Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms fyra av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Storslagen fjällmiljö anses vara nära att nås. En positiv trend med minskade luftföroreningar har förbättrat förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. Insatser för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer av fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Utsläppen av växthusgaser har minskat mellan 1990 och 2015. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Miljötillstånd

I större älvar är laxbestånden nära MSY-målen. Bestånden av havsöring, vildlax i mindre älvar (1) och kustharr (2) är svaga, men förbättras. Lake minskar (1). Fångsterna av siklöja har minskat, men från höga nivåer. Kustfisk i övrigt indikerar god miljöstatus för arter där vi har data (1,3). Man anar minskningar av vissa fågelarter, t.ex. svärta och silltrut (4,5), kanske pga. storskaliga förändringar i södra Östersjön.

Miljöstatus, ekologisk och kemisk status är klassad till sämre än god i hela Bottenviken pga. dioxin, bromerade flamskyddsmedel och kvicksilver, men halterna minskar långsamt. I enskilda vattenförekomster utanför nedlagda och pågående industri- och hamnverksamhet överskrids gränsvärdena även för andra miljögifter (6). Framförallt avsnörda grunda fjärdar och vikar är övergödda p.g.a. enskilda avlopp, jordbruk och dagvatten (6).

Fysisk påverkan är problematisk i grunda kustnära miljöer (7). Problem med sura sulfatjordar behöver åtgärdas (8,9). De marina naturtyperna laguner, grunda vikar och sund bedöms ha ogynnsam bevarandestatus. Det finns ett stort behov av att återställa livsmiljöer främst i kustmynnande vattendrag. Bevarade av naturvärden knutna till kustvatten och stränder är nästan obefintligt i fastlandsnära miljöer, trots att stränderna blir allt mer exploaterade (10,11). Arter som inte uppnår gynnsam bevarandestatus är bl.a. småsvalting, hänggräs och de fiskarter som nämns ovan (7). Andra hotade arter i grunda miljöer har okänd utveckling. Främmande arten vattenpest riskerar vara miljöproblem i 16 kustvattenförekomster (6). Kunskapen om genetisk variation i Bottenviken är bristfällig, men relativt god för lax och öring.

Bevarade av kulturmiljövärden är eftersatt i hälften av kommunerna och tillståndet är till stor del okänt.

Ekosystemtjänsterna för fisket, turism och friluftsliv behöver öka (12).

Skogsbrukets och vattenkraftens sammanlagda påverkan, mängden mikroplaster och havsförsurningens effekter är okända i Bottenviken.

Aktuellt åtgärdsarbete

Länsstyrelsen är inblandad i och leder ett flertal externfinansierade projekt med finansiering från Havs- och vattenmyndigheten, EU och andra offentliga aktörer.  Ett flertal arbetar med att återställa förstörda livsmiljöer (2,8,19). Ett åtgärdsprojekt för att få fram riskkartor för sura sulfatjordar och minska påverkan från ett försöksfält pågår tillsammans med SGU (8). Under 2017 publicerades en rapport över karteringar av fiberbankar i Norrland (13) och bottnar utanför nedlagda verksamheter karteras under 2017 med hjälp av SGU (14). Inventeringar av grunda vikar och små vattendrag har genomförts (14) för att ta fram kartbaserade planeringsunderlag. Det Interreg-finansierade finsk-svenska projektet SEAmBOTH startas i år för att harmonisera naturvårdsarbetet och arbeta med naturvårdskartor (15). Processen med att bilda naturreservat med höga marina värden är påbörjad för 3 områden och det första marina reservatet i Norrbottens län är beslutat 2017 (16). En handlingsplan för Grön infrastruktur tas fram, inklusive ramverk för naturvärdesbedömning och definition av ekosystemtjänster.

Kommunerna arbetar aktivt med att minska påverkan från enskilda avlopp (se Ingen övergödning) och Luleå kommun har påbörjat arbetet med dagvattenlösningar. Hänsyn till värdefulla vikar och vattendrag tas i fysisk planering, tillsyn och prövning i Piteå och Luleå kommun. Norrbottens kommuner driver ett laxförvaltningsprojekt i Råneälvens avrinningsområde med stöd från Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen samt med EU-stöd från Jordbruksverket (2).

Inom de större skogsindustrierna arbetar man med att uppfylla kraven på bästa möjliga teknik till 2018.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade styrmedel pga. naturens egen återhämtningsförmåga, undermålig fysisk planering av havet, samt till viss del dåligt fungerande nationella och internationella styrmedel. Flera miljögifter minskar, fiskbestånd återhämtar sig och skydd av marina miljöer har påbörjats. Tillsyn, tillsynsvägledning och fysisk planering är viktiga styrmedel för att nå målet.

Juridiska styrmedel

Förbättringarna hos bestånden av laxartad fisk beror troligen mycket på 3-metersregeln och förändrad kvot och lagstiftning för laxfisket i Östersjön.

Åtgärdsprogrammen enligt havsmiljöförordningen och vattenförvaltningsförordningen betyder mycket för åtgärdsarbetet, men behöver till viss del införlivas bättre i myndighetsarbetet. Länsstyrelsen behöver vägleda kommunerna angående en del tillsynsåtgärder och behöver också mer finansiering för egen tillsyn.

