Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Under 2017 skrevs överenskommelser med stålindustrin genom Sandvik SMT och Ovako AB. Samtliga länets kommuner har skrivit under. Övriga aktörer som skrivit under är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Det formella skyddet ökar och stora arealer är frivilligt avsatta, men miljövärden skadas av skogsbruk och skogliga värdekärnor och kontinuitetsskogar avverkas. Många skogstyper och skogslevande arter saknar gynnsam bevarandestatus samtidigt som flera viktiga substrat och livsmiljöer har minskat.

Resultat 

Åtgärder på regional nivå

Under 2016 skyddades 99 ha produktiv skogsmark som biotopskyddsområde och 67 ha som naturvårdsavtal. (2) Arealen produktiv skogsmark i naturreservat och nationalparker med föreskrifter mot skogsbruk ökade med 1 100 ha. (1)

En fördjupad analys av värdefulla skogar och våtmarker i länet har genomförts inom ramen för arbetet med grön infrastruktur. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har påbörjat framtagandet av en lista över regionalt prioriterade arter i artskyddsarbetet.

Länsstyrelsen har sedan 2016 en friluftssamordnare och en rad åtgärder och aktiviteter har utförts för att förverkliga friluftspolitiken, däribland satsningar på tillgänglighet i naturreservat.

2016 inleddes projektet Nationell uppföljning via flygbilder (NUF), där miljöhänsyn i avverkade områden bedöms via fjärranalys. Resultaten har främst använts i dialoger med skogstjänstemän. (4)

Åtgärder på kommunal nivå

LONA-bidrag har beviljats för 11 projekt i 8 av länets kommuner. Projekten gäller bland annat bildande av kommunalt naturreservat, skötsel i naturreservat, utredning av tätortsnära naturområden och framtagande av kommunalt naturvårdsprogram. (5)

Åtgärder inom näringslivet

Målbilderna för god miljöhänsyn i skogsbruket har implementerats genom utbildningar och interna instruktioner hos flertalet företag.

Det har utförts uppföljning av miljöhänsyn vid avverkning och inventering av frivilliga avsättningar. Utbildningsinsatser och andra satsningar för minskade körskador har genomförts.

Skogsmarkens egenskaper och processer

14 procent av de vattendrag som berörs av överfarter i samband med avverkning påverkas negativt. (2)

Biologisk mångfald, grön infrastruktur och hotade arter

Gammal skog finns på 2,7 procent av den produktiva skogsmarken. Arealen gammal skog har ökat från föregående år, men är 6 500 ha mindre jämfört med 2005. Mängden hård död ved är 4,6 m3/ha. De senaste 20 åren har mängden hård död ved per hektar procentuellt ökat avsevärt, men utgångsläget var lågt och sedan 2013 har den hårda döda veden minskat. (6) I boreal region har äldre lövrik skog minskat (7) Arealen kontinuitetsskogar i länet uppskattats till 187 000 ha produktiv skogsmark. (8) 38 procent av de hänsynskrävande biotoper som berörs av avverkning och 22 procent av skyddszonerna påverkas negativt. (2)

Omkring 1,5 procent av den produktiva skogsmarken är formellt skyddad. (1) De frivilliga avsättningarna bedöms uppgå till 58 900 ha produktiv skogsmark. (10)

Det finns 525 bofasta rödlistade arter knutna till skog. Minst 12 procent av alla rödlistade arter som tidigare varit bofasta i länet har försvunnit. (11) Åtgärdsprogram för hotade arter och livsmiljöer omfattar 56 arter knutna till skog i länet. Naturvårdsbränningar har utförts på ca 30 ha i skyddade områden.

Främmande arter och genotyper

Contortatall odlas på ca 33 000 ha, vilket utgör ca 2,2 procent av den produktiva skogsmarksarealen.

Kulturmiljövärden och friluftsvärden

64 procent av kända kulturmiljöer som berörs av avverkning påverkas negativt. (2)

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2020. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Medlen för områdesskydd har under många år varit otillräckliga och miljövärden skadas i skogsbruket. Målbilderna har tydliggjort samhällets förväntningar på hänsyn och implementerats hos flertalet aktörer, men resultat i skogen går inte att påvisa. Även när förbättringar kan ses på kort sikt, så är exempelvis andelen hänsynskrävande biotoper som påverkas negativt vid avverkning mer än dubbelt så stor som i slutet av 90-talet. Hänsynen vid överfart över vatten har tydligt förbättrats, men fortfarande påverkas var sjätte vattendrag negativt.

