Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsen har under året tydligt stärkt sin roll kring aktiviteter som bidrar till att uppnå generationsmålet samt flera av miljökvalitetsmålen. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås.

Miljömålen är riktmärken för vad som behöver uppnås för att skapa ett hållbart samhälle. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås. Det är samma bedömning som gjordes 2016. Bland de miljökvalitetsmål som endast bedöms på nationell nivå gjorde Naturvårdsverket tidigare i år bedömningen att målet Skyddande ozonskikt kommer att nås och Strålsäkerhetsmyndigheten bedömde att Säker strålmiljö är nära att nås. Det innebär att 4 av de 14 miljökvalitetsmål som berör länet har goda förutsättningar att nås. Övriga miljökvalitetsmål bedöms vara svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att vända trenden för dessa mål.

Sammanfattning för samtliga miljömål

I årets uppföljning av miljömålen presenterar vi hur miljön mår och hur miljöarbetet går. En stor del av möjligheterna att nå miljömålen hänger på insatser från kommuner och näringsliv. Den här sammanställningen har dock fokus på Länsstyrelsens insatser. Nytt för i år är att generationsmålet ingår i redovisningen.

För att ställa om till ett hållbart samhälle och närma oss målen måste vi ta itu med existerande miljöproblem och samtidigt förebygga att nya miljöproblem uppstår. Vi vill framhäva att det på Länsstyrelsen genomförs många arbetsinsatser som påverkar miljömålen i positiv riktning. Detta arbete sker både som enskilda arbetsinsatser och i det ordinarie arbetet. Dessutom har Länsstyrelsen tagit initiativ till och startat upp ett väl fungerande Miljö- och Klimatråd, med bred representation från länets högskolor, näringsliv, organisationer och offentlig sektor. Totalt ingår ca 70 personer i rådet och dess grupperingar. Länsstyrelsen har även stärkt miljömålen i miljöledningsarbetet och ökat ambitionerna att nå de globala hållbarhetsmålen, vilka är centrala i miljömålsarbetet.

Trots detta avsätts i dagsläget inte tillräckliga resurser för att det ska vara möjligt att nå samtliga miljökvalitetsmål. För vissa miljökvalitetsmål är trenden dessutom negativ, vi kommer allt längre ifrån att nå de målen. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Exempel på insatser är tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och särskilda åtgärder.

Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö. Inom flera områden finns behov av sådana kunskapshöjande åtgärder, t.ex. kring kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper samt var dessa förekommer.

Några andra strategiska frågor som pekas ut i uppföljningen är att saneringstakten av förorenade områden måste öka. Anpassade styrmedel och skärpt lagstiftning behövs för att minska övergödningen av ytvatten i länet. Återställande och skötsel av dikningsskadade våtmarker i skyddade områden behöver prioriteras högre för att miljömålet ska nås. Även skyddet av tätortsnära natur av stor betydelse för friluftslivet behöver växlas upp.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

 

Resultat

Giftfri miljö är troligen ett av de miljökvalitetsmål som är svårast att uppnå. I det moderna samhället används ett mycket stort antal kemiska ämnen, och nya ämnen tillkommer regelbundet. Miljökvalitetsmålet berör arbetsområden som styrs av allt från lokala beslut till internationell lagstiftning. Det saknas en helhetsbild kring miljögiftsituationen i länet.

Farliga ämnen sprids via tillverkning, användning och avfall. Diffus spridning av farliga kemikalier berör hela samhället. Länet har även många misstänkt förorenade områden.

Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper

För enstaka ämnen minskar halterna i människor och i miljön, för andra ökar halterna. För det stora flertalet ämnen saknas i nuläget kunskap om halter och hur de förändras över tiden. Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen

Många kemiska ämnen är redan spridda i miljön. Antalet kemiska ämnen ökar hela tiden i samhället och antalet varor som innehåller kemiska ämnen ökar likaså, vilket gör det svårt att minska den sammanlagda exponeringen. Produktionsvolymen ökar och är i dag nästan 60 gånger större än på 1950-talet.

