Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Under 2017 skrevs överenskommelser med stålindustrin genom Sandvik SMT och Ovako AB. Samtliga länets kommuner har skrivit under. Övriga aktörer som skrivit under är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Gävleborgs län har framför allt övergödningsproblem vid kusten. Utsläppen av fosfor och kväve till vatten och luft från industrier, avloppsreningsverk, jordbruk och trafik har dock minskat under senaste åren. Fortsatt arbete med förbättringsåtgärder pågår.

Resultat

Åtgärder på regional nivå

Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt har beslutat om ett åtgärdsprogram i syfte att nå miljökvalitetsnormerna i länets alla vattenförekomster. Då flera av dessa är tillsynsinriktade kräver de dock mer resurser för att kunna genomföras. Åtgärdsarbetet måste ske i samverkan mellan ansvariga myndigheter och övriga berörda aktörer och bedrivas utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Beslut om åtgärdsprogram för vattenförvaltning med rapportering till EU fattades i oktober 2016. Behovet av nationell vägledning är stort.

Rådgivning genom projektet Greppa Näringen ger länets lantbrukare ökad kunskap för att komma till rätta med såväl läckage av näringsämnen som bekämpningsmedel.

Åtgärder på kommunal nivå

År 2016 beräknades antalet enskilda avlopp i länet till drygt 35 000 och kommunerna uppskattade att ca 20 procent av dessa inte uppfyller kraven enligt Miljöbalken. Kommunerna beräknar att ca 700 enskilda avlopp i länet åtgärdades under 2016, antingen med ny enskild lösning eller genom anslutning till kommunalt reningsverk. Åtgärdsarbetet fortsätter i kommunerna. Likaså fortsätter arbetet med att förbättra större avloppsreningsverk (ARV) i länsstyrelsens och kommunal regi. Arbetet med att åtgärda enskilda avlopp behöver mer resurser till kartläggning och tillsyn.

Under åren 2010-2013 har åtgärder i form av byggande av anläggningar för latrintömning av fritidsbåtar genomförts i länet med hjälp av medel för Lokala Vattenvårdsprojekt (LOVA). Då nya landsbygdsprogrammet dröjt anlades inga nya våtmarker i jordbrukslandskapet under 20161. Sex ansökningar om bidrag för att anlägga våtmark från nya landsbygdsprogrammet har inkommit under 2016. 

Åtgärder inom näringslivet

Massaindustrin är fortfarande en av de största punktkällorna när det gäller utsläpp av närsalter till Gävleborgs kustvatten. Stora investeringar i rening har gjorts i flera av dessa industrier. Ändå stod massaindustrin år 2016 för 73 procent (ca 23 ton) av fosforutsläppen från tillståndspliktig verksamhet i länet.

Övriga åtgärder

Åtgärdsarbetet kräver ökad samverkan mellan berörda aktörer. Ett gott exempel är hur Ljusnans och Hälsinglands skogs- och kustvattenråd tillsammans med Bollnäs och Söderhamns kommuner har tagit fram en åtgärdsplan för att minska övergödningseffekterna i Floråns avrinningsområde2. Planen innefattar förbättringar av enskilda avlopp, anläggande av kommunal VA-ledning samt rådgivning till lantbruket. Vattenrådet har även i samarbete med SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) anlagt en försöksanläggning för rening av vatten från åkermark med hjälp av kalkfilterbrunnar.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är neutral och fler åtgärder för att minska utsläppen krävs för att nå miljökvalitetsmålet.

Status i sjöar, vattendrag och kustvatten

Vattenmyndighetens bedömning är att 67 vattendrag (ca 5 procent), 35 sjöar (ca 6 procent) och 23 kustvatten (ca 77 procent) i Gävleborgs ansvarsområde riskerar att inte nå god status år 2020 på grund av övergödningsproblem3. Osäkerheten i denna bedömning är dock mycket stor på grund av brist på dataunderlag.

I Gävleborgs län transporterades under 2016 ungefär 73 ton fosfor och ca 2444 ton kväve till Bottenhavet från vattendrag4. Till det tillkommer utsläpp från reningsverk och industrier med direkta utsläpp till havet vilket uppgick år 2016 till 28 ton fosfor och 789 ton kväve. Den sammanlagda utsläppsmängden från samtliga tillståndspliktiga verksamheter i länet uppgick år 2016 till 31 ton fosfor5 och 1231 ton kväve.

Avloppsreningsverk och massaindustrier står för stora utsläpp av fosfor och kväve till vatten. Från avloppsreningsverk sker större delen av utsläppen vid så kallad bräddning vilket t.ex. sker vid kraftiga regn.  

Utöver kustvattnen är problemen med övergödning inte stora i Gävleborg. Lokalt kan dock tillförsel av näringsämnen från åkermark och enskilda avlopp ändå bidra till negativa effekter på sjöar och vattendrag. Vattenmyndighetens bedömning av vattnets status indikerar att övergödningsproblemen i inlandsvatten framförallt finns i Gavleåns avrinningsområde i området kring Storsjön, i de nedre delarna av Ljusnans avrinningsområde, kring Sördellen samt i de nedre delarna av Delångersåns och Harmångersåns avrinningsområde.

Trots att närsaltsutsläppen från industrier, avloppsreningsverk och jordbruk har minskat under senare år har inte belastningen på havet minskat med samma andel. Detta kan delvis förklaras med att vattenföringen varierar mellan olika år.

De senaste analyserna av miljöövervakningsdata indikerar att den större delen av länets kustvatten har övergödningsproblem. Ca 77 procent av kustvattenförekomsterna bedöms inte uppnå God status enligt vattenförvaltningens statusbedömning6 . Detta på grund av hög näringsbelastning. I de flesta av dessa fjärdar finns ingen avtagande trend i växtplanktonbiomassa, även om fosforhalterna minskat de senaste åren. Förekomsterna av blåstång och smaltång i södra delen av länets försvann nästan helt runt år 2010 vilket kan ha naturliga orsaker eller bero på mänsklig påverkan. Under de senaste två inventeringarna har dock tecken på en svag återhämtning i Gävlebukten observerats i form av nyetablerad tång.

Det är nödvändigt att miljöövervakningen av vatten och verksamhetsutövares egenkontroll utvecklas för att kunna bedöma vilken status våra vattenförekomster har samt för att följa upp effekterna av genomförda åtgärder.

Referenser

  1. Personlig kommentar, Sara Öberg, Jordbrukarstöd, Länsstyrelsen Gävleborg.
  2. http://www.lvvf.se/view.aspx?cat=9&siteid=1
  3. http://viss.lansstyrelsen.se/
  4. http://vattenwebb.smhi.se/
  5. https://smp.lansstyrelsen.se/
  6. Personlig kommentar, Veronica Lundgren, Miljöenheten, Länsstyrelsen Gävleborg.