Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att nå målen kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I länet genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Några exempel på det som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten och bildandet av natur- och kulturreservat. Längs Vindelälvsdalen pågår ett stort projekt om att bli Biosfärsområde. Inom klimatklivet beviljades 14 ansökningar investeringsstöd under 2017. Skellefteå bygger kulturhus i trä och Vilhelmina arbetar med att ta fram en grön översiktsplan. Umeå satsar på medskapande, jämställdhet och mångfald för en grönare framtid och samlar allt arbete för hållbar utveckling under begreppet Green Umeå. Årligen arrangeras SEE hållbarhetsveckan (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) där regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. För tredje året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på mat och klimat.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Arealen skog som undantas från skogsbruk ökar i långsam takt. Viktiga naturmiljöer fortsätter att fragmenteras och arealen skog med lång biologisk kontinuitet fortsätter att minska. Skogens kulturmiljövärden skadas i stor omfattning till följd av avverkning och markberedning. Avverkningstakten ligger alltjämt på en stabil nivå med en årlig anmäld areal på 32 302 ha (2016). Mellan år 2010–2015 har arealen varierat mellan 26 716 ha och 33 180 ha[1].

Under 2016 har 68 nya nyckelbiotoper, omfattande 964 ha registrerats av Skogsstyrelsen[2].

Skogsmarkens egenskaper och processer
Körskador har varit ett problem under lång tid vilket ledde till att skogsbruket gemensamt tog fram en körskadepolicy 2010. I Norra Norrland klarade skogsbruket 61 procent av transporterna över vattendrag, utan att påverka vattnet. Gödsling av skogsmark utfördes på 5300 ha under 2016 i Norr- och Västerbotten[3] .

Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus, hotade arter samt återställda livsmiljöer
Under 2016 skyddades 95,7 ha produktiv skog som biotopskydd, vilket innebär att det totalt finns 2097,6 ha biotopskydd i Västerbotten. Naturvårdsavtal har slutits för 300,5 ha och nu finns totalt 2859,4 ha naturvårdsavtal i länet. Under året har 5445 ha beslutats som naturreservat, vilket ger en total areal på 37 171 ha naturreservat. Totalt i Västerbotten är drygt 5 procent av produktiv skogsmark formellt skyddad, varav 1,8 procent nedan fjällnära-gränsen. Till detta ska läggas det frivilliga skyddet som utgör ca 3,5 procent av den produktiva skogsmarken.

Resultaten från den senaste hänsynsuppföljningen för norra Norrland visar bland annat att 59 procent av de hänsynskrävande biotoperna, 72 procent av skyddszonerna och 35 procent av de inventerade kulturmiljöerna inte har påverkats av skogsbruksåtgärder[4].

I Västerbotten finns 453 skogslevande rödlistade arter[5].

Främmande arter och genotyper
I Västerbotten anmäldes 405 ha som ska föryngras med contorta (Pinus contorta) under 2016[6]. Arealen contorta motsvarar 3,4 procent av skogsmarken [7].

Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Resultaten från Skogsstyrelsens senaste inventering av kulturlämningar och fornlämningar visar att i Norra Norrland (Norrbotten och Västerbotten) har andelen lämningar med grov skada, orsakad av avverkningar och skogsvårdsåtgärder, halverats vid de sista inventeringsåren (8 procent) jämfört med tidigare år (20 procent)[8]. Lämningar utan påverkan uppgår till 61 procent.

Kvalitetssäkringen av Skog och Historia fortsätter och oregistrerade lämningar upptäcks i samband med fältbesök.

Under 2016 har stöd för 894 125 kronor betalats ut till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder (NOKÅS). Fördelningen av medlen har fördelats enligt följande, 23 procent till naturvård, 35 procent till vattenmiljöer, 21 procent till kulturmiljöer och 20 procent till rekreation[9].

