Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Hänsynen i skogsbruket och arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas. 

Ett annat problem är bristande kunskap som gör att miljötillstånd och trender inte kan bedömas för flera mål. Detta gäller till exempel målen Frisk luft och Ingen övergödning, två mål som bedöms när att nå, men där resurser behövs för mer mätning och miljöövervakning.

Utvecklingen bedöms i år som positiv för Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag, bland annat tack vare att Vattenmyndighetens nya åtgärdsprogram är antaget och att ökade resurser har tillförts arbetet.

Även om det behövs nationella styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen på regional nivå är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Och precis som under tidigare år har det under 2017 genomförts en mängd åtgärder som bidragit positivt i miljömålsarbetet. Dels i form av utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner och åtgärdsplaner för länets vattensystem. Dels i form av genomförda åtgärder som till exempel reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, arbete för giftfria förskolar samt insatser för minskad klimatpåverkan.

Det nya regionala åtgärdsprogram för miljömålen som sträcker sig över perioden 2017–2020 behöver användas även kommande år för att fokusera på genomförandet av effektiva åtgärder.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö samt Generationsmålet bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för de tre miljökvalitetsmålen redovisas dock regionalt. För Generationsmålet redovisas enbart åtgärder. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Ett vulkanutbrott på Island orsakade år 2014-2015 det högsta svavelnedfallet på 25 år. Detta påverkade ett stort antal vatten i länet negativt av försurning. Totalt spreds 2 675 ton kalk i länets sjöar, vattendrag och våtmarker för att mildra effekterna av försurning under år 2016. Många fjällnära vattendrag och sjöar i länet är i dag i sämre skick än för tio år sedan. Inga särskilda insatser gjordes under året avseende markförlagda tekniska material, vattenledningssystem samt arkeologiska föremål och hällristningar.

Atmosfäriskt nedfall

Utsläpp av både kväve och svavelföreningar från lokala källor har uppvisat en långsiktig minskning sedan år 2005. Det årliga nedfallet av kväve har varit på ungefär samma nivå sedan mitten av 1990-talet. Svavelnedfallet har minskat sedan början av 1990-talet i takt med de minskade emissionerna. Ett vulkanutbrott på Island orsakade ett tillfälligt kraftigt förhöjd nedfall hösten/vintern 2014-2015 vid de höglänta mätstationerna på Hundshögen och Fiskåfjället.

Markanvändning

Det saknas indikatorer för att kunna bedöma markanvändningens försurande effekter.

Försurade sjöar och vattendrag

Under år 2016 och 2017 utökade Länsstyrelsens sina inventeringar av den biologisk och kemisk statusen i länets sjöar och vattendrag. Undersökningarna visar att läget har fortsatt försämras i delar av länet. Runt om i länet finns ett antal okalkade vattendrag där uppmätta pH-värden låg inom spannet 4,2-4,6. För de målområden som följts upp efter kalkning uppnåddes de vattenkemiska målen vid 79 procent av mätpunkterna, men både bottenfauna provtagningarna och elfisken i de försurade områdena visar på en fortsatt försämring i delar av länet. Endast 47 procent av bottenfaunalokalerna visar på en fauna som återhämtat sig från försurningen, 35 procent visar på ”mycket sura” eller ”sura” förhållanden. Samma oroande utveckling även bland föryngringen av öringar där endast 10 procent av lokalerna hade tätheter på =10 årsyngel per lokal, i 24 procent av lokalerna hittades inga årsyngel 2016.

Regionala åtgärder

För att öka kunskapen om den biologiska och kemiska statusen i länets försurade sjöar och vattendrag påbörjades en omfattande omarbetning av effektuppföljningen under 2016. Under 2016 påbörjades även arbetet med att ta fram nya åtgärdsprogram för länets åtgärdsområden, åtgärderna fastställs under hösten 2017 och sträcker sig över perioden 2018-2022.

Kommunala åtgärder

För att motverka effekterna av försurningen har Berg, Härjedalen och Ragunda kommun beviljades statsbidrag för kalkning i 18 åtgärdsområden under 2016. I 17 av dessa åtgärdsområden spreds kalk med doserare i vattendrag och i 4 spreds kalk på sjöar och våtmarker.

Markförlagda tekniska material och vattenledningssystem samt arkeologiska föremål och hällristningar

Korrosion i tekniska material och vattenledningssystem verkar inte vara ett aktuellt problem i länet. Korrosionshastigheten i länets arkeologiska föremål och hällristningar verkar inte öka. Inga särskilda insatser har gjorts under året för att uppfylla målet.

Analys och bedömning

Miljömålet Bara naturlig försurning kommer inte nås till år 2020 i Jämtlands län. Effekterna av försurning är påtaglig. Några av länets fjällmiljöer tillhör landets mest försurningskänsliga områden, med tunna jordtäcken, svårvittrad berggrund och liten eller ingen växtlighet. Nedfallet av försurande ämnen neutraliseras inte i marken. Det gör att sjöar och vattendrag i dessa områden påverkas negativt av nedfall. Så länge sjöar och vattendrag måste kalkas för att motverka effekter av försurande nedfall, kommer inte miljömålet nås.

Trenden är oklar eftersom indikatorer saknas för att kunna bedöma effekter av markanvändningens försurande effekter, nedfallets effekter på markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål, hällristningar och den biologiska mångfalden i landekosystem. Den viktigaste insatsen i länet är att kalka vatten för att minska försurningens effekter. En åtgärd som kan göras lokalt för att minska en källa till försurning är att undvika helträdsuttag i näringsfattig skogsmark på svårvittrad berggrund.

Atmosfäriskt nedfall

Det senaste decenniet har minskningstakten av långväga transporterade försurande ämnen varit långsam. Därför behövs fler internationella överenskommelser så att utsläppen når en nivå som länets känsligaste områden tål. Underlag för att bedöma kritisk belastning för nedfall av försurande ämnen i sjöar, vattendrag, skogsmark och i fjällmiljö saknas och behöver arbetas fram.

Markanvändning

Genom att minska helträdsuttag på näringsfattig skogsmark och svårvittrad berggrund inom skogsbruket kan en källa till försurning åtgärdas. Uppföljning och bedömning av utvecklingen saknar idag nationella och regionala indikatorer.

Försurade sjöar och vattendrag

Några av länets fjällmiljöer tillhör landets mest försurningskänsliga områden, med tunna jordtäcken, svårvittrad berggrund och liten eller ingen växtlighet. Nedfallet av försurande ämnen neutraliseras inte i marken. Det gör att sjöar och vattendrag i dessa områden påverkas negativt av nedfall. Surstötar med låga pH-värden förekommer numera hela barmarksperioden vid höga flöden. Provtagning visar att den biologiska situationen i många vatten blivit sämre de senaste åren. Åtgärdsbehovet bedöms av länets kommuner till mer än 30 miljoner kronor år 2017. Länsstyrelsen bedömer att kalkningsverksamheten måste fortsätta efter år 2020, för att motverka försurande effekter av nedfall. För det kommande året är det prioriterat att fortsätta med det omfattande arbete som pågår med att kartlägga försurningen i länet. Dels handlar det om uppföljande provtagningar, men främst samanställning av befintligt material och slutligen framtagande av nya åtgärdsplaner något som saknats i länet sedan 2010.

Många av länets ekosystem påverkas negativt av försurande ämnen. Det är troligt att vattenekosystem påverkas mest, men även marksvampar och snäckor i landekosystem kan påverkas. Indikatorer/provtagning behöver utvecklas för att bedöma denna påverkan.