Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har för Dalarna en mer positiv bedömning än den nationella. I övrigt är bedömningarna i Dalarna i nivå med de nationella bedömningarna.

Inom klimatområdet har många goda projekt påbörjats för en omställning till ett hållbart samhälle. Det är bland annat genom Klimatklivet men också via initiativ som till exempel SSAB:s satsning på fossilfri stålproduktion. Samtidigt ser vi en trend med ökat flygande och det byggs nu en ny flygplats i länet och detta bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Luftkvaliteten i länet som helhet har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt för att målet ska nås i tid.

70 procent av Dalarnas sjöar och vattendrag uppnår inte god ekologisk status. Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag har dock ökat genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Systemtillsynsprojektet, Dala VA:s uppströmsarbete och ökad lantbruksrådgivning är några exempel som bedöms bidra till att minska spridningen av miljögifter till ytvatten. Tillgången och kvaliteten på grundvatten är god i stora delar av länet.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 260 objekt behöver undersökas och eventuellt efterbehandlas. 

Dalarna med glesbygd, omfattande export och besöksnäring har stora transportbehov och körsträckan med bil är högre än riksgenomsnittet. Det är kapacitetsbrist på vissa delar av länets järnvägar. Omställning till en transportsnål infrastruktur och beteendeförändringar är fortsatt viktiga.

Samverkan kan skapa smarta miljölösningar. Byggdialog Dalarna är ett exempel på samverkan som driver energi- och miljöarbetet framåt inom byggbranschen i länet.

Trots många goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Förändrade livsmiljöer för växter och djur är ett stort hot. Den bristande lönsamheten leder till att ängs- och betesmarker inte sköts och hävdas inte i tillräcklig utsträckning och betesdjuren blir färre.   

Inom skogsbruket arbetar man nu utifrån målbilder för hänsyn. Men det förekommer fortfarande att skog med höga naturvärden avverkas och antalet arter i skogen som saknar gynnsam bevarandestatus är fortsatt hög. Skogsbrukets frivilliga avsättningar och den formellt skyddade skogen är viktiga men arealen behöver öka och områden samordnas på landskapsnivå. 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv. Nationellt bedöms målet nås till 2020 samt att en fullständig återhämtning av ozonskiktet kommer att ske mellan 2025 och 2040. Det internationella samarbetet har varit framgångsrikt, lagar och regleringar på nationell och internationell nivå har varit avgörande för att utsläppen minskat.

Resultat

På global nivå bedömer man att förtunningen av ozonskiktet inte har fortsatt efter 1996. SMHI utför mätningar av ozonskiktet på två platser i Sverige kontinuerligt. Mätningarna utförs som en följd av Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet, men är även intressant som en indikator över förhållandena i stratosfären. För perioden 1983-2011 kan man inte fastställa någon säker trend i utvecklingen av ozonskiktet över Sverige, det varken minskar eller ökar (1). Enligt mätningarna var dock skiktet tunnast i mitten av 1990-talet. Efter en topp 2010 blev det en minskning igen 2011.

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen i världen har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. Då upprättades Montrealprotokollet som var den första internationella överenskommelsen om att minska produktionen och användningen av sådana ämnen. År 2016 beslutade man att utvidga Montrealprotokollet till att också gälla fluorkolväten, dvs. HFC-föreningar, HFC bidrar inte till att bryta ned ozon, men kan ge en indirekt negativ påverkan via sin klimateffekt.

I Sverige har utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskat med 95 procent mellan åren 1986 och 2009.

Hälften av dagens svenska utsläpp kommer från isoleringsmaterial i byggnader. Huvuddelen av utsläppen uppstår på grund av brister i avfallshanteringen vid rivning och renovering. En mindre del läcker ut medan materialet är kvar i byggnaderna. Naturvårdsverket och Sveriges byggindustrier har därför fortsatt sin gemensamma satsning på att informera om hantering av CFC i isoleringsmaterial vid rivning och ombyggnation (3). Under 2016 hölls en handläggarträff om miljöskydd med fokus byggavfall tillsammans med kommunerna för att förbättra kommunernas tillsynsutövning i Dalarna.

När äldre kyl-/frysutrustning blir avfall tas som regel de ozonnedbrytande ämnena om hand och oskadliggörs. Ett visst läckage sker när utrustningen fortfarande är i bruk och även på grund av att kylslingorna skadas i samband med avfallstransporten.

Mätningar av UV-strålning i Sverige visar ingen tydlig trend. Enligt modellberäkningar har dock UV-strålningen ökat med omkring fem procent jämfört med tiden före 1980.

Uppgifter om UV-strålningen och utsläpp av ozonnedbrytande ämnen i Dalarna saknas.

Antalet fall av hudcancer ökar kraftigt, se miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Kopplingen till ett tunnare ozonskikt är osäker eftersom det är solvanorna som avgör exponeringen för UV-strålning.

Analys

Bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet till 2020 görs inte på regional nivå. Den senaste nationella bedömningen gjordes i mars 2017 (3). Bedömningen var då att miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Utvecklingen av tillståndet i miljön bedömdes som positiv. Man kan ana en återhämtning i ozonskiktet redan nu och enligt modellberäkningar kan det komma en tydlig vändpunkt före 2020 (4). Bortsett från Antarktis kan en fullständig återhämtning ha skett mellan 2025 och 2040.

Förutsättningen är att åtgärdsarbetet enligt åtagandena i Montrealprotokollet fortsätter kontinuerligt. Det finns även andra osäkerheter i bedömningarna. Lustgas, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten, omfattas inte av Montrealprotokollet. Det kan leda till en försening av det fullständiga återhämtandet men bedöms inte hindra uppfyllandet av miljökvalitetsmålet.

Inom länet är det viktigt att uppmärksamma frågan om hur isoleringsmaterial som innehåller ozonnedbrytande ämnen hanteras i samband med ombyggnads- och rivningsarbeten. Bygg- och fastighetsbranschen i Dalarna har ett utvecklat miljöarbete och ett väl fungerande nätverk som kan behandla sådana frågor. Det krävs också fortsatt tydlig information om hur man bäst tar hand om avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen och gäller både privatpersoner som företag.

Referenser

  1. SMHI. Measurements of total ozone 2009-2011. Meteorology No. 149, 2012
  2. IVL Svenska Miljöinstitutet AB 2012. Emissioner och kvarvarande mängder CFC i Sverige. Rapport B2016.
  3. Naturvårdsverket 2017. Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017. Rapport 6749.
  4. Naturvårdsverket 2012. Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500.