God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Hänsynen i skogsbruket och arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas. 

Ett annat problem är bristande kunskap som gör att miljötillstånd och trender inte kan bedömas för flera mål. Detta gäller till exempel målen Frisk luft och Ingen övergödning, två mål som bedöms när att nå, men där resurser behövs för mer mätning och miljöövervakning.

Utvecklingen bedöms i år som positiv för Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag, bland annat tack vare att Vattenmyndighetens nya åtgärdsprogram är antaget och att ökade resurser har tillförts arbetet.

Även om det behövs nationella styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen på regional nivå är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Och precis som under tidigare år har det under 2017 genomförts en mängd åtgärder som bidragit positivt i miljömålsarbetet. Dels i form av utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner och åtgärdsplaner för länets vattensystem. Dels i form av genomförda åtgärder som till exempel reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, arbete för giftfria förskolar samt insatser för minskad klimatpåverkan.

Det nya regionala åtgärdsprogram för miljömålen som sträcker sig över perioden 2017–2020 behöver användas även kommande år för att fokusera på genomförandet av effektiva åtgärder.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö samt Generationsmålet bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för de tre miljökvalitetsmålen redovisas dock regionalt. För Generationsmålet redovisas enbart åtgärder. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Hållbar samhällsplanering

Regionala åtgärder

Ett regionalt forum för hållbar samhällsplanering har etablerats i länet. Syftet är att tjänstemän och politiker från kommunerna, Länsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen ska kunna diskutera och byta erfarenhet kring aktuella frågor. I år var fokus på jämställdhet i samhällsplaneringen. Forumet kommer långsiktigt att bidra till ökat medvetenhet och samverkan runt strategiska frågor inom samhällsplanering.

Kommunala åtgärder

Åre kommun har under 2017 antagit sin kommuntäckande översiktsplan, vilket innebär att 5 av 8 kommuner har en aktuell kommuntäckande översiktsplan (Bräcke, Krokom Strömsund, Åre och Östersund). Bergs kommun har påbörjat framtagandet av ny översiktsplan. Fördjupade översiktsplaner har initierats för Åsbygden och Bruksvallarna-Ramundberget- Mittådalen-Messlingen. Flera kommuner planerar att revidera/ta fram fördjupade översiktsplaner inom områden aktuella för exploatering.

Översiktsplanerna som tas fram hanterar frågor som klimatanpassning, vatten och avlopp, dagvattenhantering och förutsättningar till kollektivtrafik på ett bättre sätt och bidrar till att planera mark- och vattenanvändningen utifrån ett hållbart perspektiv.

Hållbar bebyggelsestruktur

Alla kommuner anger i den senaste bostadsmarknadsanalysen att det är brist på bostäder i länets tätorter (i olika omfattning). Regeringen har de senaste två åren beslutat om olika åtgärder för att öka bostadsbyggande, som till exempel flera bygglovsfria åtgärder, utveckling av översiktsplanen, framtagande av mer tillåtande bullervärden. Generellt innebär en förtätning ett positivt bidrag till vissa preciseringar i och med tillgång till kollektivtrafik och att service förbättras, minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, samt att användning av mark och energi sker på ett effektivare sätt. Den utökade takten i bostadsbyggande inom vissa tätorter, framför allt Östersund och Åre, innebär dock en ökad risk att grönområden minskar, konflikter med kulturvärden i bebyggd miljö och fler kan bli utsatta för högre ljudnivåer.

Kollektivtrafik, gång och cykel

Regionala åtgärder

I den nya länstransportplanen som är på remiss så är cirka 30 procent av medlen avsatta för gång- och cykelvägar, vilket motsvarar satsningen från den förra planen.

Kommunala åtgärder

Flera gång- och cykelvägar byggs i länet både inom större och mindre tätorter. Särskilt intressant är Östersunds kommuns satsning på expresscykelvägar som i dagsläget byggs mellan olika knutpunkter i och kring Östersund.

Kulturvärden i bebyggd miljö

I länet finns 95 stycken byggnadsminnen, men flera typer av kategorier saknas eller är underrepresenterade, såsom samiska byggnader och byggnader som visar på kvinnors och barns historia. År 2010 var cirka 300 byggnader skyddade enligt plan- och bygglagen.

Kommunala åtgärder

Flera av länets kommuner arbetar med att ta fram och aktualisera kulturmiljöprogram. Tillgången till antikvarisk kompetens är fortsatt begränsad och de flesta kommuner vänder sig till Länsmuseet för hjälp i dessa frågor.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer inte att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö kommer målet att nås till år 2020, framför allt på grund av otydlighet kring läges- och målbild för vissa preciseringar. Bedömningen av utvecklingen ändras från positiv föregående år till neutral, då positiva trender såsom kommunernas arbete med översiktsplaner och kulturmiljöfrågor, motverkas av negativa trender såsom ökad bullerproblematik, konflikt med kulturmiljövärden och förlust av gröna ytor vid förtätning. De viktigaste insatserna under kommande år för att nå målet kommer att vara en dialog för att skapa samsyn om vad God bebyggd miljö är i länet, att arbeta vidare med forumet för hållbar samhällsutveckling samt översynen av riksintresse kulturmiljö. 

Flera faktorer bidrar till positivt till måluppfyllelse. I första hand att kommunerna tar fram mer aktuella översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. Att anta aktuella vägledande dokument för den fysiska planeringen underlättar för kommunerna att sträva efter hållbara bebyggelsestrukturer och skapar förutsättningar för en strategisk och hållbar planering. De flesta preciseringarna inom målet är dock fortfarande svårhanterbara då det saknas ett regionalt underlag för att kunna bedöma utvecklingen både kvantitativt och kvalitativt.

Det finns ett brett spektrum av styrmedel som kan kopplas till den fysiska planeringen och frågans komplexitet ökar i och med att även ekonomiska drivkrafter påverkar förutsättningar för att uppnå miljömålet. Den generella bristen av bostäder och politiska beslut i frågan har lett till ett ökat bostadsbyggande i länet, framför allt i vissa tätorter. Nybyggnationen tenderar oftast att förtäta befintliga tätorter eller placeras inom befintliga bebyggelsestrukturer, vilket är positivt i förhållande till flera preciseringar. Till exempel förutsättningarna för kollektivtrafik och service förbättras och nyttjandet av mark, vatten och energi blir effektivare. Samtidigt finns risken för förlust /fragmentering av gröna ytor eller för att flera drabbas av bullerstörningar. Det är svårt att bedöma i nuläget effekten av detta men den ökade takten för nybyggnader innebär även att flera detaljplaner som inte har stöd i översiktsplaner tas fram och antas.

En fortsatt positiv trend är att flera av länets kommuner tar fram och aktualiserar planeringsunderlag för kulturmiljöfrågor. Att en relativt liten del av länets bebyggelse skyddas enligt plan- och bygglagen beror troligtvis på att flera kommuner till stor del utgörs av glesbygd som inte planläggs. För att miljömålet ska uppnås behöver samtliga kommuner ha ett aktuellt kulturmiljöprogram samt en ökad tillgång till antikvarisk kompetens. Egen kompetens ger bättre förutsättningar för långsiktig kunskapsuppbyggnad i kommunen och att antikvarien kan vara delaktig i hela samhällsbyggnadsprocessen.

Då flera kategorier byggnadsminnen saknas eller är underrepresenterade bland den nu skyddade bebyggelsen i länet, behövs en översyn av byggnadsminnena, så att dessa speglar samhället och den historiska utvecklingens komplexitet och mångfald.