Inom de större processindustrierna uppfylls kraven på bästa möjliga teknik. Oroande är de ökningar man kan se för flera nya miljögifter.

Åtgärdsprojekt och kunskapsunderlag

Åtgärdsarbetet har underlättats av finansiellt stöd från Havs- och vattenmyndigheten. Under senare år har livsmiljöer i större och mellanstora vattendrag återställts, vilket förklarar en del av ökningen av lax och öring. Pedagogiska kartunderlag över påverkan från sura sulfatjordar finns tillgängligt för fysiska åtgärder i framtiden.

Åtgärdstakten hämmas ännu av kunskapsbrist om förorenade bottnar, övergödningspåverkan och naturvärden i marina vatten. Underlagen och kunskapen om Bottenvikens ekologiska processer och ekosystemtjänster behöver förbättras för en effektiv förvaltning av havet. Ett yttäckande och högupplöst underlag över kustvattnets bottnar skulle underlätta fysisk planering och övrigt åtgärdsarbete mycket för de flesta miljöproblem.

Skydd och tillsyn av kulturmiljöer behöver öka. Årlig skötsel av och information om kulturmiljöer sker i naturreservat och fornvårdsmiljöer i skärgården, men resurserna är för små. Länsstyrelsen har förbättrat underlagen över marina kulturvärden (17,18). Förslag på vrak bör utredas vidare för eventuell fornminnesförklaring (8). Kunskapen om fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar under vatten behöver öka (7, 8) på grund av ändringarna i fornlämningsbegreppet i kulturmiljölagen.

Referenser

1. Fiskbestånd i hav och sötvatten. Sveriges lantbruksuniversitet. [Online] 2015. http://www.slu.se/sv/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/fiskbestand-och-miljo-i-hav-och-sotvatten/.

2. Dan Blomkvist, Länsstyrelsen Norrbotten. Personlig kommentar, 2015.

3. Havet 2015/2016. 2016. Havsmiljöinstitutet.

4. Svensk fågeltaxering.

5. ArtDatabanken Artfakta. ArtDatabanken . [Online] Sveriges lantbruksuniversitet. http://artfakta.artdatabanken.se/.

6. VISS. [Online] 2014. http://www.viss.lst.se/.

7. Arter & naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013. u.o. : Artdatabanken, SLU, 2014.

8. Kustmynnande Vattendrag i Bottenviken- Metodutveckling och ekologisk restaurering. Ely-Keskus. [Online] 13.https://www.ely-keskus.fi/sv/web/ely/peramereen_laskevat_joet_kunnostus?p_p_id=122_INSTANCE_aluevalinta&p_p_lifecycle=0&p_p_state=normal&p_p_mode=view&p_r_p_564233524_resetCur=true&p_r_p_564233524_categoryId=14253#.WDwC1Gc0OUk

9. Sura sulfatjordar kartläggs i Norrbotten. [Online] http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/nyheter/2014/Pages/sura-sulfatjordar-kartlaggs.aspx?keyword=sura sulfatjordar

10. Engdahl, A. och Nilsson, T. Exploatering i kustzonen 2013. Jämförande statistik på läns- och kommunnivå. u.o. : Länsstyrelsen i Norrbottens län., 2014. Rapportserie nr 2/2014.

11. RUS. Strandnära byggande vid havet, Miljömålsindikator. u.o.

12. Andreas Bryhn, Mats Lindegarth, Lena Bergström och Ulf Bergström. Ekosystemtjänster från svenska hav - Status och påverkansfaktorer. u.o. : Havs- och vattenmyndigheten, 2015.

13. Inventering av fiberbankar i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län. [Online] . http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/nyheter/2015/Pages/inventering-av-fiberbankar-i-norrbotten.aspx?keyword=fiberbankar

14. Miljoner till ny kartläggning av länets kustvattenmiljöer. [Online] http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/nyheter/2016/Pages/miljoner-till-ny-kartlaggning-av-lanets-kustvattenmiljoer-och-kustmynnande-vattendrag.aspx?keyword=kustmynnande vattendrag

15. 1 853 415 euro har beviljats till havsmiljön i norra Bottenviken. [Online]  http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/nyheter/2017/Sidor/1853415-euro-har-beviljats-till-havsmiljon-i-norra-bottenviken.aspx

16. Nu bildar vi naturreservaten Kallfjärden, Norrbottens första marina naturreservat och Kunoöhällan, ett paradis för häckande fåglar. [Online]  http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sv/nyheter/2017/sidor/nu-bildar-vi-naturreservaten-kallfjarden-och-kunoohallan.aspx/

17. Maritimt planeringsunderlag i Norrbottens län, Under utarbetande.

18. Förvaltning och skydd av fartygslämningar i Norrbotten och Västerbottens län. u.o. : Under utarbetande.

19. 124 miljoner kronor till restaurering av älvar i Norrbotten och Västerbotten. Länsstyrelsen i Norrbotten. [Online] http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/nyheter/2016/Pages/124-miljoner-kronor-till-restaurering-av-alvar-i-norrbotten-och-vasterbotten.aspx?keyword=reborn