Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Hänsynen i skogsbruket och arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas. 

Ett annat problem är bristande kunskap som gör att miljötillstånd och trender inte kan bedömas för flera mål. Detta gäller till exempel målen Frisk luft och Ingen övergödning, två mål som bedöms när att nå, men där resurser behövs för mer mätning och miljöövervakning.

Utvecklingen bedöms i år som positiv för Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag, bland annat tack vare att Vattenmyndighetens nya åtgärdsprogram är antaget och att ökade resurser har tillförts arbetet.

Även om det behövs nationella styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen på regional nivå är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Och precis som under tidigare år har det under 2017 genomförts en mängd åtgärder som bidragit positivt i miljömålsarbetet. Dels i form av utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner och åtgärdsplaner för länets vattensystem. Dels i form av genomförda åtgärder som till exempel reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, arbete för giftfria förskolar samt insatser för minskad klimatpåverkan.

Det nya regionala åtgärdsprogram för miljömålen som sträcker sig över perioden 2017–2020 behöver användas även kommande år för att fokusera på genomförandet av effektiva åtgärder.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö samt Generationsmålet bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för de tre miljökvalitetsmålen redovisas dock regionalt. För Generationsmålet redovisas enbart åtgärder. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Cirka 16 procent av länets yta består av våtmarker. Länsstyrelsens arbete är inriktat på att bevara och skydda de våtmarker som är mest skyddsvärda med avseende på biologisk mångfald, landskapets vattenhushållande funktion och kulturmiljövärden.

Regionala åtgärder

Arbetet med att formellt skydda länets myrskyddsplanobjekt pågår. För närvarande pågår reservatsbildning på myrskyddsplanobjekten Grubbmyran, Tröskflyet-Oxflöten (på en mindre del), Himmelsflöten, Kullflon-Nyflon och ”Myr syd Fribodarna”.

Reservatsbildning var tidigare på gång på Gullhög-Tönningfloarna men är numera lagd på is.

Under 2017 beviljades inga pengar från HaV-myndigheten till uppföljning av kalkade våtmarker, ”Rafstedts-projektet”. Det innebär att projektet ligger nere under 2017, vilket är beklagligt med tanke på den långa kontinuerliga mätserien, som nu avbryts. HaV har nu beslutat att undersökningarna i Jämtland ska genomföras med längre intervall. Projektet låg även vilande under 2012-13, eftersom ekonomiska medel inte ställdes till förfogande, men återupptogs igen 2014.

I länets enda kulturreservat Lillhärjåbygget pågår arbete för att bevara dess kulturhistoriska värden, bland annat genom skötsel av så kallade åslåttermarker.

Näringslivets åtgärder

Andelen nya vindkraftetableringar har ökat i länet under senare år och godkända miljötillstånd på hundratals vindkraftsverk finns i många fall i eller i direkt anslutning till någon av länets våtmarker. Det resulterar ofta i att myrar dräneras för vägbyggen och att myrar återfylls med bergkross.

Markförstärkning av transportleder inom renskötseln har genomförts i en sameby. Länsstyrelsen har i samband med detta medgett dikningstillstånd för fyrhjulingsled i Hotagens naturreservat. Indikationer visade dock på att åtgärderna i terrängen behövde följas upp under 2017. Tillsynsbesöket visade att dikningen längs leden är utförd i enlighet med länsstyrelsens tillstånd.

När det gäller torvtäktverksamheten finns det för närvarande inga ansökningar om att öppna nya torvtäkter i länet. Däremot finns tre ärenden gällande förlängning av gällande koncession, en ansökan gäller enbart förlängning av koncessionen, en annan förlängning av koncession samt utökning av koncessionsytan och en tredje har haft samråd angående förlängning av koncessionen Det regionala energibolaget Jämtkraft har beslutat att från och med år 2026 inte länge använda någon torv i sin verksamhet, vilket kan innebära ett minskat hot om torvexploatering på våtmarker i länets centrala delar.

Analys och bedömning

Länsstyrelsens bedömer liksom tidigare att miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker inte kommer att nås till år 2020. Länet har ett intensivt skogsbruk och är samtidigt rikt på våtmarker. För att nå målet krävs att skogsbruk undantas från våtmarker, en svårighet då många avverkningstrakter ligger så till att våtmarker berörs. För att markägare och skogsbolag ska avstå från skogsbruksåtgärder i och i anslutning till våtmarker krävs styrmedel så markägare kan ersättas ekonomiskt. Så länge de mest skyddsvärda våtmarkerna saknar formellt skydd kommer även fortsättningsvis ingrepp från skogsbruket att beröra värdefulla våtmarker. Utvecklingen för miljön bedöms vara neutral, då det har skett såväl positiva som negativa förändringar under senare år. 

De viktigaste insatserna under 2018 är i första hand fortsatt reservatsbildning av våtmarker som ingår i myrskyddsplanen (MSP). Beroende på vad ”våtmarksmiljonerna” (se nedan) ska nyttjas till kan de eventuellt bidra till att gynna den biologiska mångfalden i vissa våtmarker, t ex genom hydrologisk återställning av dikade våtmarker.

Terrängkörning och utbyggnaden av skogsbilvägar

Terrängkörning i våtmarker ökar, då allt fler terrängfordon säljs utan information om regelverket. Fyrhjulingar används i samband med skogsbruk, jakt och fiske, med eller utan stöd i lagen. För att minska olaglig terrängkörning på våtmarker krävs höjda straffsatser, ökad tillsyn och informationsinsatser. Då problemen ökar i hela landet krävs insatser på nationell nivå.

Utbyggnaden av vindkraft kräver vägar fram till varje kraftverk och många gånger påverkar vägarna våtmarker. liksom det påverkar friluftslivet i form av en utbredning av buller i tidigare tysta områden och miljöer.

Vikten av ökat skydd

Skydd av våtmarker behöver få högre prioritet och ökade resurser för att kunna ge de allra mest skyddsvärda våtmarkerna ett långsiktigt skydd. I första hand gäller det myrskyddsplanobjekten och Natura 2000-våtmarker. Den genomförda helikopterinventeringen av MSP-objektens skogar och 2016 års fältinventering kan tyda på att MSP-objekten är på väg att få högre prioritet.

Våtmarker har haft stor betydelse för människan i ett historiskt perspektiv, genom bland annat slåttermyrar, dammängar och hässjor. Kända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar ska också regelmässigt beaktas vid all form av exploatering eller restaurering av våtmarker. Det är ett kontinuerligt arbete, som måste fortsätta. Det finns också behov av ytterligare inventeringar av våtmarkernas kulturhistoriska värden, för att kunna säkerställa att ett representativt urval av dessa är vårdade. Ytterligare insatser och mera resurser krävs både för att identifiera, öka kunskapen om och vårda de kulturhistoriska lämningarna i våtmarkerna.

”Våtmarksmiljonerna”

Regeringen har i år aviserat stora satsningar på våtmarker, 200 miljoner, i syfte att möta vattenbristen. En stor del av dessa pengar ska gå till restaurering och anläggande av våtmarker. Pengarna är däremot inte avsedda för markinköp.