Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsen har under året tydligt stärkt sin roll kring aktiviteter som bidrar till att uppnå generationsmålet samt flera av miljökvalitetsmålen. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås.

Miljömålen är riktmärken för vad som behöver uppnås för att skapa ett hållbart samhälle. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås. Det är samma bedömning som gjordes 2016. Bland de miljökvalitetsmål som endast bedöms på nationell nivå gjorde Naturvårdsverket tidigare i år bedömningen att målet Skyddande ozonskikt kommer att nås och Strålsäkerhetsmyndigheten bedömde att Säker strålmiljö är nära att nås. Det innebär att 4 av de 14 miljökvalitetsmål som berör länet har goda förutsättningar att nås. Övriga miljökvalitetsmål bedöms vara svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att vända trenden för dessa mål.

Sammanfattning för samtliga miljömål

I årets uppföljning av miljömålen presenterar vi hur miljön mår och hur miljöarbetet går. En stor del av möjligheterna att nå miljömålen hänger på insatser från kommuner och näringsliv. Den här sammanställningen har dock fokus på Länsstyrelsens insatser. Nytt för i år är att generationsmålet ingår i redovisningen.

För att ställa om till ett hållbart samhälle och närma oss målen måste vi ta itu med existerande miljöproblem och samtidigt förebygga att nya miljöproblem uppstår. Vi vill framhäva att det på Länsstyrelsen genomförs många arbetsinsatser som påverkar miljömålen i positiv riktning. Detta arbete sker både som enskilda arbetsinsatser och i det ordinarie arbetet. Dessutom har Länsstyrelsen tagit initiativ till och startat upp ett väl fungerande Miljö- och Klimatråd, med bred representation från länets högskolor, näringsliv, organisationer och offentlig sektor. Totalt ingår ca 70 personer i rådet och dess grupperingar. Länsstyrelsen har även stärkt miljömålen i miljöledningsarbetet och ökat ambitionerna att nå de globala hållbarhetsmålen, vilka är centrala i miljömålsarbetet.

Trots detta avsätts i dagsläget inte tillräckliga resurser för att det ska vara möjligt att nå samtliga miljökvalitetsmål. För vissa miljökvalitetsmål är trenden dessutom negativ, vi kommer allt längre ifrån att nå de målen. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Exempel på insatser är tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och särskilda åtgärder.

Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö. Inom flera områden finns behov av sådana kunskapshöjande åtgärder, t.ex. kring kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper samt var dessa förekommer.

Några andra strategiska frågor som pekas ut i uppföljningen är att saneringstakten av förorenade områden måste öka. Anpassade styrmedel och skärpt lagstiftning behövs för att minska övergödningen av ytvatten i länet. Återställande och skötsel av dikningsskadade våtmarker i skyddade områden behöver prioriteras högre för att miljömålet ska nås. Även skyddet av tätortsnära natur av stor betydelse för friluftslivet behöver växlas upp.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Gynnsam bevarandestatus

Inom åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) arbetar Länsstyrelsen med att återställa och bevara livsmiljöer för rödlistade arter utanför skyddade områden, inte minst igenväxande myrar och gamla fodermarker. Under 2017 har bl.a. slåtter och slyröjning genomförts på lokaler för mosippa, hällebräcka, fältgentiana, veronikanätfjäril, väddnätfjäril, storfibblebi och stortapetserarbi samt i rikkärr. Mindre naturvårdseldningar har också utförts i ett område där den brandgynnade mosippan förekommer. Dessutom har en beteshage på 14 ha restaurerats för att gynna ortolansparv, som tidigare häckade i området.

Även inom skyddade områden gör Länsstyrelsen stora insatser för den biologiska mångfalden, t.ex. bete, slåtter, friställning av värdefulla träd och naturvårdsbränning. Under 2017 har t.ex. naturvårdsbränningar på totalt 25 ha genomförts i två naturreservat.

Grön infrastruktur

Länsstyrelsen arbetar sedan 2015 enligt regeringsuppdrag med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur, vilket beräknas vara klart 2018. Länsstyrelsen har sedan tidigare ett fokus på landskapsstrategier, där grön infrastruktur är en viktig aspekt. Inom ÅGP försöker man ha ett landskapsekologiskt synsätt då åtgärder planeras. Andra exempel är värdetrakterna i länets skogsskyddsstrategi (Länsstyrelsen & Skogsstyrelsen 2006), samt den länsövergripande strategin Hjälmarelandskapets lövskogar (Skogsstyrelsen m.fl. 2013) där flera aktörer samverkar för att utveckla en sammanhängande lövskogstrakt längs Hjälmarens stränder.

