Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Hänsynen i skogsbruket och arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas. 

Ett annat problem är bristande kunskap som gör att miljötillstånd och trender inte kan bedömas för flera mål. Detta gäller till exempel målen Frisk luft och Ingen övergödning, två mål som bedöms när att nå, men där resurser behövs för mer mätning och miljöövervakning.

Utvecklingen bedöms i år som positiv för Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag, bland annat tack vare att Vattenmyndighetens nya åtgärdsprogram är antaget och att ökade resurser har tillförts arbetet.

Även om det behövs nationella styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen på regional nivå är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Och precis som under tidigare år har det under 2017 genomförts en mängd åtgärder som bidragit positivt i miljömålsarbetet. Dels i form av utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner och åtgärdsplaner för länets vattensystem. Dels i form av genomförda åtgärder som till exempel reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, arbete för giftfria förskolar samt insatser för minskad klimatpåverkan.

Det nya regionala åtgärdsprogram för miljömålen som sträcker sig över perioden 2017–2020 behöver användas även kommande år för att fokusera på genomförandet av effektiva åtgärder.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö samt Generationsmålet bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för de tre miljökvalitetsmålen redovisas dock regionalt. För Generationsmålet redovisas enbart åtgärder. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Oklar utveckling

Resultat

Den kunskapsuppbyggnad som har påbörjats genom arbetet med ramdirektivet för vatten indikerar att övergödningsproblematiken inte är så utbredd i länet.

Planerade och genomförda insatser inom vattendirektivets arbete och inom projektverksamhet på flera av Länsstyrelsens enheter, bör ge en bättre bild av övergödningssituationen i länet.

Problem med övergödning bedöms vara av relativt liten omfattning i Jämtlands län. Nedfallet av kväve på skogsmarker är relativt lågt och ligger under gränsen för kritisk belastning. Kvävenedfallets påverkan på de naturligt kvävefattiga landekosystemen i fjällmiljön är osäker och behöver undersökas närmare innan en bedömning av tillståndet kan göras.

Tillstånd i sjöar och vattendrag

Statusklassningen för övergödning visar på små problem regionalt. Men vattenkemiprovtagning visar att det förekommer lokal övergödningsproblematik i samband med framför allt jordbruket kring Storsjön och i vattensystem där vattenbruk förekommer. I vattensystem med vattenbruk har även rapporter om algblomningar kommit in under 2017. Även i känsliga fjällområden och på några andra platser i länet finns lokal övergödningsproblematik.

Regionala åtgärder

Utredning om hur ett ökat vattenbruk (tre fiskodlingar) skulle påverkar Storsjön har utförts inom projektet Vattenplan Storsjön. Utredningen bedömer att fiskodlingarna skulle ha betydande påverkan på Storsjöns status i det långa loppet, i synnerhet när det gäller fosfor. Beslut om utökning av fiskodlingsverksamhet i Storsjön har ännu inte fastslagits.

Länsstyrelsen har inom ramen för vattenförvaltningen under 2017 fortsatt med verifiering av övergödningsproblematiken genom vattenkemisk provtagning och kiselalgsprovtagning kring Storsjön. Resultat av de vattenkemiska provtagningarna har visat på mycket höga halter av totalfosfor (bland annat i Trättgärdesbäcken i Åsbygden), orsak oklar dock. Det är nödvändigt att göra en kartläggning över problemet innan eventuella åtgärder kan utföras. 

Projektet Triple Lakes jobbar för att förbättra vattenmiljön i sjöarna Locknesjön, Revsundssjön och Näkten. Arbetet med reducering av slam och närsaltstransporter sker löpande genom kunskapshöjning av jordbrukets påverkan på vattenmiljöer, med hjälp av studiecirklar och dialogprocesser. 

Kommunala åtgärder

I flera kommuner utförs löpande inventering av små avlopp. Inventeringen visar på ett stort behov av åtgärder för avloppen framför allt för att minska hälsoskyddsproblem men även övergödningspåverkan.

Åtgärder inom näringslivet

Under 2017 har några lantbrukare i avrinningsområdet vid Trättgärdesbäcken fått rådgivning i Greppa näringen (startrådgiving och fosforstrategi). Alla lantbrukare i länet ges varje år möjlighet att delta i kursdagar och träffar, som bland annat syftar till förbättrad växtnäringshantering inom ramen för kompetensutvecklingsmedel i landsbygdsprogrammet inom ekologisk produktion, greppa näringen och rikt odlingslandskap. Inom greppa näringen har i år ett 30-tal fått enskild rådgivning. 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att miljökvalitetsmålet Ingen övergödning är nära att nås till år 2020. Det som saknas är framför allt kunskap om övergödning kring de största problemområdena fjällområdet, viss skogsmark, vattensystem med vattenbruk och jordbruksområden. Länet har en låg andel jordbruksmark och problem med övergödning kopplat till påverkan från jordbruk har generellt bedömts som litet. Jordbruket kan däremot mycket väl ha stor miljöpåverkan lokalt. Övergödning kopplat till påverkan från vattenbruk bör utredas närmare då rapporteringar om algblomningar kommit från några håll i länet där vattenbruk förekommer. Projekten som nu pågått i några år är en bra start på arbetet att öka kunskapen om övergödningsproblematiken i länet. Men än så länge ligger fokus kring Storsjön, vilket gör att kunskap om fjällområdet och regleringsmagasin med vattenbruk hamnar lite efter. Utvecklingen bedöms vara oklar eftersom tillräckliga kunskaper saknas. De viktigaste insatserna under det kommande året för att komma framåt mot måluppfyllelse skulle vara att höja ambitionsnivån och att mer resurser tillsätts.

Utmaningar

En av utmaningarna beskrivna i det regionala miljömålsprogrammet är att ”Hållbar utveckling av vattenbruk och fisketurism”. Det ökade intresset för etablering av storskaliga fiskodlingar riskerar att medföra lokala problem med övergödning om det inte sker på ett ekologiskt hållbart sätt. Flera ansökningar om nya stora vattenbruksanläggningar eller utökning av befintliga är under prövning och kommer om de sätts i drift få en lokal näringspåverkan som innebär en fördubbling och i vissa fall en tredubbling av fosforhalten i de berörda vattenområdena.

Klimatförändringarna kan komma att innebära fler intensiva regnperioder med höga flöden som följd. Förändringarna kan också innebära en förändring av nederbörden över året med våtare vintrar och torrare somrar. Följderna blir ökade vattentemperaturer, tidigare islossning och ökad avrinning som i sin tur leder till utlakning av närsalter och humus och därmed en ökad övergödning.

Landmiljö, sjöar och vattendrag

Preciseringen ”Påverkan på landekossystem” uppnås inte i dagsläget, eftersom nedfallet av kväve inte minskar och det finns för lite kunskap om dess påverkan på landekosystemet i fjällmiljö. Preciseringen ”Tillståndet i sjöar och vattendrag” är nära att uppnås med gällande bedömningsgrunder och mätdata, men bedömningsgrunderna är dock inte anpassade till sjöar och vattendrag i naturligt näringsfattiga miljöer.