Västmanlands läns miljömål - miljömål.se
Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsen har under året tydligt stärkt sin roll kring aktiviteter som bidrar till att uppnå generationsmålet samt flera av miljökvalitetsmålen. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås.

Miljömålen är riktmärken för vad som behöver uppnås för att skapa ett hållbart samhälle. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås. Det är samma bedömning som gjordes 2016. Bland de miljökvalitetsmål som endast bedöms på nationell nivå gjorde Naturvårdsverket tidigare i år bedömningen att målet Skyddande ozonskikt kommer att nås och Strålsäkerhetsmyndigheten bedömde att Säker strålmiljö är nära att nås. Det innebär att 4 av de 14 miljökvalitetsmål som berör länet har goda förutsättningar att nås. Övriga miljökvalitetsmål bedöms vara svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att vända trenden för dessa mål.

Sammanfattning för samtliga miljömål

I årets uppföljning av miljömålen presenterar vi hur miljön mår och hur miljöarbetet går. En stor del av möjligheterna att nå miljömålen hänger på insatser från kommuner och näringsliv. Den här sammanställningen har dock fokus på Länsstyrelsens insatser. Nytt för i år är att generationsmålet ingår i redovisningen.

För att ställa om till ett hållbart samhälle och närma oss målen måste vi ta itu med existerande miljöproblem och samtidigt förebygga att nya miljöproblem uppstår. Vi vill framhäva att det på Länsstyrelsen genomförs många arbetsinsatser som påverkar miljömålen i positiv riktning. Detta arbete sker både som enskilda arbetsinsatser och i det ordinarie arbetet. Dessutom har Länsstyrelsen tagit initiativ till och startat upp ett väl fungerande Miljö- och Klimatråd, med bred representation från länets högskolor, näringsliv, organisationer och offentlig sektor. Totalt ingår ca 70 personer i rådet och dess grupperingar. Länsstyrelsen har även stärkt miljömålen i miljöledningsarbetet och ökat ambitionerna att nå de globala hållbarhetsmålen, vilka är centrala i miljömålsarbetet.

Trots detta avsätts i dagsläget inte tillräckliga resurser för att det ska vara möjligt att nå samtliga miljökvalitetsmål. För vissa miljökvalitetsmål är trenden dessutom negativ, vi kommer allt längre ifrån att nå de målen. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Exempel på insatser är tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och särskilda åtgärder.

Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö. Inom flera områden finns behov av sådana kunskapshöjande åtgärder, t.ex. kring kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper samt var dessa förekommer.

Några andra strategiska frågor som pekas ut i uppföljningen är att saneringstakten av förorenade områden måste öka. Anpassade styrmedel och skärpt lagstiftning behövs för att minska övergödningen av ytvatten i länet. Återställande och skötsel av dikningsskadade våtmarker i skyddade områden behöver prioriteras högre för att miljömålet ska nås. Även skyddet av tätortsnära natur av stor betydelse för friluftslivet behöver växlas upp.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Fysisk påverkan i form av vandringshinder, rensning, rätning och muddring är mycket vanligt i våra vatten. Bristfälliga kantzoner längs sjöar och vattendrag hör också till problembilden. Värdefulla vattenmiljöer behöver både skyddas och restaureras för att höga värden inte ska gå förlorade. I dagsläget har vi inte helt klart för oss var alla värdefulla vattenmiljöerna finns. Kunskapsbristen gäller både natur- och kulturvärden vid vatten.

Inom vattenförvaltningsarbetet är det tydligt att många sjöar och vattendrag inte uppnår god ekologisk status till följd av fysisk påverkan. Vandringshinder av olika slag begränsar rörligheten för allt liv i vatten. Vattenkraften innebär en mycket stor negativ påverkan på akvatiska organismer i våra vattendrag. Vissa arter såsom flodpärlmussla, öring, asp och stensimpa är särskilt beroende av strömmande vatten och påverkas därför extra mycket.

Åtgärder på regional nivå

Det är glädjande att man på senare år har åstadkommit förbättringar beträffande vattenkraftens påverkan, men mycket arbete återstår. Miljöförbättrande åtgärder i form av t.ex. naturvårdsanpassad reglering och fiskvägar har genomförts på ett antal kraftstationer i länet. Länsstyrelsen har under flera års tid samarbetat med Mälarenergi vattenkraft AB om en frivillig överenskommelse gällande främst reglering av vattenkraftstationer med stor negativ effekt på naturvärden i vattnet. Överenskommelsen har succesivt utökats till att omfatta fler och fler kraftstationer. Just nu pågår en större översyn som bl.a. innebär att man går från enbart minimiflöden till mer säsongsvarierad reglering.