Skogliga värdekärnor och kontinuitetsskogar kalavverkas i länet. Avverkning orsakar både habitatförlust och fragmentering och är den främsta anledningen till att rödlistade arter i skog påverkas negativt.

Certifiering inom skogsbruket är betydelsefull för bevarandet av nyckelbiotoper. Avverkning av registrerade nyckelbiotoper i länet är sällsynt, men en betydande del av nyckelbiotoperna bedöms vara oidentifierade. De flesta som identifieras idag har missats vid avverkningsplanering och upptäcks i Skogsstyrelsens tillsynsarbete. Under 2016 fältbesöktes endast omkring 6 procent av avverkningsanmälningarna. Hur många oidentifierade nyckelbiotoper som avverkats är okänt, men klart är att det finns brister i sektorsansvaret vad gäller identifiering av värdefulla skogar.

Arealen frivilliga avsättningar är omfattande, men brist på transparens ger osäkerhet i bedömningen. Det är oklart om de frivilliga avsättningarna i länet ökar och långsiktigheten i avsättningarna är oviss. Nationellt har de inte ökat sedan 2010 och etappmålet till 2020 bedöms inte kunna nås. (8)

Åtgärder

Skogsbruket bedrivs med frihet under ansvar. Om miljömålet ska kunna nås behöver ansvarstagandet öka. Sektorsansvaret behöver tydliggöras och stärkas, särskilt i fråga om identifiering av skyddsvärda skogar. 

Med implementerade målbilder borde miljövärden inte behöva skadas. De aktörer som implementerat målbilderna måste säkerställa att de följs i praktiken. Många miljövärden i länet är inte kända vilket ökar risken för skador och försvårar uppföljning. Inventering och registrering behöver öka.

Skogsbruket behöver bli mer varierat och hyggesfria metoder öka i användning. Andra styrmedel än rådgivning och information bör övervägas.

För att det nya etappmålet om formellt skydd ska nås behöver ytterligare 2 344 ha skyddas till 2020. (9) Det behövs ökad transparens kring, och ökad omfattning av, frivilliga avsättningar.

Prioriteringar

Arbetet med formellt skydd har fortsatt hög prioritet hos båda myndigheterna. Dialog med skogsbruket fortsätter på både ledningsnivå och objektsvis nivå. Skogsstyrelsen arbetar vidare med rådgivning och information kring hyggesfritt skogsbruk och lagtillsynen utförs enligt gällande tillsynsplan.

Referenser

  1. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/?rxid=3d16fc6a-9498-43a8-995d-88f45f6ca00a. Statistiska centralbyråns statistikdatabas, Skyddad natur.
  2. http://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/sv/?rxid=a6819262-3f5f-4ee9-b0f3-15984a277a41. Skogsstyrelsens statistikdatabas
  3. Länsstyrelsen Gävleborg, 2012. Värna vårda visa – ett regionalt program för förvaltning och skötsel för skyddade områden i Gävleborgs län 2012-2016
  4. Skogsstyrelsen, 2016. Utvärdering av Nationell uppföljning via flygbilder (NUF) på Region Mitt 2016.
  5. http://www.lansstyrelsen.se/Gavleborg/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/friluftsliv/LONA-bidrag/ Beviljade LONA-bidrag 2016
  6. https://taxwebb.slu.se/Pages/default.aspx. Riksskogstaxeringen
  7. SLU, Skogsdata 2017. Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen.
  8. Metria AB på uppdrag av Naturvårdsverket, 2017. Kartering av kontinuitetsskogar i boreal region. Slutrapport.
  9. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, 2017. Nationell strategi för formellt skydd av skog, reviderad version 2017.
  10. Skogsstyrelsen, 2017. Meddelande 4:2017. Avrapportering av regeringsuppdrag om frivilliga avsättningar.
  11. Artdatabanken, 2015. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015