Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har för Dalarna en mer positiv bedömning än den nationella. I övrigt är bedömningarna i Dalarna i nivå med de nationella bedömningarna.

Inom klimatområdet har många goda projekt påbörjats för en omställning till ett hållbart samhälle. Det är bland annat genom Klimatklivet men också via initiativ som till exempel SSAB:s satsning på fossilfri stålproduktion. Samtidigt ser vi en trend med ökat flygande och det byggs nu en ny flygplats i länet och detta bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Luftkvaliteten i länet som helhet har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt för att målet ska nås i tid.

70 procent av Dalarnas sjöar och vattendrag uppnår inte god ekologisk status. Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag har dock ökat genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Systemtillsynsprojektet, Dala VA:s uppströmsarbete och ökad lantbruksrådgivning är några exempel som bedöms bidra till att minska spridningen av miljögifter till ytvatten. Tillgången och kvaliteten på grundvatten är god i stora delar av länet.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 260 objekt behöver undersökas och eventuellt efterbehandlas. 

Dalarna med glesbygd, omfattande export och besöksnäring har stora transportbehov och körsträckan med bil är högre än riksgenomsnittet. Det är kapacitetsbrist på vissa delar av länets järnvägar. Omställning till en transportsnål infrastruktur och beteendeförändringar är fortsatt viktiga.

Samverkan kan skapa smarta miljölösningar. Byggdialog Dalarna är ett exempel på samverkan som driver energi- och miljöarbetet framåt inom byggbranschen i länet.

Trots många goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Förändrade livsmiljöer för växter och djur är ett stort hot. Den bristande lönsamheten leder till att ängs- och betesmarker inte sköts och hävdas inte i tillräcklig utsträckning och betesdjuren blir färre.   

Inom skogsbruket arbetar man nu utifrån målbilder för hänsyn. Men det förekommer fortfarande att skog med höga naturvärden avverkas och antalet arter i skogen som saknar gynnsam bevarandestatus är fortsatt hög. Skogsbrukets frivilliga avsättningar och den formellt skyddade skogen är viktiga men arealen behöver öka och områden samordnas på landskapsnivå. 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Positiva insatser görs men utvecklingen är negativ. Skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggnader förfaller. Jordbrukspolitik, ekonomi, kunskap och andra markanvändningsanspråk avgör utvecklingen.

Resultat

Den ekologiska produktionen har ökat. Drygt 25 procent av åkerarealen i länet sköts ekologiskt (1).

Åkermarkens egenskaper och processer

Exploatering av åkermark för bebyggelse och vägar har fortsatt. 2011-2015 exploaterades 42 ha åkermark (0,07% av åkerarealen i länet). (2). 2006-2010 exploaterades 76 ha åkermark (0,12%). (3)

Föroreningar

År 2016 startades ett regionalt miljöövervakningsprogram för ytavrinning av växtskyddsmedel till vattendrag i odlingsintensiva områden. Hittills har två områden undersökts och resultaten påvisar en spridning till närliggande vatten men halterna överstiger inte gällande gränsvärden.

Ekosystemtjänster

Arealen jordbruksmark har fortsatt att minska. Arealen åker har minskat med 5% sedan 2006 (2). På lång sikt medför detta att odlingslandskapets ekosystemtjänster inte kan vidmakthållas. Huvudorsak till minskningen är att jordbruksmark slutar brukas och växer igen.

Variationsrikt odlingslandskap

Odlingslandskapet i Dalarna är variationsrikt med både intensivt brukade områden och småskaliga områden med rik förekomst av småbiotoper. När jordbruksarealen minskar är intrycket att de småskalig, variationsrika markerna läggs ner i första hand.

Sedan 2006 har antalet kor har minskat med 10 procent och antalet gårdar med nötkreatur med nästan 30 procent(3). Det blir därmed allt svårare att få tag på betesdjur för att hävda alla naturbetesmarker.

Länsstyrelsen erbjuder rådgivning och kompetensutveckling för jordbrukare om skötsel och bevarande av natur- och kulturvärden samt om våtmarker. Länsstyrelsen påbörjade 2016 en ominventering av ängs- och betesmarker på uppdrag av Jordbruksverket.

Växt- och husdjursgenetiska resurser

Privatpersoner och intresseorganisationer har gjort flera insatser för bevarande av gamla kulturväxtsorter i länet, bland annat rättviksärt och leksandslök.

Hotade arter och naturmiljöer

För att vidmakthålla en bra skötsel av ängar med hotade arter i Dalarna har Länsstyrelsen sedan 2013 slagit ett tjugotal ängar.

Främmande arter och genotyper

Främmande arter som ökar kraftigt är bl.a. lupin och jättebalsamin. Leksands kommun bedriver med hjälp av LONA ett informationsprojekt för att kartlägga och bekämpa lupiner (4). Trafikverket har tre vägsträckor i Dalarna prioriterade för bekämpning av lupiner.

