Säker strålmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Säker strålmiljö

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har för Dalarna en mer positiv bedömning än den nationella. I övrigt är bedömningarna i Dalarna i nivå med de nationella bedömningarna.

Inom klimatområdet har många goda projekt påbörjats för en omställning till ett hållbart samhälle. Det är bland annat genom Klimatklivet men också via initiativ som till exempel SSAB:s satsning på fossilfri stålproduktion. Samtidigt ser vi en trend med ökat flygande och det byggs nu en ny flygplats i länet och detta bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Luftkvaliteten i länet som helhet har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt för att målet ska nås i tid.

70 procent av Dalarnas sjöar och vattendrag uppnår inte god ekologisk status. Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag har dock ökat genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Systemtillsynsprojektet, Dala VA:s uppströmsarbete och ökad lantbruksrådgivning är några exempel som bedöms bidra till att minska spridningen av miljögifter till ytvatten. Tillgången och kvaliteten på grundvatten är god i stora delar av länet.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 260 objekt behöver undersökas och eventuellt efterbehandlas. 

Dalarna med glesbygd, omfattande export och besöksnäring har stora transportbehov och körsträckan med bil är högre än riksgenomsnittet. Det är kapacitetsbrist på vissa delar av länets järnvägar. Omställning till en transportsnål infrastruktur och beteendeförändringar är fortsatt viktiga.

Samverkan kan skapa smarta miljölösningar. Byggdialog Dalarna är ett exempel på samverkan som driver energi- och miljöarbetet framåt inom byggbranschen i länet.

Trots många goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Förändrade livsmiljöer för växter och djur är ett stort hot. Den bristande lönsamheten leder till att ängs- och betesmarker inte sköts och hävdas inte i tillräcklig utsträckning och betesdjuren blir färre.   

Inom skogsbruket arbetar man nu utifrån målbilder för hänsyn. Men det förekommer fortfarande att skog med höga naturvärden avverkas och antalet arter i skogen som saknar gynnsam bevarandestatus är fortsatt hög. Skogsbrukets frivilliga avsättningar och den formellt skyddade skogen är viktiga men arealen behöver öka och områden samordnas på landskapsnivå. 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Säker strålmiljö

Den nationella bedömningen 2016 är att målet är nära att nås. Länet har låg naturlig bakgrundsstrålning men lokalt orsakar markradon höga radonhalter i inomhusluften. Solvanorna gör att antalet hudcancerfall ökar kraftigt. Exponeringen för elektromagnetiska fält har inte ökat under senare år.

Resultat

Radioaktiva ämnen

Utsläpp av radioaktiva ämnen eller det individuella dostillskottet till allmänheten mäts inte i Dalarna. Kommunerna mäter dock bakgrundsstrålning på 64 platser i länet var sjunde månad sedan 1991. Syftet är att få jämförelsevärden att använda om en kärnteknisk olycka inträffar.

I maj 2016 genomförde Länsstyrelsen övning Becquerel för att stärka krishanteringsförmågan genom att tydliggöra roller, ansvar och samverkan vid kärnteknisk olycka.

På flera håll i länet ger radongas i marken höga radonhalter i inomhusluften och i dricksvattnet.

Ultraviolett strålning

Antalet hudcancerfall ökar i Dalarna. År 2015 fick 103 personer i länet diagnosen malignt melanom, den allvarligaste formen av hudcancer. Av dessa var det 57 kvinnor och 46 mäns. Detta kan jämföras med år 2000 då 37 personer fick diagnosen, 22 kvinnor och 15 män. Övriga fall av hudcancer var under 2015 171 personer, 69 kvinnor och 102 män. Jämfört med år 2000 har antalet fall bland kvinnor ökat med 130 procent och med 229 procent bland männen.

Hudcancer orsakas främst av ultraviolett (UV) strålning. Förklaringen till den snabba ökningen av hudcancer är våra solvanor i kombination med fler resor till länder där UV-strålningen är mycket stark. UV-strålning från solarier kan också bidra. Det är en fördröjning på tiotals år mellan exponering för UV-strålning och insjuknande i hudcancer. 

