God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har för Dalarna en mer positiv bedömning än den nationella. I övrigt är bedömningarna i Dalarna i nivå med de nationella bedömningarna.

Inom klimatområdet har många goda projekt påbörjats för en omställning till ett hållbart samhälle. Det är bland annat genom Klimatklivet men också via initiativ som till exempel SSAB:s satsning på fossilfri stålproduktion. Samtidigt ser vi en trend med ökat flygande och det byggs nu en ny flygplats i länet och detta bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Luftkvaliteten i länet som helhet har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt för att målet ska nås i tid.

70 procent av Dalarnas sjöar och vattendrag uppnår inte god ekologisk status. Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag har dock ökat genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Systemtillsynsprojektet, Dala VA:s uppströmsarbete och ökad lantbruksrådgivning är några exempel som bedöms bidra till att minska spridningen av miljögifter till ytvatten. Tillgången och kvaliteten på grundvatten är god i stora delar av länet.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 260 objekt behöver undersökas och eventuellt efterbehandlas. 

Dalarna med glesbygd, omfattande export och besöksnäring har stora transportbehov och körsträckan med bil är högre än riksgenomsnittet. Det är kapacitetsbrist på vissa delar av länets järnvägar. Omställning till en transportsnål infrastruktur och beteendeförändringar är fortsatt viktiga.

Samverkan kan skapa smarta miljölösningar. Byggdialog Dalarna är ett exempel på samverkan som driver energi- och miljöarbetet framåt inom byggbranschen i länet.

Trots många goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Förändrade livsmiljöer för växter och djur är ett stort hot. Den bristande lönsamheten leder till att ängs- och betesmarker inte sköts och hävdas inte i tillräcklig utsträckning och betesdjuren blir färre.   

Inom skogsbruket arbetar man nu utifrån målbilder för hänsyn. Men det förekommer fortfarande att skog med höga naturvärden avverkas och antalet arter i skogen som saknar gynnsam bevarandestatus är fortsatt hög. Skogsbrukets frivilliga avsättningar och den formellt skyddade skogen är viktiga men arealen behöver öka och områden samordnas på landskapsnivå. 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Tillämpning och styrmedel går att förbättra inom flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur med mera ökar, men får inte alltid genomslag i planeringen. God samverkan finns inom flera områden.

Resultat

Många insatser sker. Miljötillståndet varierar mellan miljökvalitetsmålets delar.

Bebyggelsestruktur och transporter

Sju kommuner i länet har översiktsplaner framtagna efter 2010. Fyra kommuner har påbörjat arbetet med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan. (1)

Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för sin granskning av energi- och klimataspekter i översiktsplaner. (2)

I arbetet med olika typer av infrastruktur tas alltmer miljöhänsyn och samverkan ökar. Trafikverkets fyrstegsprincip är utgångspunkten i den åtgärdsvalsstudie som numera inleder planeringsprocessen för vägar och järnvägar (3). Ett exempel på åtgärder för miljöanpassade transporter är gratis kollektivtrafik i Avesta där 39 procent av bilresorna ersatts med buss. (4)

God livsmiljö

Länsstyrelsen har under 2016 påbörjat arbetet med att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. (5)

Länsstyrelsen har utarbetat ett fördjupat planeringsunderlag avseende klimatfrågor. (6)

Skogsstyrelsen och skogsbruket har gemensamma målbilder för hänsyn till skogens sociala värden (friluftsliv och rekreation), vilka är tänkta som en vägledning i det praktiska skogsbruket. (7)

Länsstyrelsen arbetar brett för regionens karaktäristiska och unika kulturmiljöer samt ger bidrag till kulturmiljövård för att bevara och utveckla speciellt utpekade bebyggelsemiljöer.

Under 2016 har Länsstyrelsen fortsatt översynen av riksintressena för kulturmiljövård i dialog med kommunernas fysiska planering.

Arbetet med en regional kulturmiljöstrategi har inletts 2016 i bred samverkan med andra länsaktörer.

På uppdrag av Länsstyrelsen utförs en översiktlig inventering och värdering av bebyggelse från perioden 1930-1980 och en registrering av 170 daterade medeltida timmerhus i landskapet. Arbetena ska vara slutförda 2017.

