Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har för Dalarna en mer positiv bedömning än den nationella. I övrigt är bedömningarna i Dalarna i nivå med de nationella bedömningarna.

Inom klimatområdet har många goda projekt påbörjats för en omställning till ett hållbart samhälle. Det är bland annat genom Klimatklivet men också via initiativ som till exempel SSAB:s satsning på fossilfri stålproduktion. Samtidigt ser vi en trend med ökat flygande och det byggs nu en ny flygplats i länet och detta bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Luftkvaliteten i länet som helhet har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt för att målet ska nås i tid.

70 procent av Dalarnas sjöar och vattendrag uppnår inte god ekologisk status. Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag har dock ökat genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Systemtillsynsprojektet, Dala VA:s uppströmsarbete och ökad lantbruksrådgivning är några exempel som bedöms bidra till att minska spridningen av miljögifter till ytvatten. Tillgången och kvaliteten på grundvatten är god i stora delar av länet.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 260 objekt behöver undersökas och eventuellt efterbehandlas. 

Dalarna med glesbygd, omfattande export och besöksnäring har stora transportbehov och körsträckan med bil är högre än riksgenomsnittet. Det är kapacitetsbrist på vissa delar av länets järnvägar. Omställning till en transportsnål infrastruktur och beteendeförändringar är fortsatt viktiga.

Samverkan kan skapa smarta miljölösningar. Byggdialog Dalarna är ett exempel på samverkan som driver energi- och miljöarbetet framåt inom byggbranschen i länet.

Trots många goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Förändrade livsmiljöer för växter och djur är ett stort hot. Den bristande lönsamheten leder till att ängs- och betesmarker inte sköts och hävdas inte i tillräcklig utsträckning och betesdjuren blir färre.   

Inom skogsbruket arbetar man nu utifrån målbilder för hänsyn. Men det förekommer fortfarande att skog med höga naturvärden avverkas och antalet arter i skogen som saknar gynnsam bevarandestatus är fortsatt hög. Skogsbrukets frivilliga avsättningar och den formellt skyddade skogen är viktiga men arealen behöver öka och områden samordnas på landskapsnivå. 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp. Ett 30-tal sjöar är övergödda. Kvicksilver i fisk är ett allvarligt problem. För kulturmiljövärden råder kunskapsbrist. Fler vatten behöver skyddas.

Resultat

Drygt 70 procent av Dalarnas 1700 sjöar och vattendrag som omfattas av vattenförvaltningen uppnår inte god ekologisk status enligt klassningen som fastställdes i december 2016.

På grund av vattenkraftsdammar finns inte längre havsvandrande fisk som lax och ål i Dalarna. Regleringens onaturliga flödesvariationer påverkar strandmiljön. Under 2016 startades ett nationellt pilotprojekt för att identifiera vilka åtgärder vid kraftverk i Dalälven som ger mest miljönytta till så liten påverkan på energisystemet som möjligt. I projektet ingår kulturmiljöinventeringar av kraftverk samt längs Siljans biflöden.

Under flottningsepoken rätades många vattendrag och rensades på sten med förlust av biologisk mångfald som resultat. I cirka 1 700 km av länets vattendrag behöver livsmiljöerna i vattnet återställas (1). Restaureringsprojektet i Vanåns avrinningsområde har under året medfört att 25 km vattendrag har återställts. Värdet av att återskapa biologisk mångfald i mänskligt påverkade vattenmiljöer behöver för varje åtgärd vägas mot målsättningen att bevara och utveckla kulturmiljövärden. Inom projektet har omfattande kulturmiljöinventeringar genomförts.

Ytterligare drygt 3 km rensade vattendrag har återställts under året i Österdalälven, Lungsjöån, Lädeån och Biksån. Åtgärderna har finansierats av verksamhetsutövare, fiskevårdsområdesföreningar och med statliga bidrag.

Många vägtrummor i små vattendrag utgör vandringshinder för fisk och andra organismer. Detta rättas till i samband med byte av vägtrummor. Länsstyrelsen har under året fått in ett 30-tal anmälningar om sådana byten.

