Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har för Dalarna en mer positiv bedömning än den nationella. I övrigt är bedömningarna i Dalarna i nivå med de nationella bedömningarna.

Inom klimatområdet har många goda projekt påbörjats för en omställning till ett hållbart samhälle. Det är bland annat genom Klimatklivet men också via initiativ som till exempel SSAB:s satsning på fossilfri stålproduktion. Samtidigt ser vi en trend med ökat flygande och det byggs nu en ny flygplats i länet och detta bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Luftkvaliteten i länet som helhet har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt för att målet ska nås i tid.

70 procent av Dalarnas sjöar och vattendrag uppnår inte god ekologisk status. Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag har dock ökat genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Systemtillsynsprojektet, Dala VA:s uppströmsarbete och ökad lantbruksrådgivning är några exempel som bedöms bidra till att minska spridningen av miljögifter till ytvatten. Tillgången och kvaliteten på grundvatten är god i stora delar av länet.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 260 objekt behöver undersökas och eventuellt efterbehandlas. 

Dalarna med glesbygd, omfattande export och besöksnäring har stora transportbehov och körsträckan med bil är högre än riksgenomsnittet. Det är kapacitetsbrist på vissa delar av länets järnvägar. Omställning till en transportsnål infrastruktur och beteendeförändringar är fortsatt viktiga.

Samverkan kan skapa smarta miljölösningar. Byggdialog Dalarna är ett exempel på samverkan som driver energi- och miljöarbetet framåt inom byggbranschen i länet.

Trots många goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Förändrade livsmiljöer för växter och djur är ett stort hot. Den bristande lönsamheten leder till att ängs- och betesmarker inte sköts och hävdas inte i tillräcklig utsträckning och betesdjuren blir färre.   

Inom skogsbruket arbetar man nu utifrån målbilder för hänsyn. Men det förekommer fortfarande att skog med höga naturvärden avverkas och antalet arter i skogen som saknar gynnsam bevarandestatus är fortsatt hög. Skogsbrukets frivilliga avsättningar och den formellt skyddade skogen är viktiga men arealen behöver öka och områden samordnas på landskapsnivå. 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Problemen är störst i jordbruksområden. Det tar tid innan minskade utsläpp ger effekt i de vatten som är övergödda. Ännu märks inga tydliga förbättringar i miljön men arbetet inom vattenförvaltningen bör ge resultat på sikt.

Resultat

Åtgärder med inverkan på miljömålet Ingen övergödning som genomförts i Dalarnas län 2017:

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

  • Fältvandringar och enskild rådgivning för anläggande av våtmarker
  • Rådgivning, kurser och fältvandringar för lantbrukare inom Greppa näringen

Åtgärder på kommunal nivå

  • Renovering av avloppsreningsverk i Rättviks kommun.
  • Bidrag från länsstyrelsen till två kommuner för Lokala Vattenvårdsprojekt (LOVA) varav ett är ett delprojekt inom ett nationellt samarbete för framtagande av planeringsunderlag för införande av funktionskontroll av små avloppsanläggningar.

Åtgärder inom näringslivet, särskilt sådana som föranletts av styrmedel

  • Skyddszoner i anslutning till jordbruksmark – bidrag via Landsbygdsprogrammet

Påverkan på havet och kustvatten

Övergödning bidrar till att vattnet i Skutskärsfjärden vid Dalälvens mynning inte uppfyller kvalitetskraven, enligt en bedömning inom vattenförvaltningsarbetet. För perioden 1969-2011 finns uppgifter om transport av ämnen i Dalälven vid Näs bruk (1), strax före länsgränsen i sydost. Variationen mellan olika år är stor men trenden är ökande för kväve och minskande för fosfor.

Påverkan på landmiljön

Utsläppen av kväve från Europa har minskat betydligt sedan 1990 men det har varit svårt att påvisa att kvävenedfallet till den svenska skogen har minskat (2).

IVL Svenska Miljöinstitutet mäter kvävenedfallet vid Fulufjället i norra Dalarna och sedan 2015 även vid Högberget, sydväst om Borlänge. I nio kommuner i den södra delen av länet beräknades nedfallet av kväve i barrskog 2010 ligga på eller över 5 kg per hektar och år, vilket anses vara den kritiska gränsen för att växtligheten förändras. Prognosen är att 2020 kommer nedfallet att vara under 4 kg per hektar och år i alla kommuner.

Kvävenedfallet kan vara en orsak till iakttagelsen att myrar påtagligt växer igen med träd (3).

Tillstånd i sjöar och vattendrag

Under den senaste statusklassningen av sjöar och vattendrag (2009-2015) bedömdes totalt 34 sjöar och 35 vattendrag av länets totalt 1700 ytvattenförekomster vara övergödda. Detta är omkring 100 färre än vid den föregående klassningen. Minskningen beror i första hand inte på en förbättring i miljön utan på att små vatten inte längre klassas som vattenförekomster.

Vissa församlingar i kommunerna Säter, Hedemora och Avesta omfattas sedan 2013 av nitratdirektivet vilket medför strängare krav på hanteringen och spridningen av gödsel.

Under året har två projekt beviljats LOVA-medel (Lokala Vattenvårdsprojekt).

Länsstyrelsen arbetar fortlöpande med utbildning och träffar inom VA-sektorn i länet.

Analys och bedömning

Hittills beslutade och planerade åtgärder räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet till 2020.

Återhämtningstiden kan vara lång för många sjöar. Troligen kommer inte heller tillräckliga åtgärder att hinna genomföras till 2020 för att det tillstånd i miljön som beskrivs i miljökvalitetsmålet ska kunna uppnås längre fram i tiden. Länsstyrelsen bedömer därför att förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsmålet inte kommer att finnas på plats år 2020.

De styrmedel som finns i form av rådgivning, ekonomiska bidrag och miljölagstiftning bör dock räcka för att få till stånd åtgärder.

För att målet ska nås krävs lokala insatser för att minska utsläppen av växtnäring till de sjöar och vattendrag som är övergödda. Växtnäringen kommer som regel från jordbruk, kommunala avlopp, dagvatten, enskilda avlopp och skogsbruk. Flera kommuner och länsstyrelsen behöver öka kunskapsspridningen och utöka tillsynen.

Länsstyrelsen bedömer att utvecklingen i miljön är neutral. Det går ännu inte att se några tydliga förbättringar. Det har dock genomförts flera betydelsefulla förändringar och insatser i samhället som på sikt kan ge positiva effekter i miljön. Ett exempel är det arbete som nu pågår inom vattenförvaltningen.

Landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 har betydelse för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Det finns nu möjligheter att söka ekonomisk ersättning för fler typer av åtgärder för minskat näringsläckage än tidigare.

Sedan 2015 är det även möjligt för ideella organisationer, kommuner och kommunala VA-bolag att söka LOVA-bidrag i hela Dalarnas län.

Referenser

  1. Sveriges lantbruksuniversitet, www.slu.se. http://info1.ma.slu.se/ma/www_ma.acgi$StationX?ID=Intro&S=326
  2. IVL 2012. Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige - Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2011. IVL Svenska Miljöinstitutet. Rapport B 2046.
  3. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Mer träd på myrarna. Igenväxning de senaste 20 åren. Rapport 2010:04.