Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Den centrala slutsatsen utifrån miljömålsbedömningen 2017 är att inget av de tolv miljökvalitetsmålen, som länsstyrelsen bedömt på regional nivå, har uppnåtts. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – bedöms vara nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Trots att länet i dagsläget inte uppfyller något av miljömålen finns det ljusglimtar, exempelvis en allt större energiomsättning baserad på förnybar energi, att vi över en längre tid kan se att olika utsläpp minskar, liksom att nödvändig regional samverkan ökar.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några särskilda utmaningar: behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser behövs för ökad medvetenhet om hur olika förhållanden påverkar miljön, vilket förväntas bidra till bättre utformade insatser och beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. I vissa fall saknas resurser vilket försvårar genomförandet av olika åtgärder. Det är fortsatt viktigt med ett aktivt omställningsarbete i bred samverkan mellan alla berörda parter.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska i Västernorrland tack vare att stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi, samtidigt som en stor utmaning ligger i att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Potentiella målkonflikter behöver hanteras mer strategiskt så att god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar. Inom vattenmålen behövs bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning kan nyttjas mer. Arbetet med att lyfta strategin om Giftfri vardag till kommunerna är prioriterat. Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk. Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete och en mer sammanhängande planering.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

God vattenstatus

Det är långt kvar tills samtliga sjöar och vattendrag, inklusive vattenområden som inte är utpekade som vattenförekomster, kommer att ha minst god ekologisk och kemisk status eller potential enligt vattenförvaltningsförordningen. Idag har bara 47 % av sjöar och 32 % av vattendragssträckor som är vattenförekomster minst god status enligt länsstyrelsens bedömning [1, 2]. Dessutom finns det många sjöar och vattendrag som inte är vattenförekomster och som därmed inte är klassade.

Den fysiska miljön

Västernorrlands större vattendrag är i hög grad exploaterade för elproduktion och de saknar därmed flera naturliga strukturer och vattenflöden. Vattenlandskapet präglas även av tidigare nyttjande; främst genom många dammar och rensade vattendrag från flottningsepoken.

Åtgärdsarbete sker på flera sätt, både genom arbeten av planerande karaktär och mer konkreta insatser i vattenmiljön. Länsstyrelsen har bedrivit tillsyn av vattenkraft och dammar i större omfattning än tidigare med särskilt fokus på Ljungans avrinningsområde. Insatser görs för att restaurera länets vattensystem genom framför allt biotoprestaurering, utrivning av vandringshinder och etablering av fiskvandringsvägar. Ett par kommuner är mycket aktiva att genomföra restaureringsåtgärder med egna medel samt bidrag från staten och EU. Till exempel har nedersta delen av älven Ljungan biotopvårdats i stor skala och länsstyrelsen har i samverkan med trafikverket inventerat vägtrummor.  

Nyttjande av ekosystemtjänster

De ytvattentäkter som utnyttjas för dricksvattenproduktion har i huvudsak god vattenkvalitet, men ökande humushalter i ytvatten innebär problem och fördyringar för dricksvattenproduktionen.

Det återstår mycket arbete med att värna strandmiljöernas och sjöarnas och vattendragens värden för friluftsliv liksom att definiera och därefter vidmakthålla sjöarnas och vattendragens viktiga ekosystemtjänster.

Främmande arter

Det saknas ett samlat kunskapsunderlag kring förekomst och effekter av spridning av främmande arter och genotyper liksom för spridning av genetiskt modifierade organismer.

Skydds- och bevarandeåtgärder

Uttern ökar i länet [3] medan flodpärlmusslan generellt minskar4. Ett pilotprojekt att restaurera bestånd av flodpärlmussla genom assisterad glochidieinfektering av öring i Björkån, Sollefteå kommun, har genomförts under 2016 och 2017. För flera andra arter (flodkräfta, ål, lake) som ingår i art- och habitatdirektivet saknas underlag för att bedöma bevarandestatus.

Skyddsarbetet med bildande av naturreservat för värdefulla sötvattenmiljöer fortgår. Arbetet går dock långsamt då det ofta är många sakägare som berörs då sötvattenmiljöer ska skyddas.

I länet finns flera värdefulla kulturmiljöer i anslutning till sjöar och vattendrag; många är skyddade som fornlämning eller byggnadsminne och vissa är riksintresse. I enstaka fall kan en kulturmiljö vara både skyddsvärd som kulturmiljö och utgöra vandringshinder. En bra dialog mellan natur- och kulturmiljövården innebär dock att det i praktiken är sällan som kulturhistoriska värden skadas genom restaureringsåtgärder i vattendrag.

Analys- och bedömning

God ekologisk och kemisk status

Takten i åtgärdsarbetet är inte hög [5] och det är långt kvar tills samtliga sjöar och vattendrag, inklusive icke vattenförekomster, kommer att ha minst god ekologisk och kemisk status eller potential enligt vattenförvaltningsförordningen.

Den fysiska miljön

Det kommer inte vara möjligt att nå restaureringsmålet utan omfattande åtgärder att bl.a. skapa faunapassager samt lämpliga minimitappningar och flödesregimer i de vattenkraftpåverkade vattendragen. Detta även om vissa insatser redan görs även i dessa vattendrag. Stora insatser görs för att restaurera av vattenkraft oexploaterade och opåverkade vattensystem genom främst biotoprestaurering, utrivning av vandringshinder och etablering av fiskvandringsvägar. Den fysiska påverkan är dock av sådan omfattning att även dessa insatser behöver öka.  

Nyttjande av ekosystemtjänster

Värdet av ekosystemtjänster behöver synliggöras.

Främmande arter

Främmande arter är fortsatt ett hot mot biologisk mångfald. Avsiktlig spridning av främmande arter som riskerar hota biologisk mångfald har minskat kraftigt men nya invasiva arter uppträder. Främmande arter som etablerat sig är ofta svåra att åtgärda.

Skydds- och bevarandeåtgärder

Lagstiftning finns för skydd av dricksvatten, men den nyttjas inte i tillräcklig utsträckning. Arbetet med skydd av dricksvatten, såväl det som används idag som resurser för framtida användning, behöver mer styrmedel eller vägledning på nationell basis för att det ska prioriteras och ge resultat i praktiken. Området kräver stora arbetsinsatser av såväl kommuner som Länsstyrelse. För att dricksvattenförsörjningen ska kunna säkras på lång sikt krävs att arbetet med skydd av nuvarande och potentiella framtida vattentäkter skyndas på. Den antagna regionala vattenförsörjningsplanen6 är ett viktigt steg.

Referenser

[1] Förslag på åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt 2015–2021, Samrådshandling. Vattenmyndigheten Bottenhavet, 2015.

[2 ]VattenInformationsSystem Sverige, VISS. http://viss.lansstyrelsen.se/

[3] Uttern i Västernorrland. Resultat från barmarksinventeringar 1989–2015. Länsstyrelsen Västernorrland, Rapport 2016:6

[4] Uppföljning 2017 av miljömålsindikatorn Föryngring av flodpärlmussla i Västernorrland: http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=57&pl=2&t=Lan&l=22

[5] Återrapportering 2015 av åtgärder enligt Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt 2009–2015. http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/gemensamt/atgarder-for-battre-vatten/aterrapporteringar/2015/lst/vasternorrland.pdf

[6] Regional vattenförsörjningsplan Västernorrlands län. Länsstyrelsen Västernorrland, Rapport nr 2016:08.

Miljötillstånd och miljömålsarbete Västernorrlands län. Länsstyrelsen Västernorrland, Rapport 2015:09