Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsen har under året tydligt stärkt sin roll kring aktiviteter som bidrar till att uppnå generationsmålet samt flera av miljökvalitetsmålen. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås.

Miljömålen är riktmärken för vad som behöver uppnås för att skapa ett hållbart samhälle. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås. Det är samma bedömning som gjordes 2016. Bland de miljökvalitetsmål som endast bedöms på nationell nivå gjorde Naturvårdsverket tidigare i år bedömningen att målet Skyddande ozonskikt kommer att nås och Strålsäkerhetsmyndigheten bedömde att Säker strålmiljö är nära att nås. Det innebär att 4 av de 14 miljökvalitetsmål som berör länet har goda förutsättningar att nås. Övriga miljökvalitetsmål bedöms vara svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att vända trenden för dessa mål.

Sammanfattning för samtliga miljömål

I årets uppföljning av miljömålen presenterar vi hur miljön mår och hur miljöarbetet går. En stor del av möjligheterna att nå miljömålen hänger på insatser från kommuner och näringsliv. Den här sammanställningen har dock fokus på Länsstyrelsens insatser. Nytt för i år är att generationsmålet ingår i redovisningen.

För att ställa om till ett hållbart samhälle och närma oss målen måste vi ta itu med existerande miljöproblem och samtidigt förebygga att nya miljöproblem uppstår. Vi vill framhäva att det på Länsstyrelsen genomförs många arbetsinsatser som påverkar miljömålen i positiv riktning. Detta arbete sker både som enskilda arbetsinsatser och i det ordinarie arbetet. Dessutom har Länsstyrelsen tagit initiativ till och startat upp ett väl fungerande Miljö- och Klimatråd, med bred representation från länets högskolor, näringsliv, organisationer och offentlig sektor. Totalt ingår ca 70 personer i rådet och dess grupperingar. Länsstyrelsen har även stärkt miljömålen i miljöledningsarbetet och ökat ambitionerna att nå de globala hållbarhetsmålen, vilka är centrala i miljömålsarbetet.

Trots detta avsätts i dagsläget inte tillräckliga resurser för att det ska vara möjligt att nå samtliga miljökvalitetsmål. För vissa miljökvalitetsmål är trenden dessutom negativ, vi kommer allt längre ifrån att nå de målen. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Exempel på insatser är tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och särskilda åtgärder.

Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö. Inom flera områden finns behov av sådana kunskapshöjande åtgärder, t.ex. kring kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper samt var dessa förekommer.

Några andra strategiska frågor som pekas ut i uppföljningen är att saneringstakten av förorenade områden måste öka. Anpassade styrmedel och skärpt lagstiftning behövs för att minska övergödningen av ytvatten i länet. Återställande och skötsel av dikningsskadade våtmarker i skyddade områden behöver prioriteras högre för att miljömålet ska nås. Även skyddet av tätortsnära natur av stor betydelse för friluftslivet behöver växlas upp.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Luftkvaliteten i länet är huvudsakligen god, och utvecklingen går åt rätt håll. Vissa problem återstår dock innan miljökvalitetsmålet kan anses vara uppnått. Halterna av ett antal luftföroreningar ska ligga under de nivåer där de anses vara skadliga för människors hälsa, samt att djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Främst återstår problem med marknära ozon och partiklar. Problemen med partiklar är störst i hårt trafikerade miljöer i Västerås, men utvecklingen visar en svagt positiv trend. I större delen av länet antas inte partikelhalterna i luften utgöra något större problem. Marknära ozon är ett problem som inte enbart kan lösas regionalt. Under 2015 överskreds målvärdet för marknära ozon i låglänta lokaler i Västmanlands län mellan april och september. Det går inte urskilja någon tydlig trend för utvecklingen av ozonhalterna.

Mätningar av föroreningshalter i tätortsluft görs i Köping och Västerås. I länet finns det ett luftvårdsförbund, Västmanlands läns luftvårdsförbund. Medlemmar utgörs bland annat av kommuner och företag. Förbundet låter utföra mätningar av luftkvaliteten utanför Sala och Arboga.

Bensen

Halten bensen i luft har varit under målet på 1,0 mikrogram per kubikmeter i de senaste mätningarna i Västerås 2014 och strax över i Köping 2013. Halterna minskar.

Bens(a)pyren

Vedeldning är den främsta källan till bens(a)pyren. Halten i luft har mätts i Västerås 2012 och i Köpings 2011. Medelhalten 2012 var under målet på 0,10 nanogram per kubikmeter på båda platser.

Butadien

Inga mätningar av butadien har gjorts i länet, men inget tyder på att ämnet utgör något problem.

