God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att nå målen kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I länet genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Några exempel på det som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten och bildandet av natur- och kulturreservat. Längs Vindelälvsdalen pågår ett stort projekt om att bli Biosfärsområde. Inom klimatklivet beviljades 14 ansökningar investeringsstöd under 2017. Skellefteå bygger kulturhus i trä och Vilhelmina arbetar med att ta fram en grön översiktsplan. Umeå satsar på medskapande, jämställdhet och mångfald för en grönare framtid och samlar allt arbete för hållbar utveckling under begreppet Green Umeå. Årligen arrangeras SEE hållbarhetsveckan (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) där regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. För tredje året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på mat och klimat.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Den långsiktiga planeringen har i många år varit eftersatt. I dagsläget har hälften av länets 15 kommuner översiktsplaner äldre än 2010 och enbart ett fåtal har strategier för hur grönstruktur, kulturmiljö eller miljöanpassade transporter ska utvecklas [1–3].  De två senaste åren har dock arbetet tagit fart för ett flertal av kommunerna. En mycket liten andel av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är skyddad och förlusten pågår i exploateringsorter såväl som i glesbygd.

Större satsningar har resulterat i att bredbandsinfrastrukturen generellt är väl utbyggd i länet, med vissa undantag. Länets stora avstånd och kalla klimat ger en hög energianvändning. Det gäller främst inom hushållssektorn, men även inom offentlig verksamhet och transporter.

Regionala åtgärder

  • Arbetet med Norrbotniabanan mellan Umeå- Skellefteå pågår. Sju järnvägsplaner arbetas fram varav medel för byggnation för närvarande finns för sträckan Umeå- Dåva. Byggnationen beräknas ske 2018- 2023. [4] 

  • Kommunträffar mellan Länsstyrelsen och ett flertal av kommunerna inom plan- och byggområdet

  • Uppstartsmöten och tidiga samråd med flera kommuner om deras översiktsplanearbete med hänvisning till webbaserad vägledning för hantering av miljömålen i översiktsplan och MKB [5].

  • Förmedling av Länsstyrelsens arbetsmodell för framtagande av kommunala kulturmiljöunderlag, samt möjlighet till stöd.

  • Arbete pågår med regeringsuppdraget mot friluftsliv och tätortsnära natur [6]

  • Riksintresseområdena för friluftsliv har uppdaterats med mer värdebeskrivningar [7]

  • Träff med kommuner i länet där avloppen riskerar att påverka vattenförekomster

  • Fortsatt satsning på bredband i glesbygden, samtliga utvecklingsmedel fördelad

  • Västerbotten som pilot-län för etablering av ett mer robust bredbandsnät med överföring mot Jämtland (projektmedel från PTS)

Kommunala åtgärder

  • Fördjupad översiktsplan för centrala stan i Skellefteå kommun har antagits [8]. Planen ger bl.a. förutsättningar för förtätning i stationsnära lägen, prioritering av hållbara transportslag och utlokalisering av parkeringsplatser. Kommunen jobbar med grönstruktur.

  • I Umeå pågår arbete med att ta fram fördjupade översiktsplaner för tätorter utanför centralorten med pendlingsmöjligheter och hållplats- och stationsnära byggande [9]. De har tilldelats stöd för att bygga ut cykelhuvudstråk via Klimatklivet och Smart Cities [10]. Sista etappen i arbetet med E12, Västra Länken har skickats in för fastställelse.

  • Ett flertal av länets mer glesbebyggda kommuner har påbörjat sitt arbete med nya översiktsplaner och fördjupningar.

  • Vännäs testkommun för den nationella metodiken TRAST, för hur trafikstrategier kan anpassas till glesbebyggda kommuner.

  • Projektsamarbete om en ”grön översiktsplan” pågår mellan Vilhelmina kommun och Umeå Universitet [11]

  • Laddinfrastrukturen för el-bilar byggs ut i hela länet, till stor del finansierat av ”Klimatklivet”. SiSL: BioFuel Region har tillsammans med medlemmar och företag blivit beviljade EU medel för att bygga i Norr- och Västerbotten [12]

  • Två kommuner arbetar med planering av sina kust- och havsområden med bidrag från HaVs KOMPIS-stöd.

