Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Hänsynen i skogsbruket och arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas. 

Ett annat problem är bristande kunskap som gör att miljötillstånd och trender inte kan bedömas för flera mål. Detta gäller till exempel målen Frisk luft och Ingen övergödning, två mål som bedöms när att nå, men där resurser behövs för mer mätning och miljöövervakning.

Utvecklingen bedöms i år som positiv för Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag, bland annat tack vare att Vattenmyndighetens nya åtgärdsprogram är antaget och att ökade resurser har tillförts arbetet.

Även om det behövs nationella styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen på regional nivå är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Och precis som under tidigare år har det under 2017 genomförts en mängd åtgärder som bidragit positivt i miljömålsarbetet. Dels i form av utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner och åtgärdsplaner för länets vattensystem. Dels i form av genomförda åtgärder som till exempel reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, arbete för giftfria förskolar samt insatser för minskad klimatpåverkan.

Det nya regionala åtgärdsprogram för miljömålen som sträcker sig över perioden 2017–2020 behöver användas även kommande år för att fokusera på genomförandet av effektiva åtgärder.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö samt Generationsmålet bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för de tre miljökvalitetsmålen redovisas dock regionalt. För Generationsmålet redovisas enbart åtgärder. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Det pågår ett kontinuerligt arbete med att restaurera och återställa vattenmiljöer i en stor del av de påverkade vattensystemen i Jämtlands län. Arbetet är betydelsefullt och har god effekt. Resurser för tillsyn av vattenverksamheter, direkta åtgärder samt övervaka och följa upp miljötillståndet är dock begränsade och påverkar möjligheten att i tillräcklig omfattning initiera och genomföra nödvändiga åtgärder. 

Regionala åtgärder

Länsstyrelsen fortsätter arbeta fram åtgärdsplaner för länets 21 vattensystem. I planerna beskrivs tillstånd och förutsättningar samt prioritering av viktiga åtgärderinsatser. Under 2017 har två större åtgärdsprojekt fortlöpt. Inom LIFE-Triple Lakes och Vattenvård Storsjön genomförs restaurering, åtgärdande av vandringshinder, utredningar samt utbildning och rådgivning. För länets limniska bevarandeplaner pågår en stor revideringsprocess och för Åreälvens Natura 2000-område har en fördjupad bevarandeplan arbetats fram och förankrats.

Länsstyrelsen har tillsammans med andra myndigheter och aktörer ansökt om ytterligare tre LIFE-projekt under året samt tre särskilda åtgärdsprojekt från Havs-och vattenmyndigheten.

Utöver pågående kalkningsverksamhet har ett flertal restaurerings- och fiskevårdsprojekt, i syfte att uppnå miljökvalitetsnormer, gynnsam bevarandestatus, och förbättra situationen för hotade arter, genomförts under år 2017. I cirka 40 vattendragssträckor har sten, block och lekgrus återförts vattendragen för att återskapa livsmiljöerna som påverkats av tidigare flottningsverksamhet. Eliminering av vandringshinder har genomförts vid drygt 20 vägövergångar och fyra dammar.

Under 2017 har riktade tillsynsinsatser och utredningar på dammar och kraftverk genomförts i syfte att initiera miljöförbättrande åtgärder. Arbetet har hittills berört ett 20-tal dammar och mindre kraftverk i länet. 

Inom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter har, förutom nämnda åtgärdsinsatser, fortsatt beståndsövervakning och kartläggning skett av flodpärlmussla och flodkräfta. Även återetablering av flodpärlmussla har skett genom utsättning i sex vattendrag. 

Under 2017 startade arbetet med att ta fram rutiner och kartläggning av kunskapsunderlag för arbetet med kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag.

Kommunala åtgärder

Arbete med va-planering fortsätter i flera av kommunerna i länet. Beslut har tagits för två vattenskyddsområden. Förslag på ett gemensamt skyddsområde för Näkten har lämnats in av Bergs och Östersunds kommuner. Samråd har tidigare hållits gällande sydvästra Storsjön inom Åre och Bergs kommuner.

 Näringslivets åtgärder

Inom projektet Triple Lakes har Jämtkraft färdigställt tre omlöp och rivit ut en damm i Billstaån som nu möjliggör fiskvandring från Näkten och Storsjön för första gången på över 100 år. Jämtkraft har också medverkat i en förstudie om förutsättningar för en miljö-anpassning av Dammåns kraftverk. Länsstyrelsen och SCA har samverkat kring konnektivitetsåtgärder inom det pågående skogsbruket. 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag inte kommer att nås till år 2020, på grund av miljöproblemens omfattning, bristande resurser och otillräckliga styrmedel. Ökade resurser till tillsyn, direkta åtgärder för att restaurera och återställa påverkade vattenmiljöer, kunskapsuppbyggnad samt övervaka och följa upp miljötillståndet är en förutsättning för att nå målet. Utvecklingen bedöms vara försiktigt positiv, jämfört med tidigare neutral, utifrån ökade nationella anslag samt mer konkreta diskussioner och utredningar gällande kommande miljöanpassning av vattenkraften. 

Åtgärdsplaner för länets vattensystem är ett viktigt steg i att styra och prioritera framtida insatser i de olika vattensystemen. Framtagandet av dessa planer går dock för långsamt och bör prioriteras 2018, liksom riktad egeninitierad tillsyn gällande dammar och kraftverk samt projektansökningar för att möjliggöra åtgärdsprojekt. Det är även viktigt att under 2018 satsa på limniskt områdesskydd, kunskapsuppbyggnad och värderingar av vattenanknutna kulturmiljöer samt en nystart av länets vattenråd eller likande organ, för att få igång fler åtgärdsaktörer.

Bara en knapp tredjedel av länets 3945 ytvattenförekomster uppnår gällande miljökvalitetsnormer. Vandringshinder i form av dammar och vägtrummor utgör utbredningsmässigt den största miljöpåverkan för den biologiska mångfalden i länets sjöar och vattendrag. Därefter kommer vattenkraftens övriga påverkan i form av förändrade flöden och fysisk påverkan från anläggningarna och rensningar. En miljöanpassning av vattenkraften behövs för att nå miljökvalitetsnormerna och för att påskynda det arbetet behövs ökade resurser för tillsyn samt en lagändring likande det förslag som Miljö- och energidepartementet arbetat fram under 2017.

Flottningens negativa påverkan på länets vattendrag och sjöar kvarstår. Behovet av att restaurera vattendrag är fortfarande mycket stort. Inom det moderna skogsbruket behövs skogssektorns kunskap om våra vatten höjas för att uppnå effektiv hänsyn. Det krävs också att arbetet med skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljövärden utökas samt att ambitionerna i åtgärdsprogrammen för hotade arter uppnås.

God vattenstatus är till stor del beroende av de pågående och kommande exploateringar samt areella näringarnas hänsyn till länets ytvattenmiljöer. Den kommunala planeringen är därför viktig.

Det ökade intresset för storskaligt vattenbruk i länet riskerar, förutom problem med övergödning, att påverka vildfiskbestånd genom rymningar av odlingsfisk och brist på sättfisk som kan resultera i utsättning av material ifrån länder med sämre sjukdomsläge än Sverige. 

Den regionala vattenförsörjningsplaneringen är en betydelsefull del i att värna vattenresursen.

Det är också viktigt att fler kommuner kommer i gång med VA-planering.

Preciseringen för kulturmiljö är mycket svår att nå, här behövs resurser för kunskapsbyggnad och för bevarande och utveckling av områdena.