 

Formaldehyd

Inga mätningar av formaldehyd har gjorts i länet, men inget tyder på att ämnet utgör något problem.

Partiklar

Halten partiklar i tätortsluft ligger möjligen över målvärdet i vissa hårt trafikerade miljöer. Men i mätningar i Västerås var medelhalten av PM10 lite lägre än målet på 15 mikrogram per kubikmeter under 2014. Även medelhalten av PM2,5 låg under målvärdet på 10 mikrogram per kubikmeter i Västerås 2014. Målet om högst 3 dagar per år då PM2,5-halten inte överstiger 25 mikrogram per kubikmeter luft överskreds dock. Halterna har minskat kontinuerligt. Köpings kommun har också ett mätprogram för tätortsluft. Där framgår att vintermedelvärdet 2015/2016 var 11,5 µg/m3. Miljökvalitetsnormen ligger på 40 11,5 µg/m3 och för Köping finns därför endast krav på objektiv skattning eller beräkning för att följa PM10-halterna.

Marknära ozon

Preciseringen om att indexvärdet AOT40 mellan april och september ska vara lägre än 10 000 mikrogram per kubikmeter timmar överskreds vid låglänta platser i länet under 2014. Halten är väderberoende och det svårt att urskilja någon tydlig trend. Utsläppen av ozonbildande ämnen har dock minskat. Vintermedelvärdet

Kvävedioxid

Miljömålet på 20 mikrogram per kubikmeter klaras, utom i vissa hårt trafikerade gatumiljöer. Vid Västerås stads mätstation på Stora Gatan klarades målet väl under 2014. Halten i bakgrundsluft ligger tydligt under målet i länet.

Korrosion

Någon mätning av korrosionen på kalksten har inte gjorts i Västmanland. Nationellt görs bedömningen att målet kommer att kunna nås. Nedfallet av försurande svavelämnen minskar och förutsättningar finns att målet ska kunna nås även i Västmanlands län.

Analys och bedömning

Sammantaget görs en mer positiv bedömning av möjligheten att kunna nå miljömålet i Västmanlands län än nationellt. I de fall luftkvaliteten inte når upp till preciseringarna är problemen oftast lokala och inte i något fall särskilt långt över målvärdena. Miljökvalitetsmålet bedöms därför som nära att uppnås. Utvecklingen med avseende på luftkvaliteten är positiv. Utvecklingstakten har möjligen varit något lägre under de senaste åren, men miljökvalitetsmålet bör kunna nås.

De problem som finns rör främst marknära ozon, som tidvis förekommer i förhöjda halter i hela länet, och möjligen partiklar (PM10 och PM2,5) i luft i vissa hårt trafikerade vägmiljöer. Bildningen av marknära ozon är till stor del väderberoende och händelser med höga halter sker när förorenade luftmassor förs in över Sverige. För att komma till rätta med problemen krävs insatser på internationell nivå.

Även om trenden i Västmanland inte är särskilt tydlig, minskar tillfällen med höga halter i Sverige. Då problemen inte är särskilt allvarliga i Västmanlands län förväntas de åtgärder som vidtas kunna leda till att målsättningarna nås. Partiklar i luft (PM10) härrör till stor del från dubbdäcksanvändning. Åtgärder för att minska dubbdäcksanvändning väntas få effekt och den nationella trenden i Sverige är att halterna i bakgrundsluft minskar.

Vissa av föroreningarna i luft som används för att precisera miljökvalitetsmålet är inte tillräckligt väl uppmätta i länet. Det gäller bensen, butadien och formaldehyd. Det finns dock inga skäl att anta att dessa skulle utgöra något större problem i Västmanlands län än de gör nationellt. De främsta källorna är biltrafik. Nationellt har dessutom tydligt minskande trender kunna visas för dessa ämnen. För några indikatorer avseende Frisk luft saknas data på länsnivå: Allergiker/astmatiker och luftföroreningar och Besvär av vedeldningsrök. För indikatorn Besvär av bilavgaser är länsdata från 2007.

Bens(a)pyren är till stor del kopplad till vedeldning och kunskapen om hur haltsituationen i länet ser ut är bristfällig. I mätningar i Västerås under 2012 har medelhalten varit under målet.

De orter som störst problem i Sverige är de med en hög andel fastigheter som värms upp genom vedeldning och där topografin medför att inversion förekommer under vintrarna. Inga orter i Västmanlands län har några kända problem, och topografin i länet medför att inversion är ovanligt. Det finns därför inga skäl att anta att bens(a)pyren utgör något större problem.