Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Hänsynen i skogsbruket och arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas. 

Ett annat problem är bristande kunskap som gör att miljötillstånd och trender inte kan bedömas för flera mål. Detta gäller till exempel målen Frisk luft och Ingen övergödning, två mål som bedöms när att nå, men där resurser behövs för mer mätning och miljöövervakning.

Utvecklingen bedöms i år som positiv för Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag, bland annat tack vare att Vattenmyndighetens nya åtgärdsprogram är antaget och att ökade resurser har tillförts arbetet.

Även om det behövs nationella styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen på regional nivå är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Och precis som under tidigare år har det under 2017 genomförts en mängd åtgärder som bidragit positivt i miljömålsarbetet. Dels i form av utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner och åtgärdsplaner för länets vattensystem. Dels i form av genomförda åtgärder som till exempel reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, arbete för giftfria förskolar samt insatser för minskad klimatpåverkan.

Det nya regionala åtgärdsprogram för miljömålen som sträcker sig över perioden 2017–2020 behöver användas även kommande år för att fokusera på genomförandet av effektiva åtgärder.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö samt Generationsmålet bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för de tre miljökvalitetsmålen redovisas dock regionalt. För Generationsmålet redovisas enbart åtgärder. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Regionala åtgärder

Under år 2017 har Länsstyrelsen beslutat om ca 30 naturreservat och hela länsramen på 50 miljoner för länsstyrelsens markåtkomst för naturreservat har förbrukats. Kometprojektet har resulterat i att ett tjugotal förslag på frivilliga avsättningar har inkommit till myndigheterna, varav många kommer att få långsiktigt skydd. 

Inventering av insekter knutna till barr och lövskogar i länet har ökat kunskapen om insektsfaunan. Genom dialog och rådgivning med skogsbolag har Länsstyrelsen verkat för förstärkt hänsyn till löv vid skogsbruksåtgärder i ett tiotal skogsbestånd vid Ströms Vattudal där flera ovanliga och hotade lövberoende insekter lever. Ett examensarbete har gett ökad kunskap om spridning av den hotade fjärilen violett guldvinge. En kartläggning av naturvärden i kraftnät samt utbildning inom hänsyn vid röjning i kraftledningsgator har gjorts.

Två igenväxta betesmarker med brunkulla, fältgentiana och violett guldvinge samt en mosippalokal har restaureras i samarbete med Skogsstyrelsen. Nya ängs- och betesmarker har inventerats under året.

Länsstyrelsen har arbetat vidare med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur.

Två rapporter kring biologiskt kulturarv i fäbodmiljöer har tagits fram.

Långsiktigt arbete med fjällräv, bland annat utfodringsåtgärder och avskjutning av rödräv, har gett fortsatt positiv trend för länets fjällrävar. Projektet[1] pågår fram till 2019 och det finns ett nytt åtgärdsprogram för arten.

I cirka 40 vattendragssträckor har sten, block och lekgrus återförts vattendrag för att återskapa livsmiljöer som påverkats av tidigare flottningsverksamhet. Eliminering av vandringshinder har genomförts vid drygt 20 vägövergångar och fyra dammar. Beståndsövervakning och kartläggning av flodpärlmussla och flodkräfta, samt återetablering av flodpärlmussla genom utsättning i sex vattendrag har skett under året.

Kommunala åtgärder

Östersunds kommun arbetar med att bilda två kommunala naturreservat och arbetar med kontinuitetsskogsbruk och skapar mer lövdominerade bestånd enligt FSC och PEFS certifiering.

Ragunda och Östersunds kommun har i samarbete med LRF och Länsstyrelsen genomfört studieresor i respektive kommun för politiker och tjänstemän, i syfte att visa betydelsen av ett levande jordbruk för landskapet och miljövärdena.

Åtgärder inom näringslivet

Inom skogsbruket genomförs naturvårdsbränningar, gynnande av löv och åtgärder för specifika arter. Stora arealer frivilliga avsättningar finns inom det fjällnära området.

