Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Hänsynen i skogsbruket och arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas. 

Ett annat problem är bristande kunskap som gör att miljötillstånd och trender inte kan bedömas för flera mål. Detta gäller till exempel målen Frisk luft och Ingen övergödning, två mål som bedöms när att nå, men där resurser behövs för mer mätning och miljöövervakning.

Utvecklingen bedöms i år som positiv för Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag, bland annat tack vare att Vattenmyndighetens nya åtgärdsprogram är antaget och att ökade resurser har tillförts arbetet.

Även om det behövs nationella styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen på regional nivå är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Och precis som under tidigare år har det under 2017 genomförts en mängd åtgärder som bidragit positivt i miljömålsarbetet. Dels i form av utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner och åtgärdsplaner för länets vattensystem. Dels i form av genomförda åtgärder som till exempel reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, arbete för giftfria förskolar samt insatser för minskad klimatpåverkan.

Det nya regionala åtgärdsprogram för miljömålen som sträcker sig över perioden 2017–2020 behöver användas även kommande år för att fokusera på genomförandet av effektiva åtgärder.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö samt Generationsmålet bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för de tre miljökvalitetsmålen redovisas dock regionalt. För Generationsmålet redovisas enbart åtgärder. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Utsläpp växthusgaser

I Jämtlands län har utsläppen minskat med 33 procent per capita mellan år 1990 och år 2015. Efter att utsläppen minskat under ett antal år, så ökade dock både de totala utsläppen och per capita under år 2015 med 2,5 procent.

De största utsläppskällorna av växthusgaser i länet var år 2015 transporter (50 procent), arbetsmaskiner (18 procent), jordbruk (16 procent) och energiförsörjning (7 procent). Inom sektorerna transporter och arbetsmaskiner finns både de största utmaningarna och de största möjligheterna till minskad klimatpåverkan. Nedan redovisas några av de viktigaste åtgärderna som genomförs i länet för att begränsa länets klimatpåverkan.

Regionala och kommunala åtgärder

En åtgärd som kan bidra till minskade utsläpp är regeringens beslut att det återigen ska gå daglig nattågstrafik till och från Stockholm från år 2018.

Länsstyrelsen, Regionen och Östersunds kommun har alla beslutat delta i regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

Regionenen och Östersunds kommun  (länets två största arbetsgivare) har beslutat om klimatväxlingsprogram, vilket innebär att de med interna styrmedel försöker få sin personal att välja alternativ till flyg vid längre resor. Inom Green Highway-samarbetet genomfördes en större konferens kring omställningen till ett fossilfritt flyg. En viktig åtgärd då allt fler använder flyget för resor till och från länet.

Länsstyrelsen, Regionen, Åre och Östersunds kommun och arrangörerna har skrivit en överenskommelse för att skapa en fossilbränslefri VM-region 2019 och genomfört en förstudie.

I Länstransportplanen 2018-2029 avsätts cirka 30 procent av medlen på gång- och cykelvägar vilket är i nivå med den förra planen.

Under 2015 bildade Länsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen Klimatråd Jämtlands län. Rådet utvecklar länets klimatstrategi och ska vara drivande i genomförandet av denna.

I projektet Mittstråket som pågår 2016-2020 ingår bland annat upprustning av Mittbanan (järnväg), pendlarparkering och expresscykelvägar på olika platser.

I augusti 2017 fanns 79 laddstationer och 371 laddbara bilar i länet, det senare en ökning med 21 procent jämfört med året innan. Via medel från Klimatklivet har flera projekt påbörjats för mer laddinfrastruktur i länet och Östersund utsågs till årets näst bästa kommun i Sverige när det gäller laddinfrastruktur.

Under 2017 har två snabbladdstationer för elbussar byggts i Östersund med stöd av stadsmiljöavtal.

Ett informationsprojekt för mer solceller och elbilar är Solelbilar.  I augusti 2017 uppgick den installerade effekten solceller till 5,2 MW, är en ökning med cirka 35 procent det senaste året.

Näringslivets åtgärder

Ett tjugotal olika åtgärder har beviljats medel via Klimatklivet, framförallt satsningar på laddinfrastruktur och konvertering från eldningsolja.

Energibolaget Jämtkraft har beslutat att vara fossilbränslefria senast år 2026.

Den installerade effekten vindkraft ökade med 2 procent till 616 MW år 2016, vilket motsvarade  drygt 10 procent av Sveriges totala effekt.  

Analys

Bedömning av måluppfyllelse sker på nationell nivå gällande miljömålet Begränsad klimatpåverkan.

Det nationella målet att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn med 70 procent under år 2010-2030 är mycket relevant i Jämtlands län där transportsektorn står för över 50 procent av de totala utsläppen. Länet har den högsta genomsnittliga körsträckan per person och år i Sverige, till stor del beroende på länets geografiska förutsättningar med stora avstånd och gles befolkning. Körsträckan är dessutom ökande. För minskade utsläpp behövs en omställning till fossilbränslefria drivmedel inom transportsektorn, parallellt med ökad användning av kollektivtrafik och ökad andel resor via gång och cyklande.

Den nationella transportplanen och länstransportplanen för åren 2018-2029 har båda varit på remiss under år 2017. Hur stor andel som slutligen satsas på järnväg och gång- och cykelvägar kontra höjd standard och hastighet på bilvägar kommer att ha påverkan på framtida utsläppen från transportsektorn.

Länet har, förutom minskad egen klimatpåverkan, möjlighet att genom export av förnybar energi minska andra regioners och länders utsläpp under förutsättning att den exporterade förnybara energin ersätter fossil energi och inte bara bidrar till ökad energiproduktion och energikonsumtion. Liten befolkning och låg energiförbrukning (få energiintensiva industrier i länet) samt ökande produktion av förnybar energi gör detta möjligt.

En kraftig vindkraftutbyggnad kan dock leda till målkonflikter med rennäringen och med andra miljömål som är kopplade till det rörliga friluftslivet och natur- och kulturmiljövärden.

50 procents minskade utsläpp år 1990-2020

Ett av målen i länets klimatstrategi att minska de klimatpåverkande utsläppen med 50 procent från år 1990 till år 2020. Den målsättningen har sett möjlig ut med minskande utsläpp under ett antal år. Under år 2015 ökade dock utsläppen per capita med 2,5 procent. Länet har därmed bara minskat utsläppen med 33 procent per capita och målsättningen blir svår att nå.

Konsumtionens klimatpåverkan

Utsläp­pen från svensk konsumtion som sker i andra länder ökade med 47 procent från 1993 till 2014, samtidigt som de inhemska utsläppen i Sve­rige som orsakats av konsum­tion minskade med 32 procent.[1] Att utsläppen minskar i Sverige är positivt, men inte om det endast beror på att produktion flyttat utanför landet och utsläppen där är lika stora eller större än de var tidigare. En stor del av utsläppen är kopplade till vår köttkonsumtion och till transporter. Ett av målen i länets klimatstrategi är att skapa ökad medvetenheten om konsumtionens klimatpåverkan.

25 procent ökad export av förnybar energi år 2012–2020

Ett av målen i länets klimatstrategi är att länets export av förnybar energi ska öka med 25 procent under åren 2012–2020. En sådan utveckling bygger på utbyggnad av vindkraft, men utbyggd solkraft och produktion av förnybara drivmedel är viktiga. Vad gäller vindkraften så är målet 3 TWh vindkraftproduktion år 2020. År 2015 uppgick produktionen vindkraftel i länet till 1,85 TWh



[1] https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-Sverige-och-andra-lander/