefter kommer svampar och lavar (3). Norrbotten har en större andel länsunika arter än de flesta andra län i Sverige och andelen utdöda arter är lägre. Detta beror på att markanvändningen inte pågått lika länge och lika intensivt som på andra håll i landet (4).

I början av 2016 var 114 500 hektar produktiv skogsmark nedan fjällnära gränsen i Norrbottens län formellt skyddad. Detta utgör mellan 3–4 procent av den produktiva skogsmarken i området. För hela länet, inklusive produktiv skogsmark ovan fjällnära gränsen, är motsvarande siffra mellan 9-10 procent (5).

Utöver det formella skyddet finns i Norrbotten ungefär 162 300 hektar frivilliga avsättningar (6). Ett exempel är Sveaskogs 14 ekoparker i länet (7). I dessa bedrivs en landskapsplanering där naturvård och produktion kombineras.

I den boreala skogen har skogsbrand varit en viktig faktor för biologisk mångfald (4). Därför är naturvårdsbränning den naturvårdande skötselåtgärd som främst kan bli aktuell i länet. Idag är omfattningen liten.

Uppföljning av nio skogslevande fågelarter i Norrbotten visar att det inte skett någon minskning av antalet fåglar under perioden 2002 ­_ 2016. Två arter, talltita och lavskrika, har ökat i antal medan järpe har minskat (8).

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Andelen skog över 160 år har sedan 1920-talet till början på 2000-talet minskat från drygt 1 miljon hektar till 200 000 hektar, formellt skyddad skog exkluderad (9). Sedan 1990-talets slut har det dock skett en ökning av andelen skog över 140 år i norra Norrland (10).

Enligt skogsvårdslagen ska hänsyn till miljön tas vid alla skogsbruksåtgärder. Skogsstyrelsens inventeringar efter avverkning visar för norra Norrland att skogsbruket tagit god hänsyn till hänsynskrävande biotoper i 59 procent av fallen (2). Hänsynen till skyddszoner bedöms vara bra i 72 procent av fallen (2). Enligt inventeringar från 2016 har 38 procent av alla kultur- och fornlämningar påverkats eller skadats i samband med skogliga åtgärder, vilket är en minskning sedan föregående år (2).

Andelen hård död ved har i norra Norrland ökat svagt sedan 1999 och är idag 2,5 skogskubikmeter per hektar produktiv skogsmark (11). Sett till totala volymen död ved (både hård och nedbruten död ved) så har det sedan 90-talet skett en minskning i norra Norrland (12). I dagsläget finns det ungefär 6 skogskubikmeter död ved per hektar (13). I den formellt skyddade skogen ligger andelen död ved på 25 skogskubikmeter per hektar (9).

Åtgärder på regional nivå

På länsnivå pågår ett arbete inom Grön Infrastruktur. Analysen som tagits fram för skogliga värdetrakter kommer att bli en bas i den regionalisering av den nationella strategin för områdesskydd som ska tas fram 2018.

Skogsstyrelsen beslutade våren 2017 om en paus av nyckelbiotopsinventering och registrering inom den nordvästra delen av Sverige. Skogsstyrelsens bedömning var att en paus behövs för att göra det möjligt att kraftsamla och forma ett långsiktigt arbetssätt.

Implementering av de gemensamma målbilderna för god miljöhänsyn i skogsbruket har fortsatt under året.

Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2015 innebar att tillståndsansökningar om avverkning av fjällnära skog som berör höga naturvärden, normalt ska nekas av Skogsstyrelsen. I november 2017 är det fortfarande ovisst om och i så fall hur markägare ska ersättas ekonomiskt till följd av avslag på avverkningsansökningar.

Analys och bedömning

Miljömålet kommer inte att nås till år 2020. Utvecklingen är neutral.

För att länets alla skogliga arter ska fortleva krävs utökade arealer formellt skydd, en bra miljöhänsyn i skogsbruket och en utvecklad och landskapsbaserad naturvård. Skogsstyrelsens bedömning är att utvecklingen på dessa punkter nu är för långsam för att miljömålet Levande skogar ska nås till år 2020.

I Norrbottens län bedrivs skogsbruk på merparten av skogsmarksarealen. Vad gäller miljöhänsynen, som vid trakthyggesbrukets begynnelse i stort sett var obefintlig, med stora trädlösa hyggen och bekämpning av lövsly, har betydande förbättringar skett. Skogsbruket har också vidtagit åtgärder såsom att frivilligt avsätta skogar och ett arbete med naturvårdande skötsel pågår, om än i liten skala. Andelen hård död ved och skog över 140 år ökar något. Arbetet med formellt skydd fortgår och den formellt skyddade arealen nedan fjällnära gränsen utgör idag mellan 3–4 procent av den produktiva skogsmarken i länet.

Sett ur ett längre tidsperspektiv har mycket stora förändringar skett i den norrbottniska skogen. Andelen gammal skog har minskat kraftigt sedan 1920-talet. En stor andel av den skog som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. Anledningen till att tre av fyra rödlistade skogslevande arter minskar är just omvandlingen av kontinuitetsskogar till produktionsskogar (4). Ett exempel är hotade tickor som behöver minst 20 skogskubikmeter död ved per hektar (14). Nivåerna av död är ved ännu långt ifrån de som finns i naturskogsartade skogar.

Skogsbruket kan genom att ta miljöhänsyn dämpa de negativa effekterna av markanvändningen men så länge skogar med lång kontinuitet avverkas är det ofrånkomligt att viktiga livsmiljöer försvinner och att landskapet blir alltmer fragmenterat. Resterna av naturskogsartad skog blir isolerade små öar i ett landskap dominerat av homogena produktionsskogar. Det leder till att störningskänsliga skogsarter får svårare att klara sig. Miljöhänsynen har dessutom fortfarande brister, särskilt vad gäller hänsynskrävande biotoper och vattendrag.

Referenser

  1. SLU Skogsbrukets effekter på kvicksilverutlakningen
  2. Skogsstyrelsen statistikdatabas
  3. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015, Artdatabanken.
  4. Tillståndet i skogen, rödlistade arter i ett nordiskt perspektiv, ArtDatabanken rapporterar 9, ArtDatabanken SLU 2011.
  5. Formellt skyddad skog i Norrbottens län, Länsstyrelsen Norrbotten och Skogsstyrelsen, 2016.
  6. Skogsbrukets frivilliga avsättningar, Meddelande 4, 2017 Skogsstyrelsen, tabell 4.
  7. Sveaskog, Lars Göran Ek muntligen, 2014.
  8. Häckande fåglar i skogen i Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens hemsida, 2017.
  9. Uppföljning av miljötillståndet i skog baserat på riksskogstaxeringen, Länsstyrelsens rapportserie nr 3/2011, SLU och Länsstyrelsen Norrbotten.
  10. Skogsdata 2016, SLU, figur 3.5.
  11. Skogsdata 2016; SLU tabell 3.22
  12. Skogsdata 2016; SLU tabell 3.21
  13. Skogsdata 2016; SLU tabell 3.23
  14. Hur mycket är nog för att bevara arterna? Angelstam et al. Fakta skog nr 12, 2010, SLU.