Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Hänsynen i skogsbruket och arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas. 

Ett annat problem är bristande kunskap som gör att miljötillstånd och trender inte kan bedömas för flera mål. Detta gäller till exempel målen Frisk luft och Ingen övergödning, två mål som bedöms när att nå, men där resurser behövs för mer mätning och miljöövervakning.

Utvecklingen bedöms i år som positiv för Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag, bland annat tack vare att Vattenmyndighetens nya åtgärdsprogram är antaget och att ökade resurser har tillförts arbetet.

Även om det behövs nationella styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen på regional nivå är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Och precis som under tidigare år har det under 2017 genomförts en mängd åtgärder som bidragit positivt i miljömålsarbetet. Dels i form av utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner och åtgärdsplaner för länets vattensystem. Dels i form av genomförda åtgärder som till exempel reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, arbete för giftfria förskolar samt insatser för minskad klimatpåverkan.

Det nya regionala åtgärdsprogram för miljömålen som sträcker sig över perioden 2017–2020 behöver användas även kommande år för att fokusera på genomförandet av effektiva åtgärder.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö samt Generationsmålet bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för de tre miljökvalitetsmålen redovisas dock regionalt. För Generationsmålet redovisas enbart åtgärder. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Miljömålet Ett rikt odlingslandskap bedöms fortsatt vara svårt att nå i Jämtlands län. Utvecklingen för miljömålet är negativ på grund av en fortsatt minskning av betesdjur. För att uppnå målet är det avgörande att ha en bärkraftig livsmedelsproduktion med aktiva lantbrukare i länet.

De största utmaningarna för Ett rikt odlingslandskap i Jämtlands län är enligt det regionala miljömålsprogrammet:

  • lönsamheten i länets jordbruksföretag
  • bibehålla och öka antalet hektar jordbruksmark
  • öka antalet betande djur
  • lyfta och utveckla mervärdet i jämtländsk livsmedelsproduktion med ökad medvetenhet och efterfrågan hos konsumenterna
  • skydda och gynna biologisk mångfald och kulturvärden i odlingslandskapet
  • bevara och utveckla länets fäbodar och fjällnära gårdar
  • jordbruket anpassas till ett förändrat klimat.

Regionala åtgärder

Länsstyrelsen hanterar ansökningar och utbetalningar av de statliga och EU-finansierade jordbrukar- och företagsstöden, vilka är av stor betydelse för länets jordbruksföretag.

Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att implementera den nationella livsmedelsstrategin på regional nivå. I samverkan med andra myndigheter och organisationer har arbetet inletts med att ta fram en strategi för Jämtlands län. Ett revideringsarbete av det nationella stödet har initierats där Länsstyrelsen Jämtlands län representerar norrlandslänen. Stödet betalas ut till jordbruksföretag i områden med sämre odlingsförutsättningar och är ett viktigt stöd för länet.

Biologiskt värdefulla jordbruksområden har identifierats inom Grön infrastruktur och en nyinventering i Ängs- och betesmarksinventeringen har gjorts. Inom miljömålsarbetet hade Nätverket Svenska Kulturlandskap i år sin träff i Jämtland. De nationella Miljömålsdagarna anordnades i länet med rekordmånga deltagare, med aktiviteter i odlingslandskapet.

Länsstyrelsens rådgivningsprojekt har haft ett fokus på betesdjur i odlingslandskapet.

Kommunala åtgärder 

Flera av länets kommuner har nu som mål att inköp av lokalproducerade livsmedel ska öka. Östersunds kommun och LRF har genomfört en politikerdialog kring kommande livsmedelsupphandlingar.

I samarbete med andra aktörer har ett par kommuner genomfört studieresor för nyckelpersoner i kommunerna, i syftet att öka förståelsen för länets lantbruksföretag, samt att skapa forum för dialog och erfarenhetsutbyte. Östersunds kommun har inlett ett projekt med blad annat Arbetsförmedlingen för är att nå nyanlända invånare med kompetenser inom jordbruket.