Natur- och kulturmiljövärden

Dalarnas hembygdsförbunds årsbok 2017 har biologiskt kulturarv som tema. Länsstyrelsen har bidragit med material och ekonomiskt stöd till boken. Ett projekt om kartläggning av kulturarv vid finnbosättningar pågår.

Kultur- och bebyggelsemiljöer

Pågående kartläggning av medeltida timmerhus avslutas 2017. Målet är att vårda och skydda dessa byggnader.

Friluftsliv

I LONA och flera av landsbygdsprogrammets stöd ingår att främja friluftslivet. Länsstyrelsen arrangerar 2017 en tankesmedja för att sprida goda exempel och förbättra samverkan mellan kommuner, föreningar och företagare som arbetar med friluftsliv.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 i Dalarna med nu planerade eller beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ.

Jordbruksmarken utgör knappt 3 procent av länets yta. Små ändringar kan få stora konsekvenser. För att behålla jordbruksmarken behöver jordbruket bedrivas så rationellt att det ger försörjning åt dem som brukar marken. Ekonomiskt stöd är viktigt både för fortsatt jordbruk och för att bevara natur-och kulturmiljövärden.

De regionala målen för ekologisk produktion 2016 nåddes, men efterfrågan är större. Länsstyrelsen bedriver kompetensutveckling om ekologisk produktion.

Länsstyrelsen ser för närvarande inga problem för jordbruksmarkens egenskaper och processer, men har sett att dräneringen av åkermark på sina håll är eftersatt.

Spridningen av växtskyddsmedel till ytvatten riskerar att påverka vattenlevande organismer och därmed den biologiska mångfalden negativt. Fortsatt övervakning är planerad med provtagning av ytterligare tre bäckar fram till 2020 samt kunskapshöjande åtgärder om säker användning av växtskydd och miljöeffekter av växtskyddsmedel för jordbrukare.

De största problemen gäller tillståndet och utvecklingen för biologisk mångfald och kulturmiljöer. Huvudorsakerna är att antalet jordbruk och betesdjur minskar samt balansgången mellan intensiva brukningsformer och främjandet av natur- och kulturmiljövärden. Ett variationsrikt odlingslandskap kan uppnås bara om tillräckliga offentliga medel avsätts för åtgärder som annars inte skulle genomföras. De ekonomiska styrmedels som finns idag är otillräckliga för att kunna vända utvecklingen inom de närmaste åren.

Det saknas data för arealen betesmarker och ängar skötta med miljöersättning men vi bedömer att den nedåtgående trenden har fortsatt och att många av områdena saknar gynnsam bevarandestatus. 396 hotade arter är kopplade till dalarnas jordbrukslandskap (6).

För småvatten i odlingslandskapet är situationen kritisk då branddammar avvecklats och småvatten dikats ut. Nyskapandet av våtmarker i odlingslandskapet med stöd från landsbygdsprogrammet motverkar inte denna förlust i tillräcklig omfattning.

Då betesmarker och ängsmarker minskar kan växter och djur knutna till odlingslandskapet finna alternativa livsmiljöer i bland annat vägkanter. Utvecklingen är på flera håll oroande då till exempel lupin konkurrerar ut hotade arter och ursprunglig flora. (7)

Det saknas kunskap om den totala mängden kulturbärande landskapselement, och hur många som vårdas.

Många kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet förfaller eller försvinner på grund av att de saknar ekonomisk betydelse och funktion. Statliga bidrag för dessa byggnader saknas i stort.

Länsstyrelsen bör fortsätta att lyfta behovet av tillgänglighet för friluftslivet.  Fortsatt samarbete mellan olika intressenter ökar möjligheterna att uppnå målet.

Referenser

  1. Jordbruksstatistisk sammanställning JO 13 SM 1701 Ekologisk växtodling 2016 och JO 26 SM 1701 Ekologisk djurhållning 2016.
  2. Exploatering av jordbruksmark 2011-2015. Rapport 2017:5, Jordbruksverket 2017.
  3. Exploatering av jordbruksmark 2006-2010. Rapport 2013:3, Jordbruksverket 2013.
  4. Jordbruksstatistisk sammanställning och Jordbruksstatistisk årsbok
    http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik.4.67e843d911ff9f551db80003060.html
  5. http://leksand.se/Bygga-bo-och-miljo/Natur-och-gronomraden/Naturvard/Pagaende-projekt/Varning-for-lupiner/ 2017-11-15.
  6. Artdatabanken. https://artfakta.artdatabanken.se/ 2017-10-11.
  7. Wissman, Jörgen. m.fl. 2015. Invasiva arter i infrastruktur. CBM:s skriftserie 98. Centrum för biologisk mångfald.