Under det senaste året har inga nya åtgärder genomförts i länet. Tidigare har Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och länsstyrelserna informerat om hur barns utemiljöer, till exempel skolgårdar, kan utformas för att minska UV-exponeringen. Solvett ingår ofta i simskoleundervisningen och 4 000 skolklasser i landet har fått boken ”En bok om solen”.

Elektromagnetiska fält

Allmänhetens totala exponering för elektromagnetiska fält har inte ökat under senare år enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Teknisk utveckling och nya tillämpningar kan både minska och öka exponeringen framöver.

Internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP) har bedömt vid vilka nivåer elektromagnetiska fält kan ge direkta hälsoeffekter. Begränsningar för allmänheten är satt till ungefär en femtiondedel av nivån för konstaterade hälsoeffekter.

Vid utbyggnad av näten för mobiltelefoni och mobilt bredband eftersträvas minskad uteffekten vid sändare och är möjligt genom att man bygger fler sändare. Detta minskar elektromagnetisk strålning. Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält har under 13 år sammanställt den samlade forskningen på området. De konstaterar i en rapport den 19 maj 2016 att misstanken om att mobiltelefoner eller trådlösa nätverk skulle innebära en hälsorisk för människor och miljö blivit allt svagare. Det konstateras också att det är ännu för tidigt att dra några säkra slutsatser när det gäller långtidsanvändning av mobiltelefon, längre än 15 år, samt när det gäller barn och ungdomar.

Analys

Bedömningen av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet till 2020 görs inte på regional nivå.

Den senaste nationella bedömningen gjordes i mars 2016 (1). Bedömningen var att miljökvalitetsmålet delvis är uppnått eller kommer delvis att kunna nås. 

Beträffande utvecklingen i miljön gjordes bedömningen att det inte går att se en tydlig riktning.

Vem som har ansvaret för mätsonderna och kommunmätsystemet är oklart, vad gäller radioaktiva ämnen. SSM har hanterat mätresultat som har rapporterats in och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) hanterar instrument som behöver servas eller bytas. I länet har det i några kommuner rapporterats att deras mätsonder fungerar dåligt. Vid kontakt med MSB har det då framkommit att det inte finns något företag som kan serva dessa. Vad gäller inrapporteringen av mätresultatet så är det brister i systemet, ett fel som inte Länsstyrelsen kan åtgärda.

I Dalarna krävs samma typ av insatser som i resten av landet för att uppnå målsättningen att antalet årliga fall av hudcancer ska vara lägre än år 2000. Det är angeläget att exponeringen för UV-strålning minskar. Informationen om riskerna med solning måste öka och barn är en prioriterad målgrupp. Det tar ofta lång tid att förändra attityder och beteenden. Troligen dröjer det också länge innan ett ändrat beteende märks i form av minskat antal hudcancerfall. Applikationen ”Min soltid” för mobiltelefoner som SSM har tagit fram kan bli ett viktigt hjälpmedel för allmänheten och därigenom en informationsväg som når fler. Applikationen beräknar hur lång tid man kan vistas i solen utan att bränna sig.

Förutom information behövs regeländringar, till exempel tydligare regler i plan- och bygglagstiftningen om hur lekplatser och skolgårdar bör vara utformade och restriktioner för solarier. I Norden har Norge och Finland en åldersgräns på 18 år för att använda solarium. I Sverige kommer 18-års gränsen att genomföras den 1 september 2018. SSM rekommenderar också att kommunerna inte erbjuder allmänheten möjlighet att sola i solarier i kommunens anläggningar.

Trots att vetenskapliga undersökningar visar att sannolikheten för hälsorisker med normala elektromagnetiska fält är liten eller försumbar uppkommer tidvis oro bland allmänheten. Det är viktigt att de ansvariga centrala myndigheterna kontinuerligt uppdaterar lättillgänglig information i ämnet.

Referenser

  1. Naturvårdsverket 2015. Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015. Rapport 6661.