Näringslivets åtgärder

 I spåren efter den dåliga lönsamheten för mjölkproducenter har många valt att byta mejeri mellan de båda stora. Nystartade mikromejerier fortsätter vara verksamma. LRF i Jämtland driver projektet Mjölkföretagaren Z med mål att stärka länets mjölkföretag. Ett nytt gårdsslakteri har startats och gårdsförsäljningen av kött finns på flera orter.

Ett mejeriföretag har introducerat lokal mjölk och ost producerad på mejeriet med tydlig märkning, vilket underlättar för konsumenten att välja lokala produkter. Husdjursföreningen Växa Sverige startar avbytarservice även i Jämtlands Län, då det nu finns en efterfrågan i länet. 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer inte att miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap kommer att uppnås till år 2020, då skötseln av marker i odlingslandskapet försämras eller uteblir. Utvecklingen bedöms vara negativ då antalet betesdjur fortsätter att minska. Utvecklingen mot måluppfyllelse är i stor utsträckning beroende av nationella och internationella politiska beslut. Den viktigaste åtgärden under kommande år är att den nationella livsmedelsstrategin implementeras på regional nivå och får genomslag i länet.

Det alltigenom styrande för Ett Rikt odlingslandskap är att det finns ett levande jordbruk och en levande landsbygd i länet. Där är lönsamheten den viktigaste parametern och lantbrukets situation är fortsatt pressad ekonomiskt sett, trots vissa förbättringar under 2017. Stora och snabba svängningar på världsmarknaden blir svåra att hantera i en produktion som redan ligger på marginalen. En ökad investeringsvilja finns men bankernas syn på näringen och företagande på landsbygden har lett till fördjupade svårigheter med kapitalförsörjningen. Försenade utbetalningar av EU-stöd försvårar ytterligare. Detta bidrar till den negativa trenden och påverkar miljömålet på sikt.

Lönsamhet finns nu för många av länets jordbruksföretag och en viss optimism kan skönjas. Det ekonomiskt pressade läget för mjölkproducenterna har stabiliserats och den långvariga nedläggningen av mjölkgårdar har avstannat mycket tack vare att mjölkpriset höjts. Av betydelse är också att det för mjölkproducenterna viktiga nationella stödet höjs 2018. För länets köttproducenter syns en bättre lönsamhet än på länge med fler som vågar satsa. Den nedåtgående trenden med dålig lönsamhet och nedläggning av företag har dock varit långvarig och det är för tidigt att visa på ett tydligt trendbrott. 

Generationsväxlingen har tidigare pekats ut som ett problem, men det syns nu en föryngring i lantbrukarkåren, liksom bland fäbodbrukarna. Fäbodarna och fäbodbruket är en unik och bevarandevärd kulturmiljö som finns i länet. Under året har fäbodarna uppmärksammats med nätverksträffar och en av länets fäbodar förslås ingå i ett nytt naturreservat.

Att natur- och kulturvärden nu identifieras och tydligt pekas ut i länet i arbetet med grön infrastruktur och i Ängs- och betesmarksinventeringen är av betydelse för måluppfyllelsen. En förhoppning finns att skötseln av värdefulla ängs- och betesmarker ska öka i länet efter regeringsbeslutet om att höja ersättningen till dessa 2018. 

Medvetenheten om mervärdet i lokala livsmedel har ökat i den allmänna debatten. Att kommunerna nu uppmärksammar lokalproducerade livsmedel i upphandlingen är en positiv utveckling.

Det är väsentligt att lyfta och öka förståelse bland allmänhet och beslutfattare för jordbruksföretagens och jordbruksmarkens betydelse för livsmedelsproduktion och för att nå miljömålet Ett Rikt Odlingslandskap. Studieresor och nätverksträffar har varit ett framgångsrikt redskap, med planerad fortsättning under kommande år.