Genom projektet ”Fria vandringsvägar i Hedströmmen”, som finansieras av Havs- och Vattenmyndigheten under 2014–2018, har Länsstyrelsen utvecklat ett arbetssätt i dialog med berörda dammägare. De dammar i Hedströmmens huvudfåra som ur naturvårdssynpunkt är mest angelägna att åtgärda är identifierade och en ”spelplan” har tagits fram. Spelplanen är en stiliserad bild över alla dammar i Hedströmmens huvudfåra som visar nuläge, situationen vid projektslut och på lite längre sikt (år 2021). Syftet är att utifrån spelplanerna diskutera och upprätta en gemensam målbild och komma överens och diskutera vägarna för att nå målet. Under 2017 har konkreta åtgärder genomförts och tre dammar i Hedströmmen har rivits.

Det behövs ökad hänsyn till vatten inom både skogs- och jordbruket. Funktionella kantzoner är nödvändiga för att få vattenmiljöer med god vattenkvalitet och rik biologisk mångfald. I Malingsbo-Klotens naturreservat har Sveaskog avgränsat funktionella skyddszoner längs värdefulla vattendrag i området och avsatt dessa som ”löfte” vilket i princip innebär att de är långsiktigt skyddade.

Flödesdämpande åtgärder, t.ex. återskapa våtmarker genom igenläggning av diken, åter-meandra rätade vattendrag och att bitvis ta bort invallningar, behövs bland annat för att möta effekterna av periodvis höga flöden till följd av klimatförändringar. Dessa åtgärder genomförs mycket sällan.

Analys och bedömning

Miljöproblem som rör fysisk påverkan är mycket omfattande. Verktygen för att komma till rätta med problemen är: frivilliga insatser, statligt finansierade åtgärder samt krav som kan ställas på verksamhetsutövare via Länsstyrelsens tillsyn. Resurserna är alltför begränsade i förhållande till behovet.

En förutsättning för att nå målet är därför att öka de statliga anslagen till åtgärder och samtidigt öka tillsynsinsatserna avseende vattenverksamhet och strandskydd. Länsstyrelserna har under 2017 fått ökade resurser till egeninitierad tillsyn, vilket är positivt. Arbetet med långsiktigt skydd av värdefulla vattenmiljöer behöver öka.

Restaurering av vattendrag

Det finns stora behov av restaureringsinsatser i länets vattendrag. År 2008 tog Länsstyrelsen fram en plan för statligt finansierad restaurering av de mest värdefulla vattendragen. Arbetet går sakta.

Hösten 2013 sökte Länsstyrelserna särskilda projektpengar från Havs- och vattenmyndigheten. Två projekt i Västmanlands län beviljades medel. Båda projekten är inriktade mot åtgärder av vandringshinder och pågår till 2018.

Möjligheten att åstadkomma förbättringar ”tillsynsvägen” övervägs allt oftare när åtgärder behövs vid vandringshinder, men vägen framåt är ofta lång och mödosam.

Kulturmiljö

Skydd och restaurering av de mest bevarandevärda kulturmiljöerna i anslutning till vatten är fortfarande eftersatt eftersom det saknas resurser till arbetet.

Kunskapsunderlagen avseende kulturmiljöer vid vattenmiljöer har förbättrats under senare år, men det behövs mer fältinventering. Underlagen är en förutsättning för att kunna restaurera vattenmiljöer på ett bra sätt. Kulturmiljöer är i regel inte ett hinder vid åtgärder som gynnar naturvärden. Det är däremot nödvändigt att veta var kulturmiljövärdena finns och hur ingreppen kan anpassas till de kulturhistoriska värdena.

Främmande arter
Situationen för flodkräftan är akut i länet, vilket främst beror på signalkräftans spridning. Det behövs skydd- och restaureringsåtgärder samt informationsinsatser för att rädda flodkräftan. Under 2017 har länets förvaltningsplan för flodkräfta uppdaterats och godkänts av Havs- och Vattenmyndigheten.

Sjögull förekommer sedan många år i de inre delarna av Mälaren, dit den har spridits från sjön Väringen via Arbogaån. Risken för spridning är stor och behöver åtgärdas.

 Friluftsliv
Tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna är viktig för möjligheterna att värna bad- och friluftsliv samt strändernas betydelse för djur- och växtlivet. Länsstyrelsen granskar kommunernas strandskyddsdispenser och bevakar strandskyddet i planer enligt plan- och bygglagen. Kommunernas tillämpning av strandskyddet fungerar bra och endast i ett fåtal fall har Länsstyrelsen överprövat kommunernas beslut. För att förbättra tillsynen fortsätter Länsstyrelsen sin tillsynskampanj tillsammans med länets kommuner. År 2017 genomfördes kampanjen med Skinnskatteberg, Norberg och Fagersta kommun. Övriga kommuner beräknas delta i under kommande år.