Storslagen fjällmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Storslagen fjällmiljö

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att nå målen kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I länet genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Några exempel på det som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten och bildandet av natur- och kulturreservat. Längs Vindelälvsdalen pågår ett stort projekt om att bli Biosfärsområde. Inom klimatklivet beviljades 14 ansökningar investeringsstöd under 2017. Skellefteå bygger kulturhus i trä och Vilhelmina arbetar med att ta fram en grön översiktsplan. Umeå satsar på medskapande, jämställdhet och mångfald för en grönare framtid och samlar allt arbete för hållbar utveckling under begreppet Green Umeå. Årligen arrangeras SEE hållbarhetsveckan (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) där regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. För tredje året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på mat och klimat.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Storslagen fjällmiljö

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

En stor del av fjällkedjan inom Västerbotten är skyddad som naturreservat eller inom Natura 2000. Storskalig exploatering sker främst i anslutning till turistcentrum och de obrutna fjällområdena har endast i mycket liten omfattning påverkats under de senaste tio åren. Rennäringen är central för bibehållandet av fjällens vegetation och utseende. Även människans övriga nyttjande av fjällområdet och bevarande av kulturarv har stor betydelse för om målet kan nås.

Bevarandestatus och hotade arter
De flesta av fjällens naturmiljöer och arter har goda förutsättningar att på kort sikt leva vidare i fjällen. Få växter eller djur hotas av lokalt med undantag för fjällnära kulturmarker. Under 2017 har därför vissa skötselinsatser riktats mot de fjällnära kulturmarkerna, men mer behövs. På längre sikt förväntas dock klimatförändringarna att starkt påverka både fjällnaturen och de verksamheter som är beroende av den. Många arter riskerar att försvinna från delar av sitt utbredningsområde (1).

För fjällräven och fjällgåsen pågår insatser genom särskilda åtgärdsprogram. I år noterades i maj skabb på två fjällrävslyor i Borgafjäll, men efter medicinsk behandling av de insjuknade fjällrävarna verkar utbrottet ha stoppats. Trots skabben och med avsaknaden av lämlar i fjällen blev det ändå fem fjällrävskullar i Västerbotten. Interreg-projektet Felles Fjellrev II har i övrigt fortlöpt som planerat.

Hållbart nyttjande och hänsyn, friluftsliv
I fjällen måste friluftsliv, turism och rennäring samsas tillsammans med t.ex. gruvnäring och vindkraft. Intressena måste ta hänsyn till varandra och till den känsliga fjällnaturen. Den svåraste perioden på året är under våren när renen och fjällfaunan har störst behov av stillhet samtidigt som stora delar av fjället är lättillgängligt med hjälp av bl.a. snöskotrar. Renskötsel bedrivs från kust till fjäll och är beroende av att det under hela årscykeln finns funktionella förhållanden. Renantalet ligger på en ganska jämn nivå (2).

Trots att körning med terrängfordon på barmark är förbjuden enligt lag så är markskador vanliga i fjällen och lokalt ökande. Barmarkskörning för renskötseländamål är ett av undantagen från lagen och flertalet av länets samebyar har tagit fram terrängkörningsplaner, men det finns behov av ytterligare skadebegränsande åtgärder.

Ökningen av skotertrafiken medför lokala problem, även om en terrängkörningsöversyn bidragit till en bättre styrning (3). Buller är ett problem särskilt under turistsäsongerna.

Under de senaste åren har de statliga lederna rustats upp, en satsning som även fortsatt under 2017. Länsstyrelsen arbetar även med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. För fjällen ligger fokus på kartläggning och sammanställning av exploaterade områden.