Dalarnas arkitekturråd fungerar som ett nätverk för utveckling av arkitektur och gestaltningsfrågor i länet, i såväl bebyggda miljöer som i nybyggnation och samhällsplanering.

Länsstyrelserna granskar under 2016 bland annat kommunernas tillsynsarbete gällande obligatorisk ventilationskontroll.

Resurshushållning

Naturresurshushållning tas upp i olika sammanhang, inte minst energi. Länsstyrelsens uppdrag driver på och kommunerna samarbetar.

Dala Avfall, kommunerna och Länsstyrelsen samarbetar kring de kommunala avfallsplanerna. Utifrån en gemensam grund har alla 15 kommuner fastställt mål för 2013-2017, inklusive åtgärdsplan. Avfallsplanerna kommer att revideras under 2017. Avfallsförebyggande är i fokus.

Analys och bedömning

Målet bedöms inte som möjligt att nå till 2020.

Utvecklingen för målet är svagt positiv då intresset och insatserna för God bebyggd miljö ökar. Insatser inom länet har stor betydelse för möjligheterna att nå målet.

Många kommuner har för få resurser vilket riskerar att ge sämre förutsättningar. Detta kan sannolikt motverkas genom mer kommunal samverkan.

En utmaning är att många aktörer, inklusive medborgarna, behöver engageras. Otydliga roller, intressekonflikter och kunskapsluckor försvårar. Flera åtgärder är dyra. Resursbrist råder även för stödjande arbete. Med små resurser kan myndigheterna ändå åstadkomma mycket om man gör rätt saker.

Bebyggelsestruktur och transporter

Sverige står inför en kraftig utbyggnad av bostadsbeståndet. Utgångspunkten för en hållbar samhällsplanering är en långsiktigt hållbar användning av mark, vatten, energi och råvaror. Fortsatta insatser behövs inom fysisk samhällsplanering. Bebyggelse- och transportstrukturer behöver belysas, dialog och redskap utvecklas. Dalarnas svårighet att rekrytera kompetens och få kontinuitet i planeringen behöver lösas. 

Dalarna som glesbygds-, export- och besökslän har stora transportbehov. Transportsnål samhällsplanering och beteendepåverkan är nödvändig. Bättre tågpendlingsmöjligheter krävs.

God livsmiljö

Den ökade förståelsen för natur- och kulturmiljöns betydelse för ett attraktivt Dalarna bland regionala aktörer och allmänheten är mycket positivt. Kulturmiljökompetensen hos kommunerna behöver dock öka för att kulturmiljövärden ska kunna tas tillvara och utvecklas.

Stora delar av Dalarna har en god vardagsmiljö och stora förbättringar har skett. Problem återstår dock, exempelvis att byggnader ger hälsoproblem.  Trots att radonbidraget upphörde 2015 kvarstår behov av åtgärder.

Resurshushållning

God hushållning med naturresurser är en avgörande fråga. Våra konsumtionsmönster behöver förändras och energieffektivisering behöver fokuseras. Det ökade intresset för träbyggande är positivt.

Allt mindre avfall deponeras och matavfallsinsamlingen ökar. Samtidigt blir vi sämre på att sortera och mer avfall produceras per person. Det är betydelsefullt att minskade avfallsmängder är i fokus nationellt.

Bland Länsstyrelsens insatser i åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål 2013-2016 finns strategisk översiktlig planering och arbete kring förebyggande av avfall.

Referenser

  1. Översiktsplaner framtagna efter 2010: Borlänge och Falun, Hedemora, Leksand, Ludvika, Säter och Vansbro.
  2. Påbörjat arbete sedan 2010: Rättvik, Orsa, Älvdalen, Smedjebacken och Mora.
  3. Energi- och klimataspekter i översiktsplanering. Riktlinjer för länsstyrelsens granskning av översiktsplaner. Länsstyrelsen i Dalarnas län. PM 2013:18.
  4. Åtgärdsvalsstudier– nytt steg i planering av transportlösningar. Handledning. Trafikverket. Publikation 2012:206.
  5. Resandet har ökat kraftigt sedan den avgiftsfria trafiken infördes. (http://www.avesta.se)
  6. Fram till hösten 2017 ska landets länsstyrelser ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. (http://www.naturvardsverket.se)
  7. Regleringsbrev för 2016 avseende länsstyrelserna. (http://www.esv.se)