Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms fyra av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Storslagen fjällmiljö anses vara nära att nås. En positiv trend med minskade luftföroreningar har förbättrat förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. Insatser för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer av fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Utsläppen av växthusgaser har minskat mellan 1990 och 2015. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Bevarandestatusen för länets våtmarkstyper och våtmarksarter är otillräcklig och med en intensivare markanvändning och ett förändrat klimat kan en negativ utveckling förväntas. Arbetet med att skydda våtmarker är lågt prioriterat och går långsamt. Positivt är att hydrologiska restaureringar av våtmark har påbörjats i länet.

Ekosystemtjänster och bevarade av natur- och kulturmiljövärden

Våtmarkerna har ett visst skydd i och med tillståndsplikten för markavvattning, men gamla diken orsakar problem. Bristande hänsyn inom skogsbruket och vid dikesrensningar fortsätter med omfattande läckage av näringsämnen, oorganiska och organiska material till våtmarker och vattendrag med bland annat igenväxning som följd (1,2). Under senaste året har inga tillsynsärenden resulterat i krav på återställning, men det finns pågående ärenden med körskador och dikningar som skett utan föregående samråd eller tillstånd. I länet finns sex aktiva torvtäkter samt en ny tillståndsgiven torvtäkt. Inga ansökningar om nya täkter har kommit in under senaste året och en ansökan om förlängning har avslagits.

I myrskyddsplanen för länet har 62 myrar pekats ut som tillsammans utgör 187 200 hektar. Till och med 2015 var 122 000 hektar av dessa skyddade antingen som naturreservat eller nationalpark, Natura 2000 eller inköpt mark för pågående reservatsbildning. För 5000 hektar har beslut om att inte gå vidare med skyddsåtgärd tagits. Skyddsåtgärder återstår för 60 000 hektar (5). Arealen skyddad våtmark ökar något varje år eftersom de ofta ingår i naturreservat som bildas med syfte att bevara skogliga naturvärden (6). Utöver myrskyddsplanen saknas en regional strategi för skydd och skötsel av våtmarkernas natur- och kulturvärden.

Myrslåtter har återupptagits på ett 50-tal myrar. Arealen myr där slåtter bedrivs har sedan 2001 årligen ökat med stöd av miljöersättningar. 2014 bedrevs myrslåtter på 1585 ha (9). Arealen som slås fortsätter att öka. Lador, hässjor och andra kulturvärden är på väg att försvinna (2).

Gynnsam bevarandestatus och hotade arter

Bevarandestatusen är otillräcklig för länets våtmarkstyper (7). I de västra delarna är statusen bättre än i de östra tack vare stora våtmarksarealer och mindre påverkan. Palsmyr är den enda våtmarkstypen som har dålig bevarandestatus. Den negativa utvecklingen för palsmyrar beror på klimatförändringar med högre temperatur samt mer nederbörd som leder till att permafrosten inne i palsarna tinar. De övriga våtmarkstyperna som har god till otillräcklig status är problemet främst avvattning och ökad näringstillförsel.

Merparten av de utpekade våtmarksarterna i Art- och habitatdirektivet har god till otillräcklig bevarandestatus (7). Antalet individer av våtmarksfåglar i länet har inte förändrats mellan 2002-2016 (8).

Återskapande av våtmarker

I länet har arbetet med att återskapa våtmarker påbörjats. Framförallt handlar det om dämning av diken för att återställa våtmarkernas funktion i landskapet med syfte att minska läckage av näringsämnen, organiska och oorganiska material till vattendrag.

Under 2012-2017 har hydrologisk restaurering av ca 60 hektar torvmark på Kaipavuoma utförts av Sveaskog. Senaste året har skogsbolaget även lagt dikesproppar som berör 1 ha våtmark vid Laxtjärnbäcken för att minska slamtransport.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Analyser av våtmarkernas bevarandestatus och ekosystemstjänster är centrala för bedömningen. Våtmarkerna fortsätter att påverkas negativt och skydd av våtmarker med natur- och kulturvärden är fortsatt lågt prioriterat. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen.

Styrmedel behövs för bättre hänsyn

Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom främst infrastruktur och skogsnäringen. Länsstyrelsen saknar resurser för att arbeta förebyggande genom information och tillsynsverksamhet. Bidrag saknas för att åtgärda gamla, uttjänta diken som fortfarande avvattnar myrar. På grund av detta genomförs inte tillräckliga åtgärder för att förbättra miljötillståndet i länets våtmarker.

Länsstyrelsen får sällan in ärenden som gäller dikesrensningar trots att det förekommer. Det är inte tillfredställande eftersom det i många fall innebär belastningar på miljön. Med en anmälan ges möjlighet att förelägga om försiktighetsåtgärder för att minimera påverkan. Vattenverksamhetsutredningen har föreslagits att bestämmelsen i miljöbalken som undantar rensning från tillståndsplikt ska upphävas och att det istället ska regleras i föreskrifter (10). För miljökvalitetsmålet är det angeläget att länsstyrelserna får utökade möjligheter att förelägga om hur verksamheter ska bedrivas med hänsyn.

Information viktig till markägare

Förståelsen för våtmarkernas viktiga funktion i landskapet ökar och därmed även intresset för att återställa de hydrologiska förhållandena i dikade områden. Det är viktigt att få ut information till markägare för att ta tillvara intresset och även följa upp åtgärder för att se om de fått önskad effekt. Länsstyrelsen har tagit fram ett planeringsunderlag som visar var i länet det finns behov av att restaurera våtmarker.

Fortsatt stöd i form av miljöersättningar till utförare av myrslåtter är avgörande för att upprätthålla verksamheten. Länsstyrelsen bedömer att myrslåttern har betydelse för våtmarkernas biologiska mångfald och kulturmiljövärden.

Prioriteringar i länet

Länsstyrelsen har i samråd med Naturvårdsverket prioriterat ned genomförandet av myrskyddsplanen som togs fram 2007. Orsaken är bristande resurser för arbetet med att skydda områden. Till detta behövs mycket mer resurser om etappmålet ska nås med att genomföra planen till 2020.

Referenser

1. Mer träd på myrarna. Igenväxning de senaste 20 åren. Länsstyrelsen i Dalarnas län Rapport 2010:4 & Länsstyrelsen i Gävleborgs län Rapport 2010:03 (PDF 3,4 mb, nytt fönster).

2. Markanvändningsbetingade vegetationsförändringar inom öppen myr 1987-2000 i Norrbottens län – Satellitbaserad övervakning. Länsstyreslens rapportserie nr 4/2012 (PDF 35 mb, nytt fönster).

3. Förslag till övervakningsprogram för Sveriges palsmyrar. Länsstyrelsen i Norrbotten Rapportserie nr 16/2012 (PDF 10 mb, nytt fönster).

4. Kartering av Sveriges palsmyrar Länsstyrelsen i Norrbotten Rapportserie nr 4/2014 (PDF 51 mb, nytt fönster).

5. Myrskyddsplanen genomförande. Miljömålsindikator.

6. Skydd av våtmarker. Miljömålsindikator.

7. Arter & naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013. ArtDatabanken SLU

8. Häckande fåglar i våtmark – Resultat från Svensk fågeltaxering i Norrbottens län 2002-2016

9. Slåtterängar. Miljömålsindikator.

10. I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande. SOU 2014:35.