Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Den centrala slutsatsen utifrån miljömålsbedömningen 2017 är att inget av de tolv miljökvalitetsmålen, som länsstyrelsen bedömt på regional nivå, har uppnåtts. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – bedöms vara nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Trots att länet i dagsläget inte uppfyller något av miljömålen finns det ljusglimtar, exempelvis en allt större energiomsättning baserad på förnybar energi, att vi över en längre tid kan se att olika utsläpp minskar, liksom att nödvändig regional samverkan ökar.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några särskilda utmaningar: behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser behövs för ökad medvetenhet om hur olika förhållanden påverkar miljön, vilket förväntas bidra till bättre utformade insatser och beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. I vissa fall saknas resurser vilket försvårar genomförandet av olika åtgärder. Det är fortsatt viktigt med ett aktivt omställningsarbete i bred samverkan mellan alla berörda parter.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska i Västernorrland tack vare att stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi, samtidigt som en stor utmaning ligger i att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Potentiella målkonflikter behöver hanteras mer strategiskt så att god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar. Inom vattenmålen behövs bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning kan nyttjas mer. Arbetet med att lyfta strategin om Giftfri vardag till kommunerna är prioriterat. Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk. Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete och en mer sammanhängande planering.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Huvudorsaken till övergödning i länet är utsläpp av fosfor till vatten och nedfall av kväve på skogsmark. Utsläppen av fosfor härrör framförallt från industriprocesser, avloppsreningsverk, jord- och skogsbruk samt fiskodlingar medan större delen av kvävet kommer från andra länder. Det finns inte någon tydlig trend som visar att nedfallet av kväve eller att utsläppen av fosfor har minskat. Även om utsläppen i länet minskar kan det vara svårt att se då utvecklingen är starkt beroende av naturens återhämtningstid, årsmån och internationell samverkan.

Status i sjöar, vattendrag och kustvatten

I jämförelse med södra Sverige har Västernorrland relativt små problem med övergödning. Det finns ingen trend som visar någon förändring i mängden kväve som tillförs kusten via länens vattendrag. Det är framförallt vägtrafik, industrier och energiförsörjning som står för kväveutsläppen och större delen av dessa kommer från andra länder. Inte heller för fosfor kan man se någon tydlig trend för belastningen på länets kustområde. Istället är fosforbelastning på kusten varierande mellan år vilket främst beror på vattenföringen. Vid hög vattenföring är det en större transport av fosfor. Andra viktiga faktorer som påverkar fosforbelastningen är markens naturliga läckage av fosfor och att fosfor fastläggs i mark, sjöar och vattendrag för att sedan frigöras.

I arbetet med att förbättra statusen på länets sjöar, vattendrag och kustvatten pågår flera projekt med syfte att minska näringsbelastningen. Dels har Örnsköldsviks kommun beviljats ett stöd för Lokalt vattenvårdsprojekt (LOVA). Projektets syfte är att säkerställa en hållbar och robust vatten- och avloppsförsörjningsplan för Örnsköldsviks kommun genom att ta fram en VA-plan.

Länsstyrelsen driver ett projekt i Höga kusten där en del av projektet har fokus på näringstillförsel. Projektet har kartlagt halterna av näringsämnen i ett antal vattendrag för att undersöka nuvarande status. Under projektets gång har insatser riktade mot enskilda avlopp genomförts i samarbete med Kramfors kommun. Insatser riktade mot jordbruket har genomförts inom ramen för Greppa Näringen.

Analys och bedömning

Det regionala miljökvalitetsmålet bedöms inte vara möjligt att nå till 2020 då det inte finns några tydliga tecken på att fosfor- och kvävebelastningen på havet minskar. Utifrån de underlag som finns går det inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Flera utsläppskällor är diffusa och svåra att mäta och därför bedöms utvecklingen i miljön vara oklar.

Västernorrland har rådighet över en del av de direkta fosfor- och kväveutsläpp som transporteras via älvdalarnas och kustområdenas avrinningsområden till Bottenhavet men inte full rådighet över kväveutsläpp till luften. För att minska fosforutsläppen behöver industrins metoder förbättras, reningsfunktionen vid reningsverk och enskilda avlopp göras bättre, minska användandet av produkter som innehåller fosfor samt ta fram åtgärder för att minska läckage kopplat till markanvändning.

Den viktigaste åtgärden för att nå miljökvalitetsmålet är ökad samverkan. Lokalt kan det handla om samverkan mellan markägare, branschorganisationer, företagare eller myndigheter kring åtgärder på land och i vatten. För att minska den negativa påverkan från industriprocesser och transportsektorn krävs samordning på nationell och internationell nivå. Forskning kan hjälpa till att hitta nya metoder och produkter som minskar övergödningsproblematiken på lokal och nationell nivå. Ökade insatser från tillsynsmyndigheter bedöms också som viktigt.

Sedan våren 2015 har jordbrukarna i länet möjlighet att ta del av rådgivning och kompetensutveckling inom konceptet Greppa Näringen. Möjligheten till rådgivning med fokus på miljönytta och lönsamhet förväntas bidra till att belastningen på miljön från jordbruket minskar. För att öka effekten riktas arbetet inom Greppa Näringen mot områden med vattendrag med konstaterad näringspåverkan eller vattendrag med stora naturvärden.