De skogliga aktörerna arbetar aktivt med att minska körskador. Målbilder för god hänsyn utvecklade inom projektet ”Dialog om miljöhänsyn” (2) är implementerade i de flesta skogsföretags egna instruktioner och större markägare till exempel Bergvik skog och Sveaskog arbetar med åtgärder för att restaurera vattenmiljöer och lägga igen diken. Skogsstyrelsens uppföljning av hänsyn vid föryngringsavverkning för period 2013/14 - 2015/16 i Svealand visar en fortsatt minskning av skador vid transport över vattendrag. 71 procent hade ingen, 26 procent liten och 3 procent stor påverkan. Drygt en fjärdedel av de uppföljda hyggena hade ett vattendrag att passera.

Få sjöar och vattendrag i länet är skyddade på grundval av värden i vattenmiljön. Tre vatten skyddas idag och arbetet pågår med att skydda ytterligare två objekt.

I länet används två ytvattentäkter för dricksvattenproduktion.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel.

Länsstyrelsen bedömer att utvecklingen i miljön för närvarande är neutral. Det finns förändringar som går i positiv riktning, men det har kommit nya hot mot miljön i och omkring vattnen. På sikt bör arbetet inom vattenförvaltningen leda till en positiv utveckling. För det krävs dock att arbetet resulterar i konkreta åtgärder.

Försurningsläget har förbättrats men kalkningen kommer att behöva fortsätta. 

Arbetet med att förbättra situationen i de övergödda vattnen i Dalarna har bara börjat. Räknat som ytvattenförekomster enligt vattenförvaltningsförordningen handlar det om 34 sjöar och 35 vattendrag som behöver åtgärdas.

Problemet med kvicksilver i fisk kvarstår och nya miljögifter sprids.

Åtgärdsplanen för flottledsrensade vattendrag är ett betydelsefullt steg på vägen mot att systematiskt återställa livsmiljöer i vatten. Behovet av restaurering är dock större eftersom vattendragen har utsatts för fysisk påverkan även från andra verksamheter, framför allt vattenkraftutbyggnad och gruvdrift. När det gäller flottledsrensningar och övrig påverkan där det inte längre finns någon ansvarig behövs statliga medel för restaurering.

Gamla vattenkraftverk bör ha ett tillstånd enligt miljöbalken med moderna villkor där frågan om minimitappning och fiskväg prövats utifrån dagens krav på miljöhänsyn. Vattenverksamhetsutredningen har visat hur lagstiftningen kan ändras så att detta blir möjligt (3). Förändringen krävs för att målet ska kunna nås och när den väl har införts kommer det att ta många år innan alla gamla tillstånd har omprövats.

Trots insatser visar resultaten att ca 30 procent av vattendragen påverkas negativt av körskador. Resultaten tyder på att den branschgemensamma körskadepolicyn börjar ge positiv effekt vid uppföljning men det är ännu för tidigt att se effekt av målbilderna. I de fall då det moderna skogsbruket inte tar tillräckliga hänsyn bidrar det bland annat till igenslamning av bottnar i vattendrag till följd av dikning, passage över vattendrag, avverkningar tätt inpå vattendrag med mera (4).

Målsättningen för värdefulla kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag är svår att uppnå. Det behövs bättre kunskapsunderlag för kulturmiljövärden och långsiktigt skydd av särskilt värdefulla miljöer. Ett ökat samarbete kring kultur- och miljövärden vid genomförandet av miljöåtgärder kan ge positiva effekter gällande bevarandet av kulturmiljövärden.

Referenser

  1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Åtgärdsplan för flottledsrensade vattendrag i Dalarnas län. Rapport 2012:12.
  2. Skogsstyrelsen. Målbilder för god miljöhänsyn. En delleverans från Dialog om miljöhänsyn. Rapport 5 • 2013.
  3. Vattenverksamhetsutredningen. Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. SOU 2013:69.
  4. ArtDatabanken 2017-10-18 kl. 14:00. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/101268