Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsen har under året tydligt stärkt sin roll kring aktiviteter som bidrar till att uppnå generationsmålet samt flera av miljökvalitetsmålen. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås.

Miljömålen är riktmärken för vad som behöver uppnås för att skapa ett hållbart samhälle. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås. Det är samma bedömning som gjordes 2016. Bland de miljökvalitetsmål som endast bedöms på nationell nivå gjorde Naturvårdsverket tidigare i år bedömningen att målet Skyddande ozonskikt kommer att nås och Strålsäkerhetsmyndigheten bedömde att Säker strålmiljö är nära att nås. Det innebär att 4 av de 14 miljökvalitetsmål som berör länet har goda förutsättningar att nås. Övriga miljökvalitetsmål bedöms vara svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att vända trenden för dessa mål.

Sammanfattning för samtliga miljömål

I årets uppföljning av miljömålen presenterar vi hur miljön mår och hur miljöarbetet går. En stor del av möjligheterna att nå miljömålen hänger på insatser från kommuner och näringsliv. Den här sammanställningen har dock fokus på Länsstyrelsens insatser. Nytt för i år är att generationsmålet ingår i redovisningen.

För att ställa om till ett hållbart samhälle och närma oss målen måste vi ta itu med existerande miljöproblem och samtidigt förebygga att nya miljöproblem uppstår. Vi vill framhäva att det på Länsstyrelsen genomförs många arbetsinsatser som påverkar miljömålen i positiv riktning. Detta arbete sker både som enskilda arbetsinsatser och i det ordinarie arbetet. Dessutom har Länsstyrelsen tagit initiativ till och startat upp ett väl fungerande Miljö- och Klimatråd, med bred representation från länets högskolor, näringsliv, organisationer och offentlig sektor. Totalt ingår ca 70 personer i rådet och dess grupperingar. Länsstyrelsen har även stärkt miljömålen i miljöledningsarbetet och ökat ambitionerna att nå de globala hållbarhetsmålen, vilka är centrala i miljömålsarbetet.

Trots detta avsätts i dagsläget inte tillräckliga resurser för att det ska vara möjligt att nå samtliga miljökvalitetsmål. För vissa miljökvalitetsmål är trenden dessutom negativ, vi kommer allt längre ifrån att nå de målen. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Exempel på insatser är tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och särskilda åtgärder.

Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö. Inom flera områden finns behov av sådana kunskapshöjande åtgärder, t.ex. kring kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper samt var dessa förekommer.

Några andra strategiska frågor som pekas ut i uppföljningen är att saneringstakten av förorenade områden måste öka. Anpassade styrmedel och skärpt lagstiftning behövs för att minska övergödningen av ytvatten i länet. Återställande och skötsel av dikningsskadade våtmarker i skyddade områden behöver prioriteras högre för att miljömålet ska nås. Även skyddet av tätortsnära natur av stor betydelse för friluftslivet behöver växlas upp.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Försurning är fortfarande ett problem i länets norra och nordvästra del. Orsaken är att detta område har en kalkfattig berggrund och att länet tagit emot nedfall av försurande ämnen. Under senare år har skogsbrukets försurande påverkan ökat. Det beror framförallt på att grenar och toppar (grot) i större omfattning transporteras bort från skogen för att användas som biobränslen.

Åtgärder på regional nivå

I arbetet med EU:s vattendirektiv bedöms cirka 16 procent av länets vattenförekomster inte uppnå god status med avseende på försurning. För att minska skogsbrukets försurande påverkan föreslår åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt flera möjliga åtgärder, t ex begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen.

Påverkan genom atmosfäriskt nedfall

I länet övervakas nedfall av svavel och kväve inom Krondroppsnätet. Sedan 1990-talet har framförallt nedfallet av svavel minskat. Minskningen beror på mycket stora utsläppsminskningar i Sverige och i övriga Europa. Jämfört med de svavelmängder som uppmättes i mitten av 1990-talet har svavelnedfallet minskat signifikant. År 2015 var nedfallet av svavel över länet fortsatt lågt. Markvattnet återhämtar sig endast mycket långsamt från svavelnedfallet.

Nedfallet av kväve över länet har inte visat någon statistisk förändring sedan krondroppsmätningarna startade år 1993. Den kritiska belastningen för kvävenedfall har överskridits under lång tid, troligtvis är vegetationen sedan länge påverkad. Förhöjda kvävehalter i markvattnet har hittills endast förekommit i norra delen av länet (IVL, Rapport NRC154).

Påverkan genom skogsbruk

Skogsbruket har en försurande effekt på mark och vatten genom att buffrande baskatjoner tas bort med biomassan. Ökad efterfrågan på förnybar energi gör att uttag av biomassa från skogen (stamved och grot) blivit mer omfattande i länet. Försurning orsakad av skogsbruket kan motverkas genom askåterföring, vilket innebär att aska från förbränning av biobränslen återförs till skogen.

Försurade sjöar och vattendrag

I länet genomförs kalkning för att arter som exempelvis flodpärlmussla och flodkräfta ska kunna reproducera sig. Kalkningen har även stor betydelse för fritidsfisket. Modellberäkningar antyder att flera av länets vatten kommer att förbli försurade under mycket lång tid.

Tillstånd i mark

Bedömning av försurningstillståndet i skogsmark görs nationellt. I Mellansverige överstiger det sura nedfallet fortfarande markens neutraliseringsförmåga. Ingen tydlig förbättringstrend har noterats.

Analys och bedömning

För att skogsbrukets försurande påverkan ska kunna begränsas behövs samarbete på olika nivåer (nationellt, regionalt och lokalt). Verktyg som reglerar omfattningen av exempelvis hyggesavverkning och uttag av grot i försurningskänsliga områden, kan behöva tas fram. Vidare behöver principer tas fram för hur askåterföring kommer de mest försurningsdrabbade områdena till fördel. I de mest försurningsdrabbade områdena behöver tillgången på aska från biobränslen öka.

Även om svavelnedfallet under flera decennier har minskat finns markförsurningen kvar. Det innebär att det kommer ta tid för både mark och vatten att återhämta sig från försurning. Utsläppen av kväveoxider är fortfarande över den kritiska belastningsgränsen. En viktig åtgärd för att nå miljömålet är att minska utsläpp av kväveoxid från transporter.

God status kommer sannolikt inte nås till 2020 utan kalkning. Flera av länets kalkade sjöar och vattendrag har höga biologiska värden som t ex flodkräfta och flodpärlmussla. I dessa vatten behöver kalkningen fortgå under lång tid för att negativa effekter på biologin inte ska uppstå.

Bedömning av måluppfyllelse

Ingen precisering till miljökvalitetsmålet bedöms vara uppfylld.

Bedömning av utvecklingen i miljön

Att utvecklingen i miljön är svagt positiv beror främst på minskade svavelutsläpp. Fortsatt förbättring av tillståndet förväntas men det tar tid för mark och vatten att återhämta sig från försurning. Åtgärder behövs för att minska betydande påverkan från skogsbruk och utsläpp av kväveoxider.

Referenser

IVL, Svenska miljöinstitutet 2016 Tillståndet i skogsmiljön i Västmanlands län – Resultat från Krondroppsnätet tom september 2015, Rapport NRC154.