Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har för Dalarna en mer positiv bedömning än den nationella. I övrigt är bedömningarna i Dalarna i nivå med de nationella bedömningarna.

Inom klimatområdet har många goda projekt påbörjats för en omställning till ett hållbart samhälle. Det är bland annat genom Klimatklivet men också via initiativ som till exempel SSAB:s satsning på fossilfri stålproduktion. Samtidigt ser vi en trend med ökat flygande och det byggs nu en ny flygplats i länet och detta bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Luftkvaliteten i länet som helhet har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt för att målet ska nås i tid.

70 procent av Dalarnas sjöar och vattendrag uppnår inte god ekologisk status. Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag har dock ökat genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Systemtillsynsprojektet, Dala VA:s uppströmsarbete och ökad lantbruksrådgivning är några exempel som bedöms bidra till att minska spridningen av miljögifter till ytvatten. Tillgången och kvaliteten på grundvatten är god i stora delar av länet.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 260 objekt behöver undersökas och eventuellt efterbehandlas. 

Dalarna med glesbygd, omfattande export och besöksnäring har stora transportbehov och körsträckan med bil är högre än riksgenomsnittet. Det är kapacitetsbrist på vissa delar av länets järnvägar. Omställning till en transportsnål infrastruktur och beteendeförändringar är fortsatt viktiga.

Samverkan kan skapa smarta miljölösningar. Byggdialog Dalarna är ett exempel på samverkan som driver energi- och miljöarbetet framåt inom byggbranschen i länet.

Trots många goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Förändrade livsmiljöer för växter och djur är ett stort hot. Den bristande lönsamheten leder till att ängs- och betesmarker inte sköts och hävdas inte i tillräcklig utsträckning och betesdjuren blir färre.   

Inom skogsbruket arbetar man nu utifrån målbilder för hänsyn. Men det förekommer fortfarande att skog med höga naturvärden avverkas och antalet arter i skogen som saknar gynnsam bevarandestatus är fortsatt hög. Skogsbrukets frivilliga avsättningar och den formellt skyddade skogen är viktiga men arealen behöver öka och områden samordnas på landskapsnivå. 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Antalet hotade arter minskar inte, även om betingelserna för några förbättrats. Förstörelse av växters och djurs livsmiljöer är det största hotet mot biologisk mångfald. Det krävs andra ekonomiska drivkrafter och ökad hänsyn när vi brukar naturen.

Resultat

Detta miljökvalitetsmål är kopplat till flera andra miljömål.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

De rödlistade arterna i Dalarna ökade från 810 till 857 mellan åren 2010 och 2015 (1, 3). Ett småskaligt variationsrikt jordbruks- och skogslandskap med kantzoner och småbiotoper är gynnsamt för den biologiska mångfalden. 

För några arter har betingelserna förbättrats. Arter som har utvecklats positivt är till exempel järv, utter och havsörn. Länsstyrelsen Dalarna deltar i projekt LIFE Taiga med naturvårdsbränningar samt skapande av sandblottor för att gynna till exempel brandberoende arter och mosippa.

Skogsstyrelsens och Länsstyrelsens tillämpning av Artsskyddsförordningen vid skogsbruksåtgärder gör att hänsyn till utvalda arter har ökat.

Naturvårdsverkets särskilda anslag för hotade arter resulterar i riktade åtgärder inom 21 olika åtgärdsprogram i Dalarna 2017.

Ett 20-tal objekt särskilt viktiga för hotade arter slåttrades 2017 genom Länsstyrelsens försorg.

Röjningar kring raggbockslågor har genomförts på hyggen.

Grön infrastruktur

Grön infrastruktur är en viktig del i Sveriges arbete för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Samverkansmöten med till exempel kommuner, markanvändningsaktörer och ideella har hållits senaste året.

Lantmäteriets nya digitala K-skogsskikt har bidragit till att hitta värdefulla skogar. En ny nationell skogsstrategi har fastställts och Länsstyrelsen reviderar skogsvärdetrakterna. Länsstyrelsens riktade inventering av skog i länet ökar kunskapen om var de värdefulla naturskogarna finns. Kunskap förmedlad från ideell naturvård kompletterar bilden.

I skogslandskapet jobbar Länsstyrelsen tillsammans med markägare för att samverka kring avsättningar och hänsyn i brukandet av större naturskogsområden i Värdetrakter. Till exempel inom de så kallade Vildmarksriket, Ore skogsrike och Mora Norra Vildmark.

Främmande arter och genotyper

En ny EU-gemensam lista över invasiva arter som ska bekämpas har fastställts. I Dalarna är lupiner ett särskilt stort problem och hot mot flera sällsynta och hotade gräsmarksarter. Styrmedel behövs för att minska spridningen.

