Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att nå målen kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I länet genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Några exempel på det som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten och bildandet av natur- och kulturreservat. Längs Vindelälvsdalen pågår ett stort projekt om att bli Biosfärsområde. Inom klimatklivet beviljades 14 ansökningar investeringsstöd under 2017. Skellefteå bygger kulturhus i trä och Vilhelmina arbetar med att ta fram en grön översiktsplan. Umeå satsar på medskapande, jämställdhet och mångfald för en grönare framtid och samlar allt arbete för hållbar utveckling under begreppet Green Umeå. Årligen arrangeras SEE hållbarhetsveckan (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) där regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. För tredje året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på mat och klimat.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

I den senaste klassningen av länets vattenförekomster bedöms 40 procent av vattendragen och 62 procent av sjöarna ha hög eller god ekologisk status. En sjö och 27 vattendrag i länet uppnår inte god kemisk status. Detta är exklusive den diffusa belastningen av kvicksilver och PBDE (bromerade flamskyddsmedel) som ger förhöjda halter i merparten av Sveriges vatten. (1)

Opåverkade sjöar och vattendrag återfinns främst i länets fjällområden. I barrskogsregionen finns inte många oexploaterade vatten kvar. Påverkan handlar främst om flottledsrensningar, skogsdikning och fragmentering av vattensystemen på grund av dammar för vattenkraft och flottning samt felaktigt lagda vägtrummor. I jordbrukslandskapet är de flesta vatten påverkade av dikning och sjösänkningar.

Av länets tre ytvattentäkter är en skyddad och en är på väg att bli skyddad. En regional vattenförsörjningsplan identifierar de viktigaste dricksvattenresurserna.

För restaurering av flottade vattendrag har 2017 varit ännu ett framgångsrikt år. LIFE-projektet ReBorN är Sveriges största restaureringsprojekt med en budget på 124 miljoner kronor och kommer att återställa mer än 200 km vattendragssträcka i Västerbotten och Norrbotten. I Västerbotten är de Lögdeälven med biflöden som restaureras. Hittills har cirka 40 km vattendrag restaurerats i projektet. Flodpärlmussla, lax och utter är utpekade målarter och målsättningen är att åtgärderna ska leda till livskraftiga populationer.

Det pågår även andra restaureringsåtgärder i länet som genomförts av olika aktörer i många av länens vattendrag, nämnas kan: Bureälven, Hörnån, Torvsjöån, Gäddbäcken och Marsån. Eftersom åtgärderna är tätt förknippade med en hållbar förvaltning av fiskresursen pågår också ett projekt kallat Levande laxälvar där åtgärder och förvaltning går hand i hand. Resultaten från projektet kan tillämpas på andra platser. Finansieringen till åtgärderna bygger på olika typer av projektmedel. Det nystartade ”Samverkansprojekt Rickleån” tar ett helhetsgrepp kring uppfyllandet av god ekologisk status i ett avrinningsområde. Deltagare är förutom Länsstyrelsen och kommuner bland annat vattenråd, kraftbolag och älvräddarna.

Skyddsarbetet för vatten är prioriterat till de sjöar och vattendrag som är kategoriserade som nationellt värdefulla vatten. Under 2017 har förslag till reservatsbeslut tagits fram som omfattar skydd av Kvarnbäcken och delar av Stabburbäcken, biflöden till Vindelälven respektive Umeälven. Under året har också arbete pågått med att utforma ett formellt skydd för Skansnäsån, ett biflöde till Ångermanälven.

Skyddet av vattenanknutna kulturmiljöer är bristfälligt. Det finns ett kulturreservat och sju byggnadsminnen med anknytning till vatten. Inga nya skyddade områden har tillkommit under året. Flottningsepokens miljöer saknar långsiktigt skydd.  Men även för vattenanknuten bebyggelse och lämningar efter inlandssjöfarten är skyddet långt ifrån tillfredsställande. Kunskapsläget för vattenanknutna kulturmiljöer har förbättrats, bland annat genom projektet ”Kulturmiljöer i vatten”. (2) Resultaten har delvis bidragit till att underlätta identifieringen av värdefulla vattenanknutna kulturmiljöer i samband med åtgärder i vatten. Resurser saknas för skyddsarbetet och för vård och underhåll av miljöerna.

Under året har seminarier om kulturmiljöers känslighet och tålighet anordnats tillsammans med Riksantikvarieämbetet. Inom Länsstyrelsen pågår även ett strategiskt och förebyggande arbete. Vid möten och fältbesök där personal från olika sakområden deltar har diskussioner förts om hur åtgärder i vatten kan göras med hänsyn till kulturmiljöer.

Analys och bedömning

Även om det finns positiva trender, mest tack vare omfattande arbete med restaurering av flottledsrensade vattendrag och borttagande av vandringshinder, finns ingen möjlighet att med idag beslutade och planerade styrmedel nå miljökvalitetsmålet till år 2020.

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ska genomföras men resurstilldelningen för att genomföra det är alldeles för begränsad. Ett sätt att möjliggöra förbättrad ekonomisk tilldelning är att söka EU-medel. Det är dock en väldigt resurskrävande process och pengarna är dessutom är begränsade till vatten inom Natura 2000. För att få en kontinuitet i åtgärdsarbetet är det angeläget att det avsätts årliga medel för verksamheten istället för att den ska bygga på projektmedel.

Det förslag på ny lagstiftning för att förbättra och effektivisera prövning av vattenkraftverk och dammar kan förhoppningsvis förbättra situationen för länets vatten på sikt. Men för att undvika att det någonstans i processen uppstår flaskhalsar behövs mer resurser till de aktörer som kommer att delta i arbetet. Dessutom riskerar prövningsplan och moratorium att det redan planerade åtgärdsarbetet stannar upp i väntan på en nationell prövningsplan.

Även om resurser har tillförts för att minska kunskapsbristen om kulturmiljöer i och vid vatten, saknas fortfarande heltäckande underlag, vilket försvårar möjligheterna att visa hänsyn och göra rätt prioriteringar av kulturmiljövärden.

Av de av de vattenanknutna kulturmiljöerna har 24 procent helt eller delvis förlorat sina värden. Kulturmiljöerna hotas av förfall, igenväxning och då de står i konflikt med ekologisk återställning (3). Kunskapen om tillståndet för de vattenanknutna kulturmiljöerna är dålig – kulturmiljöövervakning saknas. Trots det finns det fortfarande inga beslut om styrmedel eller ökade resurser för att komplettera bristerna på hänsyn, och långsiktigt skydd och uppföljning/övervakning.

 

Referenser:

(1)   http://www.viss.lansstyrelsen.se/

(2)   Kulturmiljöer i vatten. Ett kunskapsunderlag och flottningslämningar, kraftstationer, kvarnar och sågar i Västerbottens län”. Meddelande 5/2013. Länsstyrelsen Västerbotten

(3)   Kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag. Hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljningen? Meddelande 5/2010. Länsstyrelsen Västerbotten, Länsstyrelsen Kalmar län