Flera mikromejerier har startats då mjölkproducenter söker alternativa vägar för att få lönsamhet i företagen. Ett samarbetsprojekt [2] har etablerats i syfte att gynna hotade fjärilsarter i ett område över länsgränsen mellan Jämtland och Västernorrland. Inom projekt Triple Lakes har Jämtkraft färdigställt tre omlöp och rivit ut en damm i Billstaån som nu möjliggör fiskvandring från Näkten och Storsjön för första gången på över 100 år.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer det som mycket svårt att nå miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Jämtlands län till år 2020, då vi är långt ifrån ett hållbart brukande och en hejdad förlust av biologisk mångfald. Störst negativ inverkan har det intensiva skogsbruket, men även igenväxning av tidigare hävdade gräsmarker och småbiotoper då det försämrar förutsättningarna för många hotade hävdgynnade arter. De viktigaste åtgärderna för minskad förlust av länets arter är att bevara tillräcklig mängd biologiskt värdefull skog, en politisk inriktning för ett hållbart jordbruk samt att ambitionerna i åtgärdsprogram för hotade arter uppnås.

Med dagens avverkningstakt kan den mesta av den äldre skogen nedanför fjällen vara försvunnen till 2030. Enligt den nationella skogsstrategin ska 1,9 procent av skogen i länet nedanför fjällen ha formellt skydd 2020 och 5 procent frivilligt skydd av skogsnäringen. Men de frivilliga avsättningarna hos storskogsbruket minskar genom försäljningar av stora arealer skog med höga naturvärden, vilket är oroande. Betad skog är äldre värdefull skog som kan få biotopskydd, ändå avverkas den i snabb takt nu. Generell och förstärkt naturvårdshänsyn i skogsbruket lindrar till viss del effekten av avverkningarna men brukningsmetoderna behöver bli skonsammare och mer varierade.

Många artrika ängs- betesmarker saknar hävd. Miljöersättningarna är viktiga för att hålla gräsmarker hävdade, men inte nog för att små och svårtillgängliga ängs- och betesmarker ska fortsätta att hävdas. Mjölkpriset har under året höjts till producenten och miljöersättningarna för ängsmarker och skogsbeten föreslås höjas nästa år, vilket kan ge effekt även på skogens värden, om man hellre betar skogen än avverkar den. Länsstyrelsens åtgärder i naturreservat och Natura 2000-områden, samt för arter med åtgärdsprogram är viktiga, men bara ett komplement till den hävd som jordbruket står för.

Problem med invasiva arter (framförallt lupiner och lokor) har börjat synas och kan komma att öka och bli ett hot mot biologisk mångfald om inte åtgärder vidtas för att begränsa spridningen.  

Arter i vatten påverkas negativt av skogsbruk och trots insatser märks ingen tydlig förbättring. Vandringshinder i form av dammar och vägtrummor kvarstår i stor utsträckning och behovet av miljöanpassning av vattenkraften är nödvändig.

 De viktigaste utmaningarna och åtgärderna för minskad förlust av länets arter är:

  • att bevara tillräcklig mängd biologiskt värdefull skog och motverka fortsatt fragmentering. Skogsnäringen behöver ta större sektorsansvar, certifieringarnas miniminivåer för frivilligt avsatt skog höjas, ambitionerna i åtgärdsprogrammen för hotade arter uppnås, samt det formella skyddet intensifieras. Utökad areal betad skog kan i flera områden bevara och även öka skogarnas biologiska värde. 

  • att förbättra förutsättningarna för ett levande jordbruk i hela länet, vilket inkluderar fortsatt brukande av ängs- och betesmarker. En regionaliserad livsmedelsstrategi och strategin för odlingslandskapets biologiska mångfald kan styra rätt.


[1] Interreg-projektet ”Felles fjellrev”

[2] Fjärilslandskapet vid Jämtkrogen. SCA, Länsstyrelsen i Jämtland och Västernorrland.