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020. Situationen för många skogslevande arter är fortfarande kritisk. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas fortfarande. Befintliga styrmedel och/eller resurser är inte tillräckliga för att vända utvecklingen som helhet.

Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2015 innebär att tillståndsansökningar om avverkning av fjällnära skog (§ 18 SvL) som berör områden med höga naturvärden normalt ska nekas av Skogsstyrelsen och markägaren ersättas. En konsekvens är att målen i Levande skogar försenas ytterligare i skogen nedanför fjällnära.

Skogsstyrelsen beslutade i mars 2017 att pausa registreringen av nyckelbiotoper i fjällkommunerna Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Dorotea. Detta för att utveckla metoden för inventering.

Skador på fornlämningar och kulturlämningar uppkommer fortfarande och markberedningen är den största skadeorsaken. För att skogsnäringen ska kunna ta hänsyn till forn- och kulturlämningar krävs bättre kunskap samt bättre planerings- och genomföranderutiner. Nollvisionen[10] – inga kända och registrerade kultur- eller fornlämningar ska skadas vid skogliga åtgärder, har det fortsatt att arbetas med. Under 2017 har ett Skogligt kulturmiljönätverk Nord (SKUM) skapats mellan Norr- och Västerbotten för organisationer som arbetar inom kulturmiljövård, Länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och museerna.

Det är viktigt att fortsätta inventeringen av forn- och kulturlämning i länet, vissa tydliga lämningar identifieras av Skogsstyrelsens personal vid handläggning av avverkningsärenden medan andra sannolikt missas, liksom där inget fältbesök görs innan avverkning och markberedning.

Skogsbruket arbetar med flera framåtsyftande åtgärder. Målbilderna implementeras. Certifieringssystemen för skogsbruket, FSC och PEFC bidrar. I länet är 1,8 miljoner ha skogsmark certifierade enligt FSC[11].  Till det ska läggas en ej redovisad areal certifierade fastigheter enligt PEFC.

I Västerbotten har Skogsstyrelsen under 2016 följt upp tidigare skickade vägledningar om hänsyn med hjälp av helikopter och resultaten återkopplades till de utvalda företagen. Vid återkopplingen har även målbilder för god hänsyn används. Effekterna av dessa åtgärder kommer att synas under kommande år. Som stöd till skogsbruket finns nu tillgängliga laserdata; markfuktighetskartor, terrängskuggningskartor och skogliga grunddata. Dessa kan utgöra ett stöd vid planering och analys av skogliga åtgärder.

Länsstyrelsen gav under 2017 ut rapporter om skogar med höga naturvärden[12] [13].

Formellt skydd av skog är prioriterat hos Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Ökat fokus på att höja naturvärdeskvalitéer i det formella skyddet genom att prioritera värdefullare objekt. Nya Komet kan användas i hela länet. De målbilder om god hänsyn som är framtagna implementeras i länet. Återkoppling till verksamma i skogsbruket efter utförd åtgärd fortsätter, med speciell fokus på miljöhänsyn.

Referenser:

[3] https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/statistik/statistiska-meddelanden/atgarder-i-skogsbruket-jo16/sm-atgardsstatistik-i-skogsbruket.pdf

[5]Sandström, J., Bjelke, U., Carlberg, T. & Sundberg, S. 2015. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken Rapporterar 17. ArtDatabanken, SLU. Uppsala

[6] https://www.skogsstyrelsen.se/statistik/

[12] http://www.lansstyrelsen.se/Vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer/2017/Skogar%20med%20h%c3%b6ga%20naturv%c3%a4rden%20i%20V%c3%a4sterbottens%20l%c3%a4n.pdf

[13] http://www.lansstyrelsen.se/Vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer/2017/Fj%c3%a4lln%c3%a4ra%20skogar%20med%20h%c3%b6ga%20naturv%c3%a4rden%20i%20V%c3%a4sterbottens%20l%c3%a4n.pdf