Storslagen fjällmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Storslagen fjällmiljö

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Hänsynen i skogsbruket och arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas. 

Ett annat problem är bristande kunskap som gör att miljötillstånd och trender inte kan bedömas för flera mål. Detta gäller till exempel målen Frisk luft och Ingen övergödning, två mål som bedöms när att nå, men där resurser behövs för mer mätning och miljöövervakning.

Utvecklingen bedöms i år som positiv för Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag, bland annat tack vare att Vattenmyndighetens nya åtgärdsprogram är antaget och att ökade resurser har tillförts arbetet.

Även om det behövs nationella styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen på regional nivå är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Och precis som under tidigare år har det under 2017 genomförts en mängd åtgärder som bidragit positivt i miljömålsarbetet. Dels i form av utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner och åtgärdsplaner för länets vattensystem. Dels i form av genomförda åtgärder som till exempel reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, arbete för giftfria förskolar samt insatser för minskad klimatpåverkan.

Det nya regionala åtgärdsprogram för miljömålen som sträcker sig över perioden 2017–2020 behöver användas även kommande år för att fokusera på genomförandet av effektiva åtgärder.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö samt Generationsmålet bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för de tre miljökvalitetsmålen redovisas dock regionalt. För Generationsmålet redovisas enbart åtgärder. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Storslagen fjällmiljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Fjällen är en känslig miljö med många konkurrerande intressen. Klimatförändringarna utgör ett stort hot mot fjällens känsliga miljöer och arter. Andra hot är påverkan från  många olika markanspråk  och okunskap om den kumulativa effekten av många enskilda beslut. Användningen av terrängfordon har ökat markant under de senaste 30 åren. Mark och vegetation påverkas starkt till följd av detta. Fjällturismen ökar och förändras i södra och västra fjällområdet. Blanktjärnsrundan i Vålådalen hade cirka 15 000 besökare sommaren 2017, jämfört med 9 000 år 2015. Antalet stora tävlingsarrangemang i fjällterräng ökar.

Regional åtgärd

Under 2017 har  arbetet  som kan leda till en nationalpark i Vålådalen-Sylarna-Helags fortsatt.

Fjällens miljötillstånd

Regionala åtgärder

Länsstyrelsen har under 2017 arbetat med riktade insatser för upprustning av ledsystemet i västra Jämtlandsfjällen, för bättre kanalisering och begränsning av slitage från vandring och cykling i fjällen.

Länsstyrelsen har genomfört riktade tillsynsinsatser av snöskoter- och barmarkskörning  tillsammans med Polisen. Bättre information och kartunderlag för skoterleder i länet tas fram.

Kommunal åtgärd

Strömsunds kommun arbete med hållbar skoterturism pågår. Det finns bland annat ett nytt infocenter och fler har blivit positiva till regleringsområdet i år.

Näringslivets åtgärder

Under året har Länsstyrelsen haft fortsatta samråd med samebyar om markförstärkningsåtgärder längs transportleder inom renskötselområdet.

Gynnsam bevarandestatus och hotade arter

Regionala åtgärder

Beslut om bildande av naturreservaten Skåarnja (överklagat) och Skärvågsdalen fattades under 2017. 

Tack vare långsiktigt arbete, bland annat utfodringsåtgärder och avskjutning av rödräv, är det fortsatt en positiv trend för länets fjällrävar. Projektet Felles fjellrev pågår fram till 2019 och det finns ett nytt åtgärdsprogram för arten.

Miljöövervakning av fåglar i fjällen visar på flera negativa populationstrender. Under perioden 1998-2016 minskade dalripa med knappt 10 procent per år och blåhake hade en starkt negativ trend 2002-2016. Det finns även ett exempel på stark ökning för ringtrast 2002-2016. Smågnagarnas populationsfluktuationer är viktiga i fjällets ekosystem och preliminära data visar på en svag ökning 2017.

