Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har för Dalarna en mer positiv bedömning än den nationella. I övrigt är bedömningarna i Dalarna i nivå med de nationella bedömningarna.

Inom klimatområdet har många goda projekt påbörjats för en omställning till ett hållbart samhälle. Det är bland annat genom Klimatklivet men också via initiativ som till exempel SSAB:s satsning på fossilfri stålproduktion. Samtidigt ser vi en trend med ökat flygande och det byggs nu en ny flygplats i länet och detta bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Luftkvaliteten i länet som helhet har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt för att målet ska nås i tid.

70 procent av Dalarnas sjöar och vattendrag uppnår inte god ekologisk status. Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag har dock ökat genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Systemtillsynsprojektet, Dala VA:s uppströmsarbete och ökad lantbruksrådgivning är några exempel som bedöms bidra till att minska spridningen av miljögifter till ytvatten. Tillgången och kvaliteten på grundvatten är god i stora delar av länet.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 260 objekt behöver undersökas och eventuellt efterbehandlas. 

Dalarna med glesbygd, omfattande export och besöksnäring har stora transportbehov och körsträckan med bil är högre än riksgenomsnittet. Det är kapacitetsbrist på vissa delar av länets järnvägar. Omställning till en transportsnål infrastruktur och beteendeförändringar är fortsatt viktiga.

Samverkan kan skapa smarta miljölösningar. Byggdialog Dalarna är ett exempel på samverkan som driver energi- och miljöarbetet framåt inom byggbranschen i länet.

Trots många goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Förändrade livsmiljöer för växter och djur är ett stort hot. Den bristande lönsamheten leder till att ängs- och betesmarker inte sköts och hävdas inte i tillräcklig utsträckning och betesdjuren blir färre.   

Inom skogsbruket arbetar man nu utifrån målbilder för hänsyn. Men det förekommer fortfarande att skog med höga naturvärden avverkas och antalet arter i skogen som saknar gynnsam bevarandestatus är fortsatt hög. Skogsbrukets frivilliga avsättningar och den formellt skyddade skogen är viktiga men arealen behöver öka och områden samordnas på landskapsnivå. 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Positivt är att dikning nästan har upphört, att restaurering av våtmarker i jordbrukslandskapet sker och att större hänsyn tas vid skogsbruk. Att myrar börjat växa igen med träd är ett hot, särskilt i länets södra delar.

Resultat

Hoten mot våtmarkerna har minskat i och med att torvexploatering och dikning nästan har upphört. Den tidigare dikningen fortsätter dock att påverka de berörda myrarna.

Ökad förståelse för våtmarkernas betydelse för hydrologi, biologisk mångfald, kulturhistoria och ekosystemtjänster gör att större hänsyn visas idag vid skogsavverkningar och vägdragningar. Trots detta förekommer det fortfarande att värdefulla våtmarker berörs. Samrådsplikt gäller dock för dikesrensning.

Skyddet av de våtmarksområden som ingår i Myrskyddsplan (1) för Sverige fortgår. I länet återstår 10 myrar att skydda. Arbetet med att bilda reservat har påbörjats för 8 av objekten. Under 2017 har Löder­sjöns naturreservat bildats omfattande 350 hektar våtmark och gränsande till myrskyddsplaneobjektet Nybodkölen sydost om Öje.

Våtmarkstypen rikkärr är starkt hotad i södra Sverige och även i södra Dalarna. Ett inventeringsunderlag finns som ger information om vilka åtgärder som behövs för att rikkärrens naturvärden ska bibehållas.

Länsstyrelsen driver ett våtmarksprojekt för att hjälpa markägare att anlägga våtmarker i odlingslandskapet. Länsstyrelsen har även kartlagt historiska våtmarker i de jordbruksintensiva delarna av länet (2), ett sätt att förfina bedömningen av var i länet restaureringsåtgärder får bäst effekt.

Under perioden 2007 till 2016 har 82 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats med medel från EU:s landsbygdsprogram. En fosfordamm har också anlagts. Många intresseanmälningar för att anlägga våtmarker har kommit in till länsstyrelsen och 6 ansökningar om stöd på totalt 11 ha har kommit in och är under handläggning.

En informationskampanj genomfördes hösten 2017 om hur barmarkskörning i samband med jakt bör ske och dess påverkan på våtmarker minimeras.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Att myrar växer igen med träd är ett allvarligt hot mot våtmarkernas naturvärden. Orsakerna till igenväxningen är inte klarlagda men troliga faktorer är tidigare dikningar, ökat kvävenedfall, upphörd våtmarksslåtter och förändringar i klimatet.

