Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har för Dalarna en mer positiv bedömning än den nationella. I övrigt är bedömningarna i Dalarna i nivå med de nationella bedömningarna.

Inom klimatområdet har många goda projekt påbörjats för en omställning till ett hållbart samhälle. Det är bland annat genom Klimatklivet men också via initiativ som till exempel SSAB:s satsning på fossilfri stålproduktion. Samtidigt ser vi en trend med ökat flygande och det byggs nu en ny flygplats i länet och detta bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Luftkvaliteten i länet som helhet har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt för att målet ska nås i tid.

70 procent av Dalarnas sjöar och vattendrag uppnår inte god ekologisk status. Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag har dock ökat genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Systemtillsynsprojektet, Dala VA:s uppströmsarbete och ökad lantbruksrådgivning är några exempel som bedöms bidra till att minska spridningen av miljögifter till ytvatten. Tillgången och kvaliteten på grundvatten är god i stora delar av länet.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 260 objekt behöver undersökas och eventuellt efterbehandlas. 

Dalarna med glesbygd, omfattande export och besöksnäring har stora transportbehov och körsträckan med bil är högre än riksgenomsnittet. Det är kapacitetsbrist på vissa delar av länets järnvägar. Omställning till en transportsnål infrastruktur och beteendeförändringar är fortsatt viktiga.

Samverkan kan skapa smarta miljölösningar. Byggdialog Dalarna är ett exempel på samverkan som driver energi- och miljöarbetet framåt inom byggbranschen i länet.

Trots många goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Förändrade livsmiljöer för växter och djur är ett stort hot. Den bristande lönsamheten leder till att ängs- och betesmarker inte sköts och hävdas inte i tillräcklig utsträckning och betesdjuren blir färre.   

Inom skogsbruket arbetar man nu utifrån målbilder för hänsyn. Men det förekommer fortfarande att skog med höga naturvärden avverkas och antalet arter i skogen som saknar gynnsam bevarandestatus är fortsatt hög. Skogsbrukets frivilliga avsättningar och den formellt skyddade skogen är viktiga men arealen behöver öka och områden samordnas på landskapsnivå. 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. Sverige vill vara ledande i frågan och siktar på att vara klimatneutrala redan 2045. I Dalarna är det främst inom transport- och industrisektorn som utsläppsminskningstaken behöver öka. Bedömningen nationellt är att det långsiktiga målet inte nås.

Resultat

Dalarna har minskat sina utsläpp med 25 procent från 1990 till 2015. Mellan 2014 och 2015 ökade utsläppen något men den långsiktiga trenden är nedåtgående. Industrisektorns utsläpp har varierat men visar ingen tydlig trend sedan 2012. Transportsektorn har stadigt minskat sina utsläpp sedan 2010.

Körsträckan med bil per person och år är 785 mil, vilket är högre än riksgenomsnittet. Körsträckan har ökat tre år i rad. Utsläppen från personbilar har dock minskat något under samma period.

De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen har dock inte minskat, utsläppen som vi orsakar globalt är relativt konstanta.

Energianvändning per invånare är 54 MWh, vilket är högre än genomsnittet i Sverige. Det beror på att Dalarna har många energiintensiva industrier. Hälften av energianvändningen i länet härrör från industriell verksamhet. Energianvändningen per person har minskat mellan 2010 och 2015, både med och utan industrin, men det är ännu för tidigt för att avgöra om det är en stabil trend.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Inom den regionala samverkansplattformen Energiintelligent Dalarna (www.energiintelligent.se) har de nya klimatmålen kommunicerats och diskuterats under året. Revidering av den regionala Energi- och klimatstrategin har initierats.

Sedan 2015 har drygt 40 utsläppsminskande åtgärder blivit beviljade medel inom Klimatklivet. Mycket har också hänt i transportsektorn bland annat fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur och HVO-mackar. Det interregionala projektet GreenDriveRegion har också bidragit till detta. Under året har en samverkansprocess inom transportområdet, den så kallade TransportDialogen återuppväckts med syfte att stötta aktörer i genomförandet att uppnå 70 % utsläppsminskning till 2030.

Under året har en ny flygplats i Sälen börjat byggas. Den beräknas vara klar 2019 och kommer därefter innebära ökade utsläpp från flyg i länet.

