Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Under 2017 skrevs överenskommelser med stålindustrin genom Sandvik SMT och Ovako AB. Samtliga länets kommuner har skrivit under. Övriga aktörer som skrivit under är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Arbetet med återskapande och restaurering har ökat men har fortfarande liten omfattning. Det krävs ökad satsning på skötsel av rikkärr. Utvecklingen i miljön är negativ för rikkärr och svagt negativ för övriga våtmarkstyper.

Resultat

Många av länets våtmarker växer långsamt igen som en följd av tidigare dikning eller annan hydrologisk påverkan. Slåtter och bete av våtmarker har återupptagits i flera skyddade områden, men mer behövs för att hejda igenväxning. I sydligaste delen av länet kan också kvävenedfall vara en orsak till igenväxning. Nydikning och exploatering av våtmarker förekommer idag i liten omfattning och är inget stort problem.  

Åtgärder på regional nivå

Länsstyrelsen har under 2017 skyddat två områden i Myrskyddsplan för Sverige och arbetar med att formellt skydda ytterligare 6 av länets 10 ännu oskyddade områden i Myrskyddsplanen.

Länsstyrelsen har under året fortsatt hävden av nio rikkärr i skyddade områden. Fortfarande har dock mindre än hälften av de skyddade rikkärren lämplig skötsel. Utöver rikkärren hävdas nio älvängar, två havsstrandängar och en fuktäng inom de skyddade områdena. En av dessa våtmarker har också höga kulturhistoriska värden knutna till slåtter.

Det har sedan våren 2016 kommit in 7 ansökningar om stöd för nyanläggning av våtmarker i jordbrukslandskapet. Länsstyrelsen har hittills beslutat om stöd till 3. Pengarna räcker till en eller högst två av återstående 4 ansökningar. Den största beviljade våtmarken är 20-25 ha med syfte förbättrad vattenkvalitet. Övriga våtmarker har syftet biologisk mångfald och är 0,3 – 2 ha vardera. En av dessa mindre våtmarker är färdigställd.

Den rödlistade snäckan större agatsnäcka har eftersökts på fuktängar intill samma vattendrag där dess tidigare kända lokal finns, och hittats på två nya lokaler. Arten är i behov av skötselinsatser på sina lokaler.

Åtgärder på kommunal nivå

Hudiksvalls kommun har ansökt och fått stöd för att restaurera en 20-24 ha stor våtmark i syfte att minska näringstillförseln och förbättra förutsättningarna för fisk- fågel- och friluftsliv.

Dagvattendammar har anlagts med LOVA-medel, sammanlagt 0,2 ha. Förutom sin renande och flödesutjämnande funktion har det även en positiv effekt på den biologiska mångfalden i landskapet.

Åtgärder inom näringslivet

Två lantbruksföretag restaurerar och återupptar hävd av 220 ha älvängar vid Dalälven, med stöd från Landsbygdsprogrammet. Därutöver hävdar andra lantbruksföretag, genom bete eller slåtter, ca 200 ha älvängar som redan restaurerats eller som haft kontinuerlig hävd.

Analys och bedömning

Miljömålet bedöms inte uppnås i Gävleborg. Utvecklingen i miljön är i huvudsak negativ. Det främsta hindret består i att det inte avsätts tillräckliga resurser för skötsel av rikkärr utanför skyddade områden. Den låga återskapandetakten av våtmarker i odlingslandskapet och kunskapsbrist om våtmarkernas kulturvärden bidrar också till att målet är svårt att nå.

Påverkan på våtmarkernas utbredning

Totala våtmarksarealen minskar fortlöpande, som resultat av långsam igenväxning med skog på mark som dikats under 1980-talet samt på mark som länge hållits öppen av bete eller slåtter. Enligt riksskogstaxeringens data minskar arealen sumpskog samt öppen myr sedan 1990-talets början eller längre. Det mesta av arealförlusten består av våtmarker med låga till måttliga naturvärden.

Länsstyrelsen har under det senaste året avslagit en ansökan om markavvattning på grund av att den skulle kunna påverka ett närliggande Natura2000 område med sumpskog. Länsstyrelsen har under samma tid lämnat tillstånd till tre markavvattningar för förbättrad skogsproduktion som inte berörde våtmarker med höga naturvärden. En torvtäktsansökan från 2012 har beviljats under året. Regeringen fastställde länsstyrelsens tidigare beslut om bifall som hade överklagats.

Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter

Intresse finns för ny- och återskapande av våtmarker i odlingslandskapet, men medlen är begränsade. Länsstyrelsen planerar göra en informationssatsning för att särskilt stimulera våtmarksanläggning inom avrinningsområden som prioriteras i länsstyrelsens plan för Vattenförvaltningsåtgärder. Det förutsätter dock att länet tilldelas medel för våtmarksanläggning när resterande tredjedel av landsbygdsprogrammet fördelas inför 2018-2020.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Bevarandestatusen för rikkärr är inte gynnsam. Skötselåtgärder pågår i skyddade områden, men utanför de skyddade områdena hittills bara i ett område (2015), inom ramen för Åtgärdsprogram för hotade arter. Bevarandestatusen för alluviala ängar (älvängar) har förbättrats avsevärt, men mycket arbete återstår.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Arbetet med att skapa formellt skydd för våtmarkerna i Myrskyddsplanen går framåt, och skulle med nuvarande takt vara färdigt 2023.

Det mest utbredda kulturmiljövärdet är det biologiska kulturarvet i våtmarker som tidigare använts för slåtter och bete. Där kan det även finnas fysiska lämningar av lador och hässjor samt trädristningar, liksom spår efter myrmalmsuttag, ofta i kombination med lämningar av blästerugn.

Det är ett stort bekymmer att kulturmiljövärdena i våtmarker är dåligt inventerade och kunskapen om var de högsta kulturvärdena finns är därför bristfällig. Det planeras heller ingen inventering de närmaste åren. Det gör att det inte finns förutsättningar för att göra en plan för bevarande av våtmarkernas kulturvärden. Med kunskap om var de högsta kulturhistoriska värdena finns vore det lättare att hävda skötsel och skyltning av platsen. Det är framför allt i tätortsnära skogar och i naturreservaten som detta skulle vara önskvärt.

Ekosystemtjänster

Skador på våtmarker orsakade av skogsmaskiner och fyrhjulingar förekommer, men omfattningen är okänd. Skogsnäringen har senaste åren visat ökad medvetenhet om problemet. Det är mycket viktigt att körskadorna i skogsbruket minskar för att undvika att närsalter, partiklar och kvicksilver förs ut i vattendragen.