Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att nå målen kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I länet genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Några exempel på det som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten och bildandet av natur- och kulturreservat. Längs Vindelälvsdalen pågår ett stort projekt om att bli Biosfärsområde. Inom klimatklivet beviljades 14 ansökningar investeringsstöd under 2017. Skellefteå bygger kulturhus i trä och Vilhelmina arbetar med att ta fram en grön översiktsplan. Umeå satsar på medskapande, jämställdhet och mångfald för en grönare framtid och samlar allt arbete för hållbar utveckling under begreppet Green Umeå. Årligen arrangeras SEE hållbarhetsveckan (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) där regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. För tredje året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på mat och klimat.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Påverkan på havet och landmiljön
Kvävenedfallet över länet bedöms inte som ett problem idag. Belastningen är högre vid kusten, men inga värden över den kritiska gränsen har uppmätts 2015/16 (1). Mer kunskap om var gränsen ligger för olika naturtyper behövs. Uppmätt nitratkväve i markvattnet är lågt även om nivåerna kan öka något vid tillfällig störning. (1) Nedfallet av kväve beror till största delen på utsläpp från andra länder.

Skogsbruk och skogsgödsling kan påverka övergödningen av landmiljöer och vatten lokalt. Arealen gödslad skogsmark varierar mellan år, men efter en uppgång några år runt 2010 har mindre arealer gödslats de sista åren (2013–2016) (2).

Andelen åkermark som brukas minskar i länet (3). Inom ramen för landsbygdsprogrammet 2014 - 2020 kan länets lantbrukare delta i projektet ”Greppa näringen”. Under 2017 har fem fältvandringar genomförts, med inriktning mot grovfoderproduktion (4). Inom projektet har 40 rådgivningar genomförts 2016 och ytterligare 45 har upphandlats för genomförande under 2017. Vid val av gårdar prioriteras de som ligger inom avrinningsområden som bedömts ha problem med övergödning.

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten
Av Västerbottens 1133 sjöar har övergödning klassats som ett miljöproblem i 2,6 procent (5). För de 2391 vattendragen är motsvarande siffra 0,3 procent. Av kustvattnen är 20 procent klassade som övergödda. Problemen beror framför allt på utsläpp från jordbruk, mindre reningsverk och enskilda avlopp. Åtgärder har påbörjats i några av de utpekade vattenområdena. Även om nedfallet inte är ett problem idag, så bidrar det med en liten del till totala påverkan.

Många av de enskilda avloppsanläggningarna i länet klarar inte kraven för normal skyddsnivå. Kustkommunerna har gjort inventeringsinsatser mot enskilda avlopp. Umeå kommun har beslutat om en VA-strategi som på sikt kan leda till förbättrad status genom att enskilda avlopp ansluts till kommunalt nät.

Kommunal miljöövervakning riktad mot näringsbelastade sjöar pågår i både Umeå och Skellefteå. Information från allmänheten till kommunerna visar på en ökning av antal sjöar med algblomningar under 2017. En del av dessa är inte klassade som övergödda idag och skulle behöva undersökas.

LOVA-medel har använts för en rad projekt riktade mot övergödda vatten under 2016 och 2017. För Tavlefjärden i Umeå kommun ska en källfördelningsanalys reda ut olika källors bidrag till övergödningen. I Gammbåtlänningen ska golfbanans påverkan utredas och man ska testa åtgärden kalkfilterdiken i kallt klimat. I Skellefteå kommun fortsätter arbetet med Skråmträsket, distriktets pilotsjö för åtgärder mot övergödning. Under 2017 fortsatte arbetet med planering av våtmarker och fosfordammar, kontroller av diken samt fortsatt test av kalkfilteranläggning. I Uttersjöträsket arbetar en lokal arbetsgrupp med åtgärder för att minska näringsläckage från diken och med reduktionsfisken av vitfisk.

Tillstånd i havet
Bottenviken är det svenska havsområde som är minst påverkat av övergödning. Fosforhalterna i öppna havet är låga, har sjunkit sedan 1970-talet, och syrehalterna i djupvattnet är höga.

Analys och bedömning

Miljömålet bedöms vara nära att uppnås, men det är idag svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Förutsättningarna för att nå målet har förbättrats något genom en utökad kunskap om läget i länet samt att åtgärder har påbörjats i vissa områden.

Påverkan på havet och landmiljön
Befintliga styrmedel i form av tillämpning av bestämmelser i Miljöbalken och rådgivning till brukare är en bra grund för att nå preciseringarna. För att åtgärdstakten ska öka är en effektiv samordning av länets resurser och kompetens mycket viktig och när det gäller att genomföra praktiska åtgärder ligger ett stort ansvar på kommunerna.

Med ett mer intensivt skogsbruk kan belastningen av urlakade näringsämnen komma att öka framöver.

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten
Länsstyrelsen behöver fortsätta att verifiera vatten som misstänks vara övergödda och utreda åtgärdsbehovet. Dagens bedömningsgrunder leder ofta till ett överskattat förbättringsbehov, då kustnära sjöar och grunda havsvikar ofta har naturligt höga näringshalter. Här behöver vi justera klassgränserna för bedömningsgrunderna till de regionala förutsättningarna.

Arbetet med att inventera och åtgärda enskilda avlopp behöver fortsätta och intensifieras, speciellt i kustkommunerna där problemen är som störst. Ökad fritidsbebyggelse och ombyggnationer av fritidshus till åretruntboenden, kan leda till ökad övergödning i kustvatten, sjöar och vattendrag.

Länsstyrelsen vägleder kommunerna i deras tillsyn av enskilda avlopp. Ett möte har hållits under 2017 för att presentera HaVs förslag på ny lagstiftning. Kommunerna har fått uppdrag att ta fram handlingsplaner för de övergödda vattnen. Detta kommer att leda till bättre prioritering av åtgärder och politisk förankring. Förutom prioritering av inventeringar av enskilda avlopp kan andra åtgärder ingå som t.ex. jordbruksåtgärder. 

För att nå målet behöver länsstyrelse och kommuner utveckla rådgivning och tillsyn för jordbruk och reningsverk. Förutsättningarna att nå målet har förbättrats något eftersom LOVA-bidraget nu kan användas till fler åtgärder mot övergödning. Möjligheterna att få ersättning för miljöåtgärder som kan minska näringsläckaget från jordbruket behöver dock förbättras. Fram till 2019 är resurserna för miljöförbättrande åtgärder inom landsbygdsprogrammet begränsade i Västerbotten.

Referenser

(1) Krondroppsnätet i norra Sverige – övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Resultat till och med september 2016. Rapport Nr C 240, IVL Svenska Miljöinstitutet 2017.

(2) Skogsstyrelsen, skogsstatistisk årsbok och skogsstatiska databasen

(3) http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=1&pl=2&t=Lan&l=24

(4) Lars Ericsson, Lantbruksexpert, Länsstyrelsen Västerbotten

(5) Databasen VISS