Länets energieffektiviseringsnätverk har intensifierat sitt arbete under året, deltagande företag får nu hjälp att söka medel för investeringar i identifierade energieffektiviseringsåtgärder. Åtgärderna leder i många fall både till energieffektivisering och utsläppsminskning.

Åtgärder på kommunal nivå

Flera kommuner har sökt stöd för att sätta upp laddstolpar. Många kommuner jobbar för att bli fossilfria, till exempel har Borlänge kommun beslutat att den kommunala fordonsflottan ska vara fossilfri 2022 och Avesta kommun beslutat att byta ut all diesel till förnybara bränslen.

Malung-Sälens kommun har beviljats klimatklivet-medel för att rusta upp järnvägen mellan Malung och Malungsfors samt bygga en omlastningsterminal i Malungsfors. När denna investering är genomförd kommer gods motsvarande 180 lastbilar i veckan istället transporteras på tåg.

Åtgärder inom näringslivet

Stora Ensos beslut att lägga ner PM11 i Kvarnsveden sommaren 2017 kommer vara märkbar i energistatistiken för industrin.

Ett beslut har fattats om att bygga en vindkraftspark i Svartnäs, Falu kommun. SSAB har startat ett projekt för fossilfri stålproduktion.

Analys

Utvecklingen gällande utsläppsminskning går åt rätt håll, det är framförallt inom industrisektorn och inom transportsektorn som ytterligare insatser krävs. 

Inom industrin i Dalarna sker kontinuerligt en effektivisering och minskning av utsläpp relativt producerat värde. Utvecklingen i den energiintensiva industrin beror mycket på nationella och internationella samarbeten och styrmedel. Här finns liten regional rådighet, förutom gällande exempelvis spillvärmesamarbeten och godstransportlösningar. Länsstyrelsen stöttar länets industrier genom att erbjuda ett årligt möte för erfarenhetsutbyte och diskussion. Minskningar i utsläpp på grund av mindre produktion i länet är inte önskvärt, eftersom produktionen i länet är bättre än mycket annan produktion i världen ur ett miljö- och utsläppsperspektiv.

Transportsektorn i Dalarna står för ungefär en tredjedel av alla växthusgasutsläpp. Dalarna är ett av landets ledande besöksmål, har många glesbefolkade kommuner och är ett starkt exportlän. Behovet av person- och godstransporter är därför omfattande i länet och en omställning av transportsektorn är avgörande för att uppnå målet begränsad klimatpåverkan. Den påbörjade utbyggnaden av laddinfrastruktur och HVO-mackar kan bidra till detta men bör följas upp med informations- och samverkansinsatser för att snabba på omställningen av fordonsflottan. Länsstyrelsen avser att prioritera transportfrågan under kommande år.

Länsstyrelsen avser även att fortsätta prioritera arbetet med konsumtionens klimatpåverkan, genom att driva det regionala nätverket för hållbar konsumtion.

Utbyggnaden av vindkraft i Dalarna har legat still de senaste två åren på grund av begränsningar i regionala elnätet, låga priser på el och elcertifikat. Investeringsbeslutet om vindkraftsparken i Svartnäs innebär att installerad effekt i Dalarna ökar igen.

Investeringsstöd i form av Klimatklivet har underlättat genomförandet av investeringar för att uppnå regionala energi- och klimatstrategins mål. Prioriteringen av energi och klimat inom regionalfondsprogrammen har också bidragit positivt i arbetet med energieffektivisering i små- och medelstora företag, bland annat genom incitamentsprojektet och energieffektiviseringsnätverken och noderna som finansieras genom nationella regionalfondsprogrammet.

Det finns ett behov av informations-, samverkans- och spridningsinsatser för andra målgrupper än små- och medelstora företag som inte täcks av nuvarande satsningar. Behoven är extra stora i små kommuner som under året drabbas av förändringarna inom energi- och klimatrådgivningen. För att få utväxling på de insatser som görs på nationell nivå, och för att få en mottagande part för arbete som sker regionalt behövs ett stöd till kommunerna så att de kan anställa energi- och klimatstrateger som på lokal nivå kan arbeta med att få in klimatfrågan i alla politik- och verksamhetsområden. Det är på kommunerna många av besluten fattas som är avgörande för energi- och klimatomställningen.