Leksands kommun bedriver med hjälp av LONA (2) ett informationsprojekt för att kartlägga och bekämpa lupiner. Trafikverket är medvetet om lupinens invasiva egenskaper (5) och har tre vägsträckor i Dalarna prioriterade för bekämpning.

Flodkräftan förvinner från flera vatten varje år på grund av kräftpest från olagligt utplanterade signalkräftor.

Biologiskt kulturarv

Dalarnas hembygdsförbunds årsbok 2017 har biologiskt kulturarv som tema. Länsstyrelsen har bidragit med material och ekonomiskt stöd till att denna kunskap spridits inom hembygdsrörelsen. Ett projekt om kartläggning av kulturarv vid finnbosättningar pågår.

Tätortsnära natur

Flera kommuner i Dalarna förvaltar sin skog genom hyggesfritt skogsbruk med fokus på rekreations-, natur- och kulturvärden. Falu kommun har bildat ett nytt naturreservat - Isalanäset. Smedjebackens kommun jobbar med att kartlägga tätortsnära friluftslivsområden enligt Naturvårdsverket vägledning.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med de styrmedel som idag är beslutade eller planerade. Utvecklingen i miljön är negativ även om positiva inslag finns. Drivkrafter i samhället som påverkar markanvändningen, till exempel ekonomi, kunskap, innovationstänk, måste förändras.

Idag är nästan 65 procent av skogen i Dalarna yngre än 60 år. Bara 18 procent av skogen är äldre än 120 år och därmed tillräckligt gammal för att fungera som livsrum för flertalet av de hotade skogsarterna (4).

Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter måste fortsätta. En fortsatt och utökad satsning på områdesskydd är nödvändig. Frivilliga insatser i form av avsättningar, miljöhänsyn, naturvårdsåtgärder och riktat artskydd inom skogs- och jordbruk behöver öka. Markbytesaffärer är viktigt för att nå fram till målet. Förstärkt hänsyn och samplanering inom all markanvändning behövs för att åstadkomma ett hållbart nyttjande av ekosystemen och en grön infrastruktur med variationsrika miljöer. Skogsstyrelsens medel för att bilda biotopskydd har ökat men behovet är stort.

Det är nödvändigt att använda den kunskap som finns om ekosystemens stabilitet och återhämtningsförmåga. Det behövs bättre kunskaper om hur biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska värderas ekonomiskt i samhällsplaneringen.

Satsningar på att sprida kunskap till alla aktörer är mycket viktiga liksom de ekonomiska stöden till miljöhänsyn.

Artskyddsförordningens tillämpning vid skogsbruksåtgärder belyser intressekonflikter i arbetet med att uppnå miljömålen. Ersättningsfrågan är central.

Klimatförändringarnas effekter på den biologiska mångfalden i Dalarna behöver följas och utvärderas mer systematiskt. Data saknas idag. Kunskapen om dessa effekter behöver spridas, vilket kan öka förståelsen för behovet av åtgärder.

Allmänheten behöver få bättre upplysning om riskerna med att ta in främmande arter till landet och konsekvenserna av att olagligt plantera in arter såsom till exempel kräftor.

Det biologiska kulturarv som fäbodbruket skapade i skogslandskapet kring fäbodarna är till stora delar försvunnet på grund av ohävd och skogsbruk. Det är viktigt att kvarvarande värden uppmärksammas. Informations- och dialoginsatser i samband med omarronderingar bör fortsätta. Betydelsen av variationsrika miljöer för möjligheterna att nå målsättningen ett rikt växt- och djurliv måste betonas. Det är viktigt att god kunskap och hänsyn är vägledande vid all markanvändning för att upprätthålla ekosystemens naturliga såväl som kulturellt betingade funktioner.

Stöd till lokala naturvårdsprojekt (LONA-bidrag) är betydelsefullt för att dokumentera naturvärden och göra naturområden mer tillgängliga.

Referenser

  1. ArtDatabanken 2015. Rödlistade Arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala.
  2. Anonym. Förordning (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt
  3. Sandström, J., Bjelke, U., Carlberg, T. & Sundberg, S. 2015. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015. Artdatabanken Rapporterar 17. Artdatabanken, SLU. Uppsala
  4. SLU 2017, Skogsdata 2017 - Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen. SLU, Institutionen för skoglig resurshushållning, Umeå.
  5. Wissman, Jörgen. m.fl. 2015. Invasiva arter i infrastruktur. CBM:s skriftserie 98. Centrum för biologisk mångfald.