Användningen av särskilt farliga ämnen

Det är inom en generation svårt att skapa förutsättningar för att nå preciseringen. Arbetet med utfasning av särskilt farliga ämnen kräver kontinuerligt arbete av tillsynsmyndigheterna.

Förorenade områden

Länet har en historik av gruvor och annan industriell verksamhet kopplad till metallhantering. Denna historik gör sig påmind i dag genom ett stort antal förorenade områden.

Arbete med förorenade områden har pågått sedan 1999. I länet finns lite mer än 2500 områden som är eller misstänks vara förorenade. Över 700 objekt har utretts vidare genom inventering enligt MIFO-metodiken. I dagsläget har 41 objekt placerats i riskklass 1 (mycket stor risk för människa och miljön) och 293 objekt i riskklass 2 (stor risk). Inventeringsarbetet avslutades 2014.

Bidrag till undersökningar och åtgärder kan ges om det inte finns någon som är ansvarig. Under 2017 drevs i länet tre bidragsfinansierade objekt i åtgärdsfas.

Länsstyrelsen har tillsyn över 52 objekt inom riskklass 1 respektive 2. Av dessa 54 objekt är 19 stycken pågående verksamhet och 34 stycken är nedlagda verksamheter. Antal tillsynsobjekt i riskklass 3 och 4 är inte bedömt. På objekt inom riskklass 3 och 4 genomförs endast tillsyn i samband med exploateringsärenden och annan händelsestyrd tillsyn.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel samt åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ. Målet är svårt att påverka regionalt.

Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper

Halten i miljön av tidigare kända naturfrämmande ämnen är för hög samtidigt som nya ämnen sprids bland annat via olika produkter. En ökad kunskap och medvetandegörande kan bidra till att styra konsumtionen mot produkter som är bättre för hälsa och miljön.

För många ämnen som förekommer på marknaden saknas det i nuläget grundläggande kunskap om hur de påverkar hälsa och miljön, hur ämnena används och hur de sprids. Informationen om hur ämnena förekomst i varor bristfällig. Därmed försvåras kontroll och förebyggande åtgärder.

Ytterligare insatser krävs för att sprida information om farliga ämnen i material, produkter och varor. Det krävs tydligare märkning så att konsumenten kan göra ett aktiv val.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen

Vi lever idag i ett kemikalieintensivt samhälle där mycket av miljöproblemen kommer från den globala användningen av kemikalier i varor. Användningen av kemikalier är starkt kopplad till vår livsstil. De flesta av de varor som vi använder i vår vardag framställs med hjälp av kemikalier. Det gäller leksaker, kläder, elektronik, kosmetika och byggprodukter.

I maten kan det finnas rester av bekämpningsmedel eller kemiska ämnen från förpackningar. Många kemikalier kan långsamt läcka från varor, till exempel från kläder och elektronik. Läckaget från en enskild vara kan försumbar, men de stora volymerna gör att det totala läckaget kan vara betydande och orsaka skador på hälsa och i miljön. Små barn kan få i sig kemikalier via bröstmjölken. Förekomsten av farliga ämnen i varor gör också att det blir svårare att återvinna materialet, utan att åter utsätta människa och miljön för risker.

Förorenade områden

Länet har många förorenade områden som behöver åtgärdas. Det krävs fortsatt finansiering för tillsynsarbete och bidragsadministration för att få till stånd åtgärder. Databasen behöver fortlöpande administreras och förvaltas då den också används som ett planeringsunderlag för många aktörer i länet. En förutsättning för att nå miljömålet är att tillsynsarbetet för prioriterade förorenade områden ökar. En viktig åtgärd är att kommunerna tar fram handlingsplaner för arbetet med förorenade områden, både egeninitierat och händelsestyrt.

Att följa föroreningsinnehåll i avloppsslam ger en bra bild av flöden av olika miljögifter i samhället. Genom att begränsa ämnesnivåer i produktion, hushåll och varor och att rena dagvatten förbättras kvaliteten på slam. Länets största avloppsreningsverk, Kungsängsverket i Västerås, har för avsikt att bli Revaq-certifierade (det första i länet).