Analys och bedömning

Målet kommer inte att nås till år 2020. Flera åtgärder och planeringsinsatser under det senaste året bidrar till en positiv utveckling, framförallt att ett flertal kommuner har påbörjat arbetet med att ta fram nya översiktsplaner och fördjupningar. De samlade förändringarna sker dock för långsamt för att kunna få reell effekt före 2020.

Stad och land med olika förutsättningar
Den förtätning som sker inom Umeå och Skellefteås centrala delar gör att urbana livsmiljöer kan erbjudas med närhet till service och tillgång till kollektivtrafik. Utvecklingen innebär samtidigt att bostäder byggs i mer bullerutsatta lägen och med risk för sämre luftkvalité. Förtätningen innebär också att storleken på tomter och lägenheter minskar samtidigt som utvecklingen till viss del sker på grönområdens bekostnad. Utanför tätorterna finns emellertid goda och varierade möjligheter till rekreation.

En orsak till att många kommuner saknar översiktliga planer och strategier är en stor andel glesbygd kombinerat med en ansträngd ekonomi och brist på planeringskompetens. Samtidigt anses konsekvenserna av en avsaknad planering ha mindre effekt på chansen att nå miljömålet eftersom exploateringstrycket är lägre. Satsningar på konkreta projekt som laddningsinfrastruktur för el-bilar och utveckling av bredbandsnätet har för mindre kommuner inneburit en större möjlighet att nå miljömålet än framtagandet av planer.

Översiktlig planering
Att många kommuner nu förbereder framtagandet av nya översiktsplaner skapar möjlighet för en mer tydlig inriktning och långsiktig strategi. För att skapa planer som fungerar som ett effektivt styrningsverktyg behövs en tätare koppling till kvalitativa analyser, tydligare målformuleringar och planeringsriktlinjer anpassat för de utmaningar som kommunen står framför. Bättre underlag behöver därför tas fram och kompetensen på regional nivå utvecklas när det gäller vägledning mot kommunerna. Flera av de indikatorer, underlag och vägledningar som i dag används för att nå miljömålet är svåra att applicera på landsbygd. Statliga projektmedel kommer fortfarande vara avgörande för genomförandet av konkreta åtgärder där marknadsmässiga förutsättningar saknas.

Kommunerna måste fortsätta motiveras till framtagande av planer för sin kulturmiljö och grönstruktur. Länsstyrelsens regeringsuppdrag mot friluftsliv och tätortsnära natur förväntas få positiva effekter. Det gäller även möjligheten att söka bidrag för nya kulturmiljöprogram, samt den pågående översynen av kulturmiljöer av riksintresse där nya underlag nu tas fram. Fortfarande behövs bättre tillgång på antikvarisk kompetens samt kunskap om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, även utanför utpekade riksintresseområden. Utbildnings- och informationsinsatser mot politiker och tjänstemän behövs för att motivera till arbete med kulturhistoriska värden och nyttja de styrmedel som Plan- och bygglagen ger.

Referenser

  1. Indikator Planering transporter, Miljömålsportalen

  2. Indikator Planering grönstruktur och vattenområden, Miljömålsportalen
  3. Indikator Planering kulturmiljö, Miljömålsportalen.
  4. Järnvägsplan för Norrbotniabanan
  5. Länsstyrelsens underlag för översiktsplanearbetet, kap. 4: Hantering av miljömålen
  6. Regeringsuppdrag 2016 riktat mot friluftsliv och tätortsnära natur
  7. Nya värdebeskrivningar för riksintresse friluftsliv
  8. Fördjupad översiktsplan för Centrala stan, Skellefteå kommun
  9. Översiktsplanearbete, Umeå kommun
  10. Umeå Universitetsstad blir ”Smart City”
  11. Grön översiktsplan”, Vilhelmina kommun
  12.  BioFuel Region – Projekt: ”Stolpe in för stad och land”