Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Under 2017 skrevs överenskommelser med stålindustrin genom Sandvik SMT och Ovako AB. Samtliga länets kommuner har skrivit under. Övriga aktörer som skrivit under är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Miljön är kraftigt påverkad i de flesta av länets vatten. De vanligaste problemen är vandringshinder, flottningsrensade vattendrag samt förändrade vattenflöden. Målet är svårt att nå till 2020 även om åtgärdstakten skulle öka drastiskt.

Resultat

God status nås bara i en tredjedel av sjöar och en femtedel av vattendragen (1). De viktigaste problemen är vandringshinder, morfologiska förändringar, flödesförändringar pga. reglering och rensning  samt försurning och övergödning. Dessutom har alla vatten höga halter av kvicksilver och PBDE (flamskyddsmedel). Flera sjöar och vattendrag uppnår inte heller god kemisk status pga. miljögifter, främst metaller.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Länsstyrelsen har riktat sin tillsyn mot kraftverk utan tillstånd, uppföljning av fiskvägar och trumbyten, fiskevillkor samt egenkontroll för kraftverksägare. Syftet är uppföljning av moderna miljövillkor vid kraftverk och att befintliga villkor om t ex fiskpassage och minimitappning följs. Vid prövning i domstol drevs krav på fungerande fiskpassage upp- och nedströms och i vissa fall att kraftverk med stor påverkan och liten energinytta inte ska få tillstånd utan avvecklas. Ca 20 vägtrummor har åtgärdats, de flesta av trafikverket.

Åtgärder på kommunal nivå

För att förbättra situationen för länets vattendrag sker samarbete mellan kommunerna, fiskevårds- och vattenvårdsförbund samt skogs- och kraftbolag. I år togs vandringshinder bort i Nianån (tre dammar) och i Galvån (två dammar och en ny fiskpassage). Två hinder åtgärdas under hösten i Hemlingby-  och Jävstabäcken. Utrivning av kraftstationer i Gnarpsån, en fiskpassage vid ett kraftverk i Leån och öppning av vattentröskeln i Malmjärn förbereds. Restaurering av flottningsrensade vatten genomfördes i tolv vattendrag. En fiskevårdsplan för Ljusnan upprättades. I Färnebofjärdens nationalpark restaurerades två strömsträckor i Dalälven. En omprövning av vattendom ledde till ekologiskt anpassat flöde i Klumpströmmen som nu ska knytas ihop med Galvån. Fem våtmarker anlades/restaurerades vilket förväntas ge bättre förutsättningar för fiskleken, naturligare flödesregimer och minskad näringsbelastning i anslutande vatten. Det pågår ett LONA-projekt för bättre vattenkvalitet i Söderalaån.

Hotade arter

Gävleborg är en del av flodpärlmusslans kärnområde. I många vatten saknas dock reproduktion och förekomsterna kommer på sikt att dö ut om inte utvecklingen kan vändas. I en tredjedel av ca 106 musselvatten är bilden positiv men i det musselrikaste vattendraget har större delen av populationen dött, pga. en massdöd som började 2016.

Kulturlämningar

Vandringshinder och rensade vattendrag är samtidigt kulturlämningar som ska tas hänsyn till vid åtgärder. Tyvärr är kunskapen om dessa mycket bristfällig. För integrerat natur- och kulturvård måste kunskapsläget öka. I år avslutades en inventering av kulturmiljön längs Galvån/Rösteån (2) samt vid nedre Dalälven. Inventering av Ängerån har påbörjats. Byggnadsvård utfördes hos Byggnadsminnet Brynsågen samt kvarnen i kulturreservatet Axmar Bruk.

Skydd

Naturreservat vid Håmansmaren och Gryssjöån är nära till beslut. Utredningar pågår i Sandsjöån, Hamrångeån och Testeboån. Stora områden kring Ängerån köptes in av Naturvårdsverket. Ett förslag till naturreservat vid Nianåns mynningsområde togs fram.

Analys och bedömning

Påverkan på sjöar och vattendrag är fortsatt hög och merparten av vattnen i länet har problem relaterade till mänskliga aktiviteter, både pågående och historiska. De historiska spåren utgör samtidigt kulturmiljöer som är en del av vattendragens värde. Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till 2020. Utvecklingen i miljön som helhet bedöms vara svagt positiv.

Översyn av lagstiftning

Lagstiftning och praxis gällande vattenverksamheter förhindrar och bromsar i dagsläget utvecklingen av miljöanpassning inom vattenkraften, vilket är ett måste för att miljömålet ska kunna nås. Samtidigt måste lagstiftningen anpassas och resurser tillsättas för att skydda kulturmiljövärden. Huvudprincipen bör vara att de verksamheter som har en påverkan på vattenmiljön också har en lagstadgad skyldighet att vidta skyddsåtgärder enligt ”förorenaren- betalar-principen”.

Restaurering

Trots stora problem så går utvecklingen i rätt riktning inom flera områden. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer vilket gör att livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. De största åtgärder som utförts under 2017 har till exempel skapat nio mil fria vandringsvägar i Nianåns vattensystem samt en mil i Galvån. I länet finns över 2500 vandringshinder varav ca 30 har åtgärdats 2017. Arbetet går långsamt på grund av bristande resurser och eftersom problemen är mycket omfattande åtgärdas endast en liten del varje år. Dessutom saknas resurser till inventering av kulturlämningar. Att få fram ett tillförlitligt kunskapsunderlag om kulturlämningar skulle underlätta, inte bara för kulturmiljövården utan också naturvården. Ett sådant underlag skulle hjälpa i arbetet med att prioritera och hantera de miljöer som kräver särskild hänsyn för att bevara kulturmiljön. Det långsamma åtgärdsarbetet är problematiskt då det blir allt mer tydligt att de största vattenmiljöproblemen i länet är olika former av fysiska ingrepp i vattenmiljön.

Övriga åtgärder

Kalkningsverksamheten i länet finns redovisad under miljömålet ”Bara naturlig försurning”. 

Arbetet med förorenade områden fortsätter eftersom föroreningar riskerar läcka ut i länets vattendrag. Det finns förhöjda halter av föroreningar i sediment i anslutning till vissa gamla industrier. Efterbehandlingsåtgärder genomförs för närvarande vid ett av länets mest prioriterade områden, Iggesund Hårdkrom. Under året påbörjades behandling av grundvatten som förorenats av den tidigare förkromningsverksamheten.

Gävleborg omfattas av rådgivning inom projektet Greppa Näringen sedan 2010 (3). Denna rådgivning utvecklas kontinuerligt i syfte att ge länets lantbrukare ökad kunskap för att komma till rätta med såväl läckage av näringsämnen som bekämpningsmedel. För att minska problem med övergödningen bör också arbetet med att åtgärda enskilda avlopp förstärkas.

Länsstyrelsen initierar en utredning om främmande arter i länet med början i slutet av 2017.

Referenser

  1. www.viss.lansstyrelsen.se
  2. Galvån – Rösteån: Inventering och värdering av kulturmiljöer 2016 i Alfta, Arbrå och Bollnäs socknar i Hälsingland. Länsstyrelsens rapport 2017:7.
  3. www.greppa.nu/om-greppa/regionalt/gavleborg.html