Natur- och kulturmiljöer
Under 2015 inventerades ca 50 000 ha fjällnära skogar, men det finns fortfarande stora kunskapsbrister om kulturmiljöerna och de saknas resurser till skötsel (4). Särskilt riskerar delar av det samiska kulturarvet att gå förlorat. Positivt är att det numer finns två kulturreservat med samisk inriktning, program för vård och utveckling av samiska kulturlandskap 2015–2020 (5) samt en pågående satsning inom forskning för natur- och kulturmiljövården i fjällvärlden (6). Under 2017 har insatser genomförts för att restaurera och bevara en fjällgårdsmiljö med höga natur- och kulturvärden. Restaureringen innefattar både byggnader och tillhörande ängsmark. Ett samarbetsprojekt kring kulturreservatet Atoklimpen har startats upp tillsammans med Storumans kommun med syftet att fördjupa kunskaperna om kulturmiljön och öka tillgängligheten.      

Analys och bedömning

Fjällvärlden i länet är till största del oexploaterad och det finns fortfarande goda möjligheter att uppleva såväl natur- och kulturmiljöerna som en aktiv renskötsel. Trots det finns tecken på att det behövs ytterligare styrning och resurser för att nå miljökvalitetsmålet till 2020, bedömningen blir därför att miljökvalitetsmålet är nära att nås. Bland annat är det angeläget att flera åtgärder i Fjällstrategin genomförs.

Rennäringen är central för fjällmiljön och känslig då förhållanden och markanvändning inom vinterbetesmarkerna påverkar möjligheterna till hållbar och traditionell renskötsel. Att renskötseln är trängd kan i förlängningen också påverka kulturarvet. Former för hållbart nyttjande behöver vidareutvecklas i fjällområdet, inte minst frågor kopplat till rennäring, friluftsliv och turism samt gruvindustri. Framtidens turism behöver utformas på ett sätt som både lockar besökare och minimerar de negativa effekterna för annat nyttjande och för naturen.

Det är önskvärt med en översyn av terrängkörningslagstiftningen samt insatser för att stävja illegal körning. Terrängkörning i samband med renskötsel är tillåten enligt lagstiftningen men det behövs ett fortsatt engagemang och ytterligare resurser för att kanalisera körning och begränsa markskador.

Samverkan och planering är viktigt för att nå miljömålet, på såväl kommunal nivå som inom forskningsområdet. Genom de nationella målen för friluftslivet och kulturmiljövården har länsstyrelsen ett tydligare uppdrag att bland annat bistå kommunerna.

Stora delar av fjällområdet har ett tillräckligt naturskydd och de flesta arter och naturtyper har en gynnsam bevarandestatus. De hävdgynnade naturvärdena i fjällen behöver uppmärksammas mer, liksom kulturvärdena i övrigt. Kunskapsbrist och brist på resurser för skötsel och utveckling är problemen för kulturmiljöerna i fjällen, särskilt då det samiska kulturarvet. Fler kulturmiljöer behöver skydd.

På längre sikt kan ett ändrat klimat innebära utmaningar. Klimatförändringarna beräknas att drabba fjällen först och hårdast och kan därför ses som ett stort hot för rennäring, turism, natur- och kulturvärden.

Referenser: 

(1)  Lehikoinen, A., Green, M., Husby, M., Kålås, J. A. and Lindström, Å. (2014), Common montane birds are declining in northern Europe. Journal of Avian Biology, 45: 3–14.

(2) https://www.sametinget.se/statistik/renhjorden, 2017-11-06

(3) 24FS 2014:26 Länsstyrelsens i Västerbottens läns förordnande om terrängkörnings-reglering inom Västerbottens läns fjällområde, ärendebeteckning 523-8339-2014

(4) Kulturmiljövården i fjällområdet i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Kulturhistorisk utredning. Västerbottens Museum/Uppdragsverksamheten. 2008.

(5) Det samiska kulturlandskapet – Program för bevarande, brukande och utveckling av samiska kulturmiljövärlden 2015-2020.

 (6) http://www.raa.se/2013/12/3-miljoner-till-integrerad-natur-och-kulturmiljovard-for-en-levande-fjallvarld-2014/