Genom slåtter och bete, koordinerat av Länsstyrelsen, på ett tjugotal skyddade ängsmarker i fjällen gynnas flera hotade arter.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Regionala åtgärder

En inventering av forn- och kulturlämningar i Bydalsfjällen och arkeologiska undersökningar av forn- och kulturlämningar i Almdalen har genomförts. Resultaten blir underlag i nya informationsinsatser för områdenas kulturmiljöer.

Kulturmiljöbidrag har lämnats till undersökningar av vintervistet Stortjärn, dokumentation av sockenlappar, projekt med berättelser från Sàpmi om samiska kulturmiljöer/platser och skriften Tre samiska kvinnoporträtt.

En ny trägärdesgård har uppförts på Johankölens fäbodvall.

På Västnårbodarnas fäbodvall har byggnader med höga kulturvärden restaurerats.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö inte är möjligt att uppnå med idag beslutade styrmedel. Påverkan från ett förändrat klimat på fjällens känsliga livsmiljöer, trycket från många olika markanspråk i kombination med bristande kunskap och bristande hänsyn vid nyttjande av fjällområdet samt skador på mark och vegetation från terrängkörning är några av problemen och hindren. Bedömningen av utvecklingen i miljön som tidigare var ”neutral” har ändrats till ”osäker” på grund av att kunskapsunderlaget är bristfälligt. Huvuddelen av viktiga styrmedel som föreslås i strategin för storslagen fjällmiljö saknas, bedömningen av påverkan från terrängkörning samt effekter på flora och fauna till följd av ett förändrat klimat är osäkra och inte tillräckligt utvärderade. Det är under 2018 viktigt att föreslagna styrmedel i strategin för storslagen fjällmiljö beslutas. Viktiga insatser på regional nivå är att genomföra workshops för dialog med lokala aktörer, intensifiera arbetet med förebyggande åtgärder för att minska terrängkörningen i fjällen samt utökad miljöövervakning.

Det är en utmaning att kunna fortsätta utveckla turismen i länets fjällområden och samtidigt värna och bevara förutsättningar för rennäring och skydda naturtyper och arter. Här finns behov av mer kunskap om hållbart brukande av fjällområdet. Den nationella strategin för storslagen fjällmiljö innehåller förslag om kartläggning och utveckling av en process för bedömning av sammanlagda effekter från markanspråk, anpassad terrängkörning, dokumentation av kulturmiljövärden, skydd av särskilt värdefull natur med mera. Att Naturvårdsverket nu har ett uppdrag att ta fram ett förslag till moderniserad terrängkörningslagstiftning för att minska skadorna av terrängkörning ses som positivt. 

Att bedriva fortsatt och eventuellt utökad miljöövervakning av olika artgrupper, naturtyper samt antropogen belastning för att kunna bedöma miljötillståndet i fjällmiljön är viktigt. Det är också angeläget att utöka samarbetet med SMHI för att ta fram metodik och ett bättre underlag på hur ett förändrat klimat påverkar exempelvis snömängd och snökvalité i fjällen.

Klimatförändringar i fjällen

I fjällen kan vi förvänta oss tydliga förändringar i land- och vattenmiljöer till följd av ett förändrat klimat.[1] Ökningstakten i Jämtlandsfjällen är den kraftigaste som noterats för något geografiskt område i Sverige under perioden 2002-2016. Klimatförändringarna leder även till ett ökat behov av vattenuttag för konstsnötillverkning i fjällområdet.

Kulturmiljöer

För att bevara fjällmiljöer med höga kulturvärden krävs långvarigt skydd, skötsel och restaurering. I dagsläget är bara en mindre del av fjällen inventerad och därför saknas kunskap om kulturmiljöer, kultur- och fornminnen i fjällen. Brott mot fornminneslagen kan därför ske utan att det uppmärksammas. För att få ny kunskap kommer en fortsatt inventering av forn- och kulturlämningar med fokus på området som är föreslagen bli ny nationalpark påbörjas 2018. Den historiska markanvändningen kommer även kartläggas för samma område.



[1] Ett mått på en potentiell effekt av ett förändrat klimat i Jämtlandsfjällen fås  genom ett index på fågelsamhällets medeltemperatur (Community Temperature Index, CTI).