Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att nå målen kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I länet genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Några exempel på det som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten och bildandet av natur- och kulturreservat. Längs Vindelälvsdalen pågår ett stort projekt om att bli Biosfärsområde. Inom klimatklivet beviljades 14 ansökningar investeringsstöd under 2017. Skellefteå bygger kulturhus i trä och Vilhelmina arbetar med att ta fram en grön översiktsplan. Umeå satsar på medskapande, jämställdhet och mångfald för en grönare framtid och samlar allt arbete för hållbar utveckling under begreppet Green Umeå. Årligen arrangeras SEE hållbarhetsveckan (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) där regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. För tredje året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på mat och klimat.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Under 2017 har mätningar av PFAS fortsatt med fokus att mäta halter i grundvatten och ytvatten i anslutning till nedlagda deponier. En provtagning gjordes också vid en aktiv deponi. Det har från nationellt håll påpekats att det behövs mer data över PFAS-halter vid deponier. Resultatet från mätningarna i Västerbotten visade på förhöjda halter vid ett par deponier i Skellefteå kommun. Dels påträffades höga halter PFAS vid Degermyran som är en aktiv deponi och Skellefteås största. Mätningar i Skellefteåälven nedströms deponin visade dock inte på några höga halter. Förhöjda halter av PFAS påträffades även vid den nedlagda deponin i Byske.

Under 2013 påträffades höga halter PFAS i Umeälven i höjd med Gubböle. Under 2016 provtogs platsen igen utan att hitta några spår av PFAS. Under 2017 görs mätningarna om igen för att se om PFAS-halterna är förhöjda. Det är fortfarande oklart vad de höga halterna som påträffades vid Gubböle under 2013 berodde på.

Det pågår även ett kartläggningsarbete av PFAS vid Umeå flygplats på uppdrag av Swedavia.

Under 2017 har också provtagning av särskilt förorenande ämnen (SFÄ) gjorts vid sex platser. Syftet är att bidra med underlagsmaterial till vattenförvaltningen och bedömningen av ekologisk status i vattenförekomster.

Länsstyrelsens tidigare uppföljning av kvicksilver i fisk visar att vissa sjöar innehåller fisken för höga halter av kvicksilver. Västerbotten har, liksom övriga Norrlandslänen generellt, högre halter av kvicksilver i fisk jämfört med de sydligare länen (1). Balansen mellan nyttiga näringsämnen och miljögifter i fisk är viktig, då de många gånger verkar i motsatt riktning. Enligt den sista Miljöhälsorapport Norr 2013 visar rapporten att det största problemet angående fiskkonsumtion bland barn i Norrland är att många äter för lite fisk. Enligt rapporten finns dock en liten andel barn med ett för högt intag av fisk som kan innehålla miljöföroreningar, främst när det gäller sill eller strömming fångad i Östersjön (2).

I länet finns cirka 2800 förorenade områden, främst i älvdalarna, i kustområdena samt i malmrika områden. Bland länets prioriterade förorenade områden dominerar gruvor. Under året har utredningar och efterbehandlingsåtgärder vidtagits vid ett antal gruvor och andra förorenade områden. Under året har även ett antal åtgärder och utredningar som finansieras med statliga bidrag genomförts. Dessa förorenade områden saknar ansvar i enlighet med miljöbalkens regler.

Umeå kommun har under 2017 antagit en ny upphandlingspolicy där man är tydlig med att det ska ställas miljökrav i upphandlingen och att dessa ska följas upp.

Umeå kommun har bedrivit projektet ”Våga fråga”. Ett nationellt projekt med tillsyn av detaljhandelns märkning av kemikalier genomföras. Ett event är planerat till den 9 december då personal på Miljö- och hälsoskydd och förtroendevalda i miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer att stå med kommunens gröna vagn på stan med temat ”en hållbar jul”. Då kommer vi bland annat informera om: Våga fråga om kemikalier och mikroplaster.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning. För att nå målet krävs det att allt fler farliga ämnen begränsas och omfattas av gemensam lagstiftning inom EU och i internationella överenskommelser. Målet motverkas av en ökande konsumtion som leder till ökad kemikalie- och varuproduktion globalt vilket bidrar till ökad diffus spridning av farliga ämnen. Tillsynen visar att många konsumentvaror innehåller förbjudna ämnen, t.ex. bly, kadmium, ftalater och bromerade flamskyddsmedel.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen
Kunskapen om den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen är i dagsläget för liten och det finns ett stort behov av att minska exponeringen. Länsstyrelsen kan bland annat arbeta för att farliga ämnen inte ska spridas från produktionsprocesser, energiutvinning och avfallshantering. En särskild utmaning är den växande gruvnäringens miljöpåverkan.  Kretsloppstänkandet behöver stärkas och utvecklas så att vi kan minska förekomsten av farliga ämnen i vår miljö.

Användningen av särskilt farliga ämnen
Till år 2020 bedöms EU:s arbete med att fasa ut särskilt farliga ämnen i nyproducerade kemikalier, varor och material ha kommit en bra bit på väg, under förutsättning att lagstiftningen tillämpas effektivt. Att hindra långväga spridning av särskilt farliga ämnen bedöms däremot ta längre tid då det förutsätter internationella överenskommelser. Trenden för preciseringen är i huvudsak positiv, men åtgärdstakten behöver öka.

Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper
De mest farliga ämnena bedöms vara kartlagda till 2020 och spridningen av dessa ha minskat. Trenden är i huvudsak positiv men ytterligare åtgärder måste vidtas.

Förorenade områden
Arbetet med förorenade områden bör öka i takt för att miljömålet ska nås. Avfall från sulfidmalmsgruvorna utgör en av de allvarligare miljöriskerna i länet. Åtgärder för att minska riskerna från länets gruvområden är prioriterat. För de objekt där ansvar saknas är det viktigt att kommunerna fortsätter att vara huvudmän och att anslaget för sanering och återställning av förorenade områden ökar.

Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper
Tillräcklig kunskap om ämnens miljö- och hälsoegenskaper är en förutsättning för att kunna skydda miljö och hälsa. Reachförordningen har som målsättning att användningen av farliga ämnen på sikt ska upphöra. För ämnen som används i högre volymer bedömer man att kunskap kommer att finnas till 2020, om kemikalielagstiftningen används effektivt. Vi behöver också förbättra vår kunskap om kemikalier i vår närmiljö och omgivning samt i de produkter och tjänster vi konsumerar och använder oss av.

Information om farliga ämnen i material och produkter
För att stoppa en fortsatt diffus spridning av farliga ämnen i miljön måste producenter och konsumenter göra val baserade på korrekt information. För att öka information om miljö- och hälsofarliga ämnen i viktiga varugrupper till år 2020, för elektronik, fordon och byggmaterial, förutsätter det att nya åtgärder vidtas.

Referenser

(1) Resultat från Länsstyrelsens provtagningar av kvicksilver i fisk i Västerbotten.

(2) Barns hälsa och miljö i Norrland