God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Under 2017 skrevs överenskommelser med stålindustrin genom Sandvik SMT och Ovako AB. Samtliga länets kommuner har skrivit under. Övriga aktörer som skrivit under är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Mycket arbete återstår för att nå målet. Viktiga insatser görs för att skapa förutsättningar för en god bebyggd miljö, för inomhusmiljöer såväl som för hushållning med energi och naturresurser. Tre av länets kommuner har mål som anger riktningen för arbetet med bostadsförsörjning. Övriga förväntas anta nya riktlinjer under året. 

Resultat

Bebyggelsestruktur och transporter

I årets bostadsmarknadsanalys bedömer åtta av länets kommuner att det råder underskott på bostäder i kommunen.  Två av  länets tio kommuner bedömer att det är balans på bostadsmarknaden. Bristen är störst i kommunernas centralorter. Bostadsbyggandet i länet ökar allteftersom vilket kan bero på de bostadsstöd som kan sökas. Det är generellt sätt en stor efterfrågan på hyresrätter.

God livsmiljö

Park- och naturområden är viktiga för människors hälsa och välbefinnande samt har stor betydelse för städernas klimat som hantering av dagvatten och luftföroreningar. Områdena har även betydelse för den biologiska mångfalden inom tätorterna. Fortsättningsvis råder samma trend i många av de större tätorterna där grönområdena minskar både till yta och till antal. Detta är en följd av den fortsatta förtätningen av städernas centrala områden.

Byggnader och resurshushållning

Vi kommer fortsatt till största delen att bo i det befintliga beståndet, trots att bostadsbyggandet ökar. Framöver måste vi nyttja det befintliga beståndet bättre och anpassa det till såväl dagens som framtidens behov. Viktigt här är att tänka på att en hög kvalitet avseende design och arkitektur är en av förutsättningarna för en god bebyggd miljö.

Åtgärder på regional nivå

Länsstyrelsen i Gävleborg arbetar genom nätverksträffar i länet med alla kommuner för råd och stöd i kommunernas framtida bostadsförsörjning. Sedan den 1 januari 2014 lämnar länsstyrelsen yttrande i samrådsskedet rörande kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning.

Region Gävleborg tar fram en regional cykelplan som är ute på remiss fram till 17 november 2017 och beräknas vara klar under 2018. Planen kommer innehålla förhållningssätt och prioriteringsgrunder för kommande investeringar samt ge en indikativ prioritering i närtid (närmste åren).

Region Gävleborg väljer att satsa på och prioritera regional kollektivtrafik i starka pendlingsstråk, områden där kollektivtrafiken kan vara ett förstahandsval och stråk som bidrar till en funktionell arbetsmarknad samt bostadsbebyggelse.

Länsstyrelsen fortsätter med arbetet att revidera och förbättra planeringsunderlaget för att bättre kunna bistå kommunerna i sin planering. Länsstyrelsen har en ambition att i större utsträckning stimulera kommunerna att aktualisera sina översiktsplaner samt att delta i tidiga skeden i översiktsplaneringen. Under 2017 har arbetet med att ta fram sammanfattande redogörelser till kommunerna i översiktsplaneringen fortgått.

Åtgärder på kommunal nivå

Kommunerna i länet arbetar med eller planerar att påbörja sin översiktsplanering och/eller bostadsförsörjningsprogram.

Alla länets kommuner hanterar kulturmiljöfrågor i någon form. Länsstyrelsen genomför nu en riksintresseöversyn med förbättrade värdebeskrivningar och nya fördjupningstexter. Detta kan bidra till att kulturmiljöfrågor får ett större genomslag i planeringen. Den fysiska planeringen är ett viktigt styrmedel för att kunna uppnå målet om en god bebyggd miljö, inom vilket bevarandet av kulturmiljön är en väsentlig beståndsdel. Dagens samhällsutveckling kan ibland ha en negativ påverkan på bebyggelse och kulturlandskap.

Länets kommuner arbetar med att vidta åtgärder mot höga radonhalter. Arbetet koncentreras främst på bostädernas inomhusmiljö. Flera kommuner skickar ut information till fastighetsägare som ännu inte mätt och informerar om vikten med att mäta. Flera kommuner erbjuder mätningar till rabatterat pris genom avtal med företag som bedriver mätningar.

Länets kommuner har skrivit överenskommelser med länsstyrelsen om åtgärder för att nå miljömålen. De flesta har även åtaganden som rör hållbara transporter. 9 av 10 kommuner har också nyligen skrivit under för att verka för fossilfria transporter (genom Green Drive Region-projektet).  

Åtgärder inom näringslivet

Den tyngre industrin ger upphov till relativt stora mängder avfall. Det handlar till exempel om slagg och grönlutslam som bland annat används för sluttäckning av deponier eller i slaggasfalt. Bolagen arbetar intensivt för att så långt som möjligt möjliggöra återanvändning.

