Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att nå målen kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I länet genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Några exempel på det som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten och bildandet av natur- och kulturreservat. Längs Vindelälvsdalen pågår ett stort projekt om att bli Biosfärsområde. Inom klimatklivet beviljades 14 ansökningar investeringsstöd under 2017. Skellefteå bygger kulturhus i trä och Vilhelmina arbetar med att ta fram en grön översiktsplan. Umeå satsar på medskapande, jämställdhet och mångfald för en grönare framtid och samlar allt arbete för hållbar utveckling under begreppet Green Umeå. Årligen arrangeras SEE hållbarhetsveckan (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) där regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. För tredje året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på mat och klimat.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att fungera som ett skyddande lager mot den skadliga UV-strålningen från solen. I och med att ozonskiktet tunnas ut ökar risken hos människor att drabbas av till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och grå starr. Även miljön påverkas och våra ekosystem på land och i vatten tar skada, liksom jordbruksgrödor och skog. Orsaken till att ozonskiktet förstörs är att ämnen som bryter ned ozon har släppts ut i atmosfären. Där finns de kvar länge, vilket betyder att ozonskiktet påverkas av utsläppen under flera decennier.

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen som CFC (klorfluorkarboner) och HCFC (klorerade fluorkolväten) har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. I dag sker utsläppen främst genom läckage från anläggningar och produkter där de används som köldmedier eller isoleringsmaterial. De svenska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskade med cirka 95 procent från 1986 till 2009 och minskningen fortsätter. Anledningen är att användningen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige till största delen har upphört på grund av skärpt lagstiftning. Användning av haloner, CFC och HCFC är med vissa undantag förbjuden.

Halten av ozonnedbrytande klor i stratosfären nådde sitt maximum 1990 och har sedan dess minskat. Halten av ozonnedbrytande brom i stratosfären ökar inte längre. Halten av HCFC visar en global ökning i atmosfären, men ökningen har avtagit. Situationen har inte förändrats nämnvärt jämfört med förra året.

Under miljödagarna i Västerbotten informerades länets miljö- och hälsoskyddsinspektörer om gränsöverskridande avfallstranporter.

Analys och bedömning

Bedömningen på nationell nivå är att miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Utvecklingen av tillståndet i miljön bedöms som positiv. Man kan ana en återhämtning i ozonskiktet redan nu och enligt modellberäkningar kan det komma en tydlig vändpunkt före 2020. Bortsett från Antarktis kan en fullständig återhämtning ha skett mellan 2025 och 2040.

Förutsättningen är att åtgärdsarbetet enligt åtagandena i Montrealprotokollet fortsätter. Det finns även andra osäkerheter i bedömningarna. Lustgas, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten, omfattas inte av Montrealprotokollet. Halten av lustgas i atmosfären ökar och det är den ozonnedbrytande gas som för närvarande har störst utsläpp mätt i ozonnedbrytande förmåga. Ett annat problem är kortlivade ämnen innehållande brom eller klor, till exempel diklormetan, som under vissa förhållanden kan nå stratosfären. Man befarar att dessa ämnen kan försena ozonskiktets återhämtning. De omfattas inte heller av Montrealprotokollet.

De svenska utsläppen av reglerade ozonnedbrytande ämnen består nästan helt av CFC från befintliga och uttjänta produkter. Dessa utsläpp fortsätter dock att minska. Framför allt rör det sig om isoleringsmaterial, men även kyl- och frysmöbler. Det är viktigt att sådant material omhändertas på ett korrekt sätt vid till exempel rivning. Kommunala byggnadsnämnder bör därför utnyttja den kompetens som finns hos miljönämnder vid handläggning av rivnings-ärenden.

För att kunna få gehör i internationella förhandlingar är det viktigt att Sverige fortsätter det egna arbetet på nationell nivå. Här bör omhändertagandet av CFC i rivningsmaterial samt illegala gränsöverskridande transporter prioriteras. Det är även viktigt att Sverige fortsätter att agera internationellt för att minska de globala utsläppen av lustgas och andra kväveföreningar.

Prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och den nationella bedömningen är att målet nås till 2020. Då väntas avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara klar, ozonuttunningen ha vänt och en stabilisering vara märkbar. Denna bedömning gäller fortfarande, trots oron för effekter av vissa ämnen vilkas utsläpp inte regleras i Montrealprotokollet.