Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Den centrala slutsatsen utifrån miljömålsbedömningen 2017 är att inget av de tolv miljökvalitetsmålen, som länsstyrelsen bedömt på regional nivå, har uppnåtts. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – bedöms vara nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Trots att länet i dagsläget inte uppfyller något av miljömålen finns det ljusglimtar, exempelvis en allt större energiomsättning baserad på förnybar energi, att vi över en längre tid kan se att olika utsläpp minskar, liksom att nödvändig regional samverkan ökar.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några särskilda utmaningar: behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser behövs för ökad medvetenhet om hur olika förhållanden påverkar miljön, vilket förväntas bidra till bättre utformade insatser och beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. I vissa fall saknas resurser vilket försvårar genomförandet av olika åtgärder. Det är fortsatt viktigt med ett aktivt omställningsarbete i bred samverkan mellan alla berörda parter.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska i Västernorrland tack vare att stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi, samtidigt som en stor utmaning ligger i att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Potentiella målkonflikter behöver hanteras mer strategiskt så att god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar. Inom vattenmålen behövs bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning kan nyttjas mer. Arbetet med att lyfta strategin om Giftfri vardag till kommunerna är prioriterat. Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk. Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete och en mer sammanhängande planering.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Åkerarealen i länet minskar stadigt. Sedan 1995 har åkerarealen minskat med nästan 500 hektar per år. Växtodlingen i länet domineras av vall, ungefär 80% av åkerarealen är odlad med vall. Att den brukade arealen minskar är en naturlig följd av minskat foderbehov då antalet får och nötkreatur minskat under en lång följd av år. Även utvecklingen för arealen hävdad ängs- och betesmark är nedåtgående. Situationen i länet med minskad efterfrågan på jordbruksmark och färre betesdjur gör att möjligheten att beta åkermark istället för den magrare betesmarken ökar. Det ökade intresset för att utveckla hästnäringen i länet är positivt för det öppna odlingslandskapet. I dagsläget beräknas närmare 35% av åker- och betesmarkerna hävdas av hästar.

Landsbygdsprogrammet och andra nationella styrmedel har betydelse för att dämpa den negativa trenden för natur- och kulturmiljövärden som orsakas av minskande areal brukad mark och betesdjur. Stödet till jordbruket har dock inte räckt till för att bryta trenden. Av länets knappt 2000 jordbrukare är det bara 10% om har sökt ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar. Möjligheterna att stimulera och uppmuntra markägare att bevara kulturhistoriska värden i odlingslandskapet har försämrats betydligt sedan miljöersättningen till kulturmiljöer och insatsen Utvald miljö upphörde.

Jordbrukets utveckling styrs till stor del av internationella faktorer som EU:s gemensamma jordbrukspolitik och världsmarknadspriser där det låga mjölkpriset 2015–2016 bidragit till minskad mjölkproduktion.

Positivt för bevarandet av det öppna odlingslandskapet i länet är att det bedrivs ett brett arbete med syfte att motverka den negativa trenden med minskad hävd av ängs och betesmarker och för att stärka den biologiska mångfalden och bevara kulturvärden. En del av dessa projekt finansieras med statliga medel för Lokala naturvårdsprojekt (LONA-bidrag). Bland annat har framtagandet av en Skötselplan för floran i riksintresset Brynge beviljats LONA-bidrag. Projektets syfte är att värna floran i Brynge kulturområde genom att ta fram en skötselplan där återupptagen slåtter är en åtgärd samt att kunskap om områdets artrika flora sprids via informationstavlor och broschyrer. Även Länsstyrelsen genomför insatser för att bevara det öppna odlingslandskapet och de naturvärden som finns där. Bland annat har en tvådagars slåtterkurs för blivande entreprenörer och intresserad allmänhet genomförts. Utöver det har slåtter, röjningar, brynhuggning och gräsbränning har genomförts på olika platser i länet.

Analys och bedömning

Utvecklingen för miljökvalitetsmålet i länet är negativ. Huvudanledningen är ett minskat arealbehov till följd av minskat antal nötkreatur. Det minskade brukandet av åkermark och minskade hävden av ängs- och betesmarker är också huvudanledningen till att bedömningen av miljökvalitetsmålet är att det inte kommer vara möjligt att nå till 2020.  

De viktigaste aktörerna för att nå miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap” är lantbrukarna. Det är bland annat därför angeläget att upprätthålla ett konkurrenskraftigt jordbruk som samtidigt har en låg negativ miljöpåverkan på det omgivande landskapet. För att vända trenden med minskad markanvändning måste lönsamheten för att aktivt bruka marken öka. Till viss del kan styrmedel bidra till att vända trenden men eftersom det i huvudsak handlar om svag lönsamhet är en ökad efterfrågan på svenska jordbruksprodukter av större betydelse.

Det har framförallt varit markägare med intresse av kulturspåren i odlingslandskapet som stått för skötseln av kulturvärdena i odlingslandskapet. När stödet, som mer varit en uppmuntran än en ersättning för nedlagt arbete, nu försvunnit är den fortsatta hävden osäker. Punktinsatser genom projekt kan skapa ett intresse lokalt för att bevara en natur- eller kulturmiljö och att få områdena med stora värden att fortsätta vårdas. För ett långsiktigt bevarande krävs troligtvis även andra insatser där möjligheten till kontinuiteten är större.