Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Den centrala slutsatsen utifrån miljömålsbedömningen 2017 är att inget av de tolv miljökvalitetsmålen, som länsstyrelsen bedömt på regional nivå, har uppnåtts. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – bedöms vara nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Trots att länet i dagsläget inte uppfyller något av miljömålen finns det ljusglimtar, exempelvis en allt större energiomsättning baserad på förnybar energi, att vi över en längre tid kan se att olika utsläpp minskar, liksom att nödvändig regional samverkan ökar.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några särskilda utmaningar: behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser behövs för ökad medvetenhet om hur olika förhållanden påverkar miljön, vilket förväntas bidra till bättre utformade insatser och beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. I vissa fall saknas resurser vilket försvårar genomförandet av olika åtgärder. Det är fortsatt viktigt med ett aktivt omställningsarbete i bred samverkan mellan alla berörda parter.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska i Västernorrland tack vare att stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi, samtidigt som en stor utmaning ligger i att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Potentiella målkonflikter behöver hanteras mer strategiskt så att god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar. Inom vattenmålen behövs bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning kan nyttjas mer. Arbetet med att lyfta strategin om Giftfri vardag till kommunerna är prioriterat. Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk. Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete och en mer sammanhängande planering.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Regionala åtgärder

Länsstyrelsen har under året jobbat på olika sätt med åtgärder för biologisk mångfald i länet. Inom Åtgärdsprogram för hotade arter har ett antal aktiviteter såsom kurser om hotade arter respektive skötselmetoder, bidragit till att höja kunskapen om arterna på regional nivå för att på sikt kunna sätta in rätt åtgärder. Länsstyrelsen har under året fenomfört stora insatser för restaurering av ängsmarker och aktivt jobbat med ängsskötsel i tolv olika områden förutom hävden inom de skyddade områdena.

Länsstyrelsen i Västernorrland, SCA och Länsstyrelsen i Jämtland har påbörjat ett samarbete i projektet Fjärilslandskap: Landskapet runt E14:s sträckning i gränstrakterna mellan Jämtland och Västernorrland är mycket intressant när det gäller artrikedom och förekomst av bl. a sällsynta eller hotade fjärilsarter såsom violett guldvinge och trolldruvemätare. Tillsammans har man möjlighet att ta ett större grepp och vidta åtgärder för arterna i området. Arbetet kommer fortsätta under 2018.

Under år 2016 och 2017 har Länsstyrelsen provat en ny metod för att förstärka ett bestånd av flodpärlmussla. Man sammanför gravida flodpärlmusslor och öring i speciella kar i ån för att öka infekteringen av flodpärlmusslans larver på öring. Larverna utvecklas hos öringen till en liten mussla och släpper till slut taget om fisken, faller till botten och gräver ner sig på en ny plats. Metoden visade sig vara framgångsrik.

Lupinsanering har genomförts i samarbete med Skogsstyrelsen på flera platser i länet för att bevara den naturliga floran och hotade ängsmiljöer.

Den ökade brandfrekvensen i skogslandskapet till följd av planerad naturvårdsbränning har stor betydelse för den biologiska mångfalden och här arbetar både offentliga och privata aktörer med olika intensitet för att genomföra sådana. Efter i naturvårdsbränningen i Krången, Ramsele, år 2016 har Länsstyrelsen i år jobbat med att ytterligare förstärka populationen av nipsippa, som gynnades av branden.

Under år 2017 har arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för Grön Infrastruktur intensifierats. Planen ska fungera som underlag för landskapsplanering i brukande och hållbar förvaltning av mark och vatten, som ett ramverk för planering av offentliga naturvårdsinsatser och ett underlag för fysisk planering och prövning.

Kommunala åtgärder

Inom Lokala Naturvårdssatsningar (LONA) görs bland annat en kartläggning av fladdermuspopulationen i Härnösands kommun. Fladdermöss ger en bra indikation på var i kommunen det kan finnas skyddsvärda biotoper. Syftet är även att öka kunskapen om fladdermöss hos allmänheten.

Örnsköldsviks kommun jobbar med ett projekt som ska värna floran i Brynge kulturområde, ett riksintresse för kulturmiljövård. Området har en artrik flora med en sammansättning som är på väg att försvinna i dagens kulturlandskap. En skötselplan för området ska tas fram och slåtterhävd återupptas.

Analys och bedömning

Totala antalet rödlistade arter är i länet nära 700 stycken varav ca 300 är hotade. De flesta rödlistade arterna återfinns inom skogen medan de mest hotade och flest försvunna arterna kan hänföras till odlingslandskapet. Genom nya inventeringar får vi ökad kunskap om hur hotade arters utbredning ser ut. Mörkertalet är dock fortsatt stort för många artgrupper i länet.

Det finns stora svårigheter att bedöma utvecklingen för biologisk mångfald på regional länsnivå eftersom kunskaperna är bristfälliga och p.g.a. att miljöövervakningens data sällan går att bryta ner på denna nivå.

En organismgrupp som tycks ha det svårt är fjärilar och vi vet inte så mycket mer än att många arter blir allt mer sällan sedda, t ex violett guldvinge, grönvit fältmätare och turkos blåvinge. Svårigheten med trendbedömningar av många insekter, speciellt de med fullständig metamorfos, är att de växlar starkt i antal mellan åren med stor korrelation med väderförhållanden. Speciellt vad det gäller insektsfaunan finns det många områden i länet där vi har dålig kunskap idag. Under året har man upptäckt att flera av länets lokaler för flodpärlmussla har drabbats av musseldöd. Orsaken är i nuläget oklar, men undersökningar pågår.

Det omfattande skogsbruket i Västernorrland medför fragmentering och förlust av habitat. Länsstyrelsen arbetar med landskapsplaner och för diskussioner med de stora markägarna om hur man kan jobba med hänsyn och avsättningar i skog utifrån ett antal arter i åtgärdsprogram för hotade arter, t ex större barkplattbagge. Länsstyrelsen och bolagen fortsätter arbeta efter en strategi där tanken är att privata och offentliga aktörer samverkar i landskapet i syfte att förstärka naturvårdsambitionerna runt de statliga avsättningarna. Det innebär att det genomförs anpassad skötsel både utanför och innanför reservatet i syfte att få större samlad naturvårdsnytta. 

Miljöersättningar och lönsamhet inom jordbruket är idag alltför låg för att locka till arbete som lantbrukare. De spillror av naturbetesmarker och slåtterängar som finns kvar i Västernorrland riskerar därför att växa igen vilket skulle få förödande effekter för många av länets arter. Att öka intresset hos markägare för fortsatt hävd av gräsmarker är viktigt samt att öka efterfrågan på naturbeteskött eller andra produkter kopplade till gräsmarker. Hävdinsatser i små mikrohabitat kan vara en väg att gå för samhället i syfte att värna arter i kulturlandskapet.

Miljökvalitetsmålet ett rikt växt- och djurliv kommer med dagens beslutade och planerade styrmedel inte att uppnås i Västernorrland fram till år 2020. De viktigaste utmaningarna för att värna den biologiska mångfalden i länet är: att bevara en tillräcklig mängd biologiskt värdefull skog och motverka fortsatt fragmentering samt att förbättra förutsättningarna för ett levande jordbruk i hela länet, vilket inkluderar fortsatt brukande av ängs- och betesmarker.