I Hälsingland har kommunerna tagit fram en gemensam  avfallsplan som bland annat innehåller mål och åtgärder som ska förebygga att avfall uppstår, att göra det enklare att källsortera samt att öka mängden avfall som kan återvinnas.

Gästrike Återvinnare arbetar efter en reviderad avfallsplan som började gälla 2016. Avfallsplanen fokuserar på att nå tre övergripande mål: förebygga resursslöseri, minska användningen och säkra hanteringen av farligt avfall samt att ta tillvara avfall som resurs. I planen, som gäller till och med 2020, anges åtgärder och styrmedel som ska användas för att uppnå målen.  

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte är möjligt att nå till år 2020. Svåruppfyllda målområden är; kulturvärden, trafikbuller, inomhusmiljö och avfall. För att uppnå målet gällande kulturmiljön kan projektet ”räkna q”4 bli ett verktyg. Dessutom är klimatanpassningen ett orosmoln i planeringen. Ekosystemtjänster är ett av verktygen som blir allt viktigare inom planeringen. Detta då planeringen för en hållbar bebyggelsestruktur och hushållning av energi och naturresurser måste förbättras. Då klimatförändringarna i allt större grad påverkar kommunernas planering är det än mer viktigt dess konsekvenser hanteras i översikts- och detaljplaner. Under 2017 och 2018 genomförs därför en utbildning om klimatanpassning för länets planerare.

Arbetet med att ta fram strategier och översiktsplaner är tids- och resurskrävande och konkurrerar med andra mer efterfrågestyrda planeringsinsatser. Kommunerna och länsstyrelsen behöver tillsammans prioritera arbetet med strategisk planering och planeringsunderlag samt förstärka resurserna till detta. Behovet av miljöplanering uppmärksammas i flera kommuner, varav de mer resursstarka har särskilda miljöplanerare knutna till processen.

All fysisk planering ska utgå från ett långsiktigt perspektiv vad gäller sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Översiktsplaneringen är idag det effektivaste verktyg kommunerna har för att styra hur man vill att kommunen ska utvecklas i ett längre perspektiv. De kommuner i länet som inte har en relativt ny översiktsplan har påbörjat arbetet med en sådan.

Det krävs fortsatta mätningar samt information och rådgivning till allmänheten för att minska hälsorisker av radon i inomhusluften.

Trots en ökad fokusering på jordbruksmarkens värde fortsätter ianspråktagande av jordbruksmark för alla typer av exploateringar.

En regional cykelplan för hela länet innebär en mer långsiktig planering för cykelåtgärder, samt ett övergripande synsätt där administrativa gränser inom länet blir underordnade funktionella stråk. Det kan betyda nya mönster för resande och därigenom förändrad tillgänglighet från bostadsorten till kompetens, arbetsmarknad eller studier.

Om fler väljer att åka kollektivt minskar miljö- och klimatpåverkan. Det blir också viktigt att successivt ersätta fossila bränslen med fossilfri energi för att därigenom bidra till en långsiktigt hållbar och god livsmiljö. Kollektivtrafiken måste också göras tillgänglig så att personer med olika funktionsnedsättningar kan resa.  

Efterfrågan på bostäder i centrala lägen ökar, vilket medför risk för ökad exponering av buller. Förutsättningarna för att minska bullerexponeringen måste förbättras.  Den 1 juni 2015 kom ”Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader

Svensk författningssamling 2015:216”. Förordningen ändrades i juli 2017 och man tillät högre bullervärden (tyvärr) för att underlätta bostadsbyggande i centrala delar.

All fysisk planering ska utgå från ett långsiktigt perspektiv vad gäller sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Översiktsplaneringen är idag det effektivaste verktyg kommunerna har för att styra hur man vill att kommunen ska utvecklas i ett längre perspektiv. De kommuner i länet som inte har en relativt ny översiktsplan har påbörjat arbetet med en sådan. Ambitionsnivån i dessa är genomgående hög vad gäller ovan berörda frågor, och även om insatserna inte bedöms som tillräckliga för att nå målet om en god bebyggd miljö till 2020, så kan utvecklingen ändå ses som försiktigt positiv.

Referenser

1. Länsstyrelsen Gävleborg- Bostadsmarknadsanalys Rapportnr: 2017:11 ISSN: 0284:5954 

2. Länstransportplan 2014-2025

3. Regionalt trafikförsörjningsprogram 2013 – 2015 med utblick mot 2025

Förkortningar 

4. Projekt räkna Q bedrivs av länsstyrelsernas gemensamma miljömålsarbete RUS och har som målsättning att kartlägga de objekt, vanligtvis byggnader, som getts bestämmelser om varsamhet och skydd för kulturvärden i detaljplaner och områdesbestämmelser.