En satellitbildsanalys av våtmarker i Dalarnas län visade en förändringsindikation mellan 1999 och 2007 för 1 procent av våtmarkerna. Förändringar i riktning mot ökad biomassa detekteras och kan ofta relateras till en igenväxning av våtmarkerna (4).

I en uppföljning av myrfågelinventeringen i Älvdalens kommun visade det sig att antalet arter har ökat på myrarna den senaste 25 årsperioden. Två arter, tofsvipa och brushane, hade minskat rejält i antal, däremot hade flera nya arter tillkommit, exempelvis sångsvan och kanadagås (3). Preliminära data från en ny inventering av myrfåglar i hela Dalarna visar på ungefär samma mönster men även på en ökning av smålom och en minskning av videsparv, ängspiplärka, gulärla och tofsvipa (6).

Utvecklingen av de fågelarter som ingår i miljömålsindikatorn för Myllrande våtmarker för Dalarna har varit stabil under perioden 2002 till 2015 (5).

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel.

Utvecklingen i miljön är neutral. Trenden är positiv när det gäller skydd, hänsyn och restaurering. Däremot är utvecklingen negativ med avseende på igenväxning, myrarna i särskilt södra och östra Dalarna växer igen med träd. Sannolikt behövs kraftfulla åtgärder för att motverka detta. De nödvändiga styrmedlen och åtgärderna kommer troligen inte att vara på plats till 2020.

Länsstyrelsen bedömer att merparten av de myrar i Dalarnas län som återstår att skydda enligt Myrskyddsplanen kommer att kunna skyddas till 2020, men några objekt kräver stor arbetsinsats och kan troligen inte skyddas inom utsatt tid om inte ytterligare medel anslås för inköp av mark och för administrationen kring reservatsbildningen.

Hotade arter som exempelvis sädgås och myrstarr har missgynnats starkt. Hävdgynnade våtmarkstyper, särskilt rikkärr, är angelägna att bevara, men detta behöver ske i större omfattning. Goda restaureringsinsatser har skett i naturreservaten Moränget och Storsveden samt i Natura 2000-områdena Brittas rönning och Norrviken med hjälp av medel från EU eller ÅGP (Åtgärdsprogram för hotade arter).

Det som i övrigt krävs för att miljökvalitetsmålet ska nås är att exploateringstrycket för torvbrytning inte ökar. Inom skogsbruket har mycket gjorts för att minska körskadorna, men arbetet med att lägga igen diken och återställa sumpskogar och våtmarker behöver bli mer aktivt. Nyanläggande av skogsbilvägar som berör våtmarker bör ske restriktivt. De målbilder som utvecklas för skogsbruk i kantzoner mot myr och för myrholmar behöver spridas och efterföljas.

För öppna våtmarker som påverkas starkt av äldre dikessystem borde stödsystem utvecklas för hydrologisk återställning. Länsstyrelsen informerar om hur man kan undvika skador på våtmarker orsakade av älgdragare och körning med fyrhjuling.

Kunskapen om vad som finns kvar av kulturhistoriska lämningar kopplade till våtmarker behöver kompletteras. Det behövs även insatser för skötsel av vissa kulturpåverkade våtmarker och kulturelement.

Åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv har stor betydelse för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Våtmarkernas roll är stor för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och Grundvatten av god kvalité.

Referenser

  1. Naturvårdsverket. Myrskyddsplan för Sverige. Huvudrapport över revidering 2006. Rapport 5667.
  2. Länsstyrelsen Dalarna. Historiska våtmarker i odlingslandskapet. Planeringsunderlag för anläggning och restaurering. Rapport 2011:23.
  3. Länsstyrelsen Dalarna. Myrfågelinventering i Älvdalens kommun under perioden 1977 till 2012. Rapport 2014:03
  4. Länsstyrelsen Dalarna och Länsstyrelsen Gävleborg. Hur förändras våtmarkerna och varför? Rapport 2015:09 (Dalarna).
  5. Länsstyrelsen Dalarna. Hur går det för fåglarna i Dalarna? Rapport 2016:06.
  6. Ulf Kolmodin. 2016: Myrinventering i Dalarna 20014-2016 i jämförelse med inventeringen 1976-79. Fåglar i Dalarna 2016:4.