Västerbottens läns miljömål - miljömål.se
Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att nå målen kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I länet genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Några exempel på det som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten och bildandet av natur- och kulturreservat. Längs Vindelälvsdalen pågår ett stort projekt om att bli Biosfärsområde. Inom klimatklivet beviljades 14 ansökningar investeringsstöd under 2017. Skellefteå bygger kulturhus i trä och Vilhelmina arbetar med att ta fram en grön översiktsplan. Umeå satsar på medskapande, jämställdhet och mångfald för en grönare framtid och samlar allt arbete för hållbar utveckling under begreppet Green Umeå. Årligen arrangeras SEE hållbarhetsveckan (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) där regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. För tredje året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på mat och klimat.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Åkerarealen i länet har minskat med cirka 370 ha per år under de senaste 10 åren, med en tendens till större minskning de senaste två åren. Vallodlingen dominerar och omfattar omkring 70 procent av arealen, medan andelen spannmålsodling de senaste 10 åren varierat mellan 12 och 15 procent. Sett över den senaste 7 årsperioden har antalet nötkreatur minskat, utom vad gäller dikor där antalet inte förändrats. Antalet får och lamm har däremot ökat med cirka 30 procent. Enligt tillgänglig statistik minskade antalet hästar mellan åren 2010 och 2017 med cirka 200 till 1746 stycken. (1).

Landsbygdsprogrammet och andra nationella styrmedel har stor betydelse för att dämpa den negativa trenden för natur- och kulturvärden, som orsakas av minskande arealer och färre betesdjur. Stödet till jordbruket har dock inte räckt till för att hejda minskningen i areal. Arealerna av traditionellt hävdad slåtteräng i länet är relativt små. Uppgifter från den pågående ängs- och betesinventeringen tyder på att sådana marker som inte har stöd till stor del lämnas att växa igen (2). Möjligheterna att bibehålla kulturhistoriska värden i odlingslandskapet har avsevärt försämrats sedan miljöersättningen till kulturmiljöer och insatsen till utvald miljö upphörde. Det långsiktiga skyddet för kulturmiljöer i odlings-landskapet är också långt i från tillfredsställande, det finns endast ett kulturreservat i länet med inriktning mot odlingslandskapet.

Jordbrukets utveckling styrs till stor del även av internationella faktorer som världsmarknads-priser och EU:s gemensamma jordbrukspolitik och det låga mjölkpriset under 2015 och 2016 har minskat invägningen (3). Under 2017 har priserna på mjölk åter ökat, samtidigt som nötköttspriset är relativt högt. Det har lett till en viss ökning i investeringar i nya djurplatser, inte minst i nötköttsproduktion.

Region Västerbotten har i bred samverkan påbörjat arbetet med att ta fram en regional livsmedelsstrategi.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer inte att det är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ, då arealerna brukad åkermark minskar, liksom antalet nötkreatur.

Förändringarna i stödsystemet, som innebär att kultur- och naturmiljöstöden för skötsel tagits bort, kommer troligen att leda till en minskad skötsel av dessa objekt. En minskad areal och ett minskat antal betesdjur gör det svårare att hålla jordbrukslandskapet i hävd. De nationella stöden har heller inte räckt till för att bibehålla areal och antal betesdjur. Den höjning av det nationella stödet som föreslagits i årets budgetproposition är ett steg i rätt riktning. Ven förstärkningen av stödet till ängs- och betesmarker verkar i rätt riktning.

Det behövs fler insatser, framför allt för att bevara biologisk mångfald och kulturmiljö. En fortsatt satsning på kompetensutveckling när det gäller skötsel som gynnar kulturvärden och den biologiska mångfalden är viktig, men försvåras av minskade resurser till detta område. Naturbetesinriktade nötkötts- och/eller fårproducenter bör fortsatt stöttas med rådgivnings-insatser.

Även fortsatt bör man begränsa exploateringen av jordbruksmark. Det är viktigt för miljökvalitetsmålet att EU:s gemensamma jordbrukspolitik tillsammans med den nationella politiken styrs mot ökade miljöåtgärder och mot att inte den brukade arealen i länet forsätter minska.

En kvalitativ bedömning är att strukturomvandlingarna som pågår i jordbruket kan minska möjligheterna att bevara kulturmiljöer i odlingslandskapet.  Detta förstärks av att möjligheterna till att stödja skötsel och vård av kulturhistoriska värden i odlingslandskapet har minskat. Risken är därför stor att kulturmiljövärden går förlorade i snabbare takt än tidigare. Avsaknad av uppföljning/övervakning inom kulturmiljöområdet gör målet svårbedömt.


Referenser
1. Jordbruksverket, 2017-11-05. Jordbruksverkets statistikdatabas (http://www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/landsbygdsutveckling/statistikdatabas ).
2. Blomberg, Patrik. Länsstyrelsen Västerbotten, muntlig uppgift 2016-10-21.
3. LRF Mjölk, 2017-05-23. Mjölkinvägning per län och kommun 2005-2016.