Främmande arter

Ett utbrott av almsjukan pågår, och många almar har dött och/eller avverkats av säkerhetsskäl. Även askskottsjukan har slagit till och dödar askar på många håll. Andra främmande arter som fått fäste i länet och utgör problem lokalt är t.ex. signalkräfta, sjögull, jättebalsamin och jätteloka. Under 2017 har Länsstyrelsen beviljat Västerås kommun LONA-bidrag för att bekämpa jätteloka, sjögull och andra invasiva växter.

Biologiskt kulturarv

I både skyddade och oskyddade områden arbetas med att bevara och utveckla kulturlandskapets biologiska värden. Inom ÅGP fortskrider arbetet med att friställa de gamla, grova träd som minner om ett öppnare odlingslandskap, och under året har 22 träd i ett område friställts. Löpande sker dialog med olika aktörer som har kulturhistoriskt intressanta strukturer inom sina skötselramar, t.ex. alléer, åkerholmar och stenmurar.

Tätortsnära natur

Trycket mot stadsnära natur är hårt, och grönområden naggas i kanterna eller tas i anspråk av andra verksamheter. Positivt är att Länsstyrelsen i samråd med Sala kommun arbetar med bildande av fyra naturreservat i anslutning till Sala tätort. Länsstyrelsen arbetar också med långsiktigt skydd för ett stort skogsområde nära samhället Ramnäs. LONA-bidrag har i år beviljats Hallstahammars kommun för restaurering och reservatsbildning av Valstasjön nära Hallstahammar.

Analys och bedömning

Analys

Länsstyrelsens bedömning är även i år att det med dagens medel blir svårt att till år 2020 nå miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Det finns i dag inga tecken som tyder på att förlusten av biologisk mångfald kommer att ha hejdats inom utsatt tid. De biologiska processer som påverkar utbredning och förekomster av arter tar mycket lång tid, vilket försvårar måluppfyllelsen. Det 16:e miljökvalitetsmålet har kopplingar till flera andra miljömål som också har bäring på hur växt- och djurlivet kommer att utvecklas; se t.ex. Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap.

Länsstyrelsens löpande verksamhet med skydd, förvaltning och tillsyn av värdefull natur fortskrider, vilket på ett mer generellt plan bidrar till att komma närmare målet. Återställande och skötsel av dikningsskadade våtmarker i skyddade områden är ofta svårt att genomföra, men behöver prioriteras högre för att ändamålet med skyddet inte ska gå förlorat. Även skyddet av tätortsnära natur av stor betydelse för friluftslivet behöver växlas upp.

I ”vardagslandskapet” utanför de skyddade områdena krävs ett förbättrat hänsynstagande inom skogsbruket, även om många aktörer i dag tar ett stort ansvar. Ett annat stort problem är dammar och andra onaturliga vandringshinder i vattendrag, som starkt missgynnar vandrande fisk som t.ex. asp och öring (och därmed också bl.a. flodpärlmussla). Här medverkar Länsstyrelsen i ett omfattande arbete med bl.a. omprövning av gamla vattendomar, utrivning av dammar och projektering av in- och omlöp vid kraftverk.

En förutsättning för att miljökvalitetsmålet ska kunna uppfyllas är att anslagen till biologisk mångfald inte minskar. En översyn och anpassning av EU:s stöd inom jordbrukssektorn är av vikt för att bevara värdefulla miljöer och strukturer i odlingslandskapet, men också för att minska tillförseln av gödningsämnen från jordbruksmark till sjöar och vattendrag. Bl.a. skulle fler/mer generösa stöd inom landsbygdsprogrammet för t.ex. hävd av naturbetes- och slåttermarker och restaurering av våtmarker och småvatten behövas, liksom en smidigare hantering av stöden. Den dåliga lönsamheten för djurhållning är ett stort problem i det här sammanhanget. Det vore också värdefullt om resurser fortsatt kunde avsättas till arbete med landskapsstrategier.

Bedömning av miljökvalitetsmålet

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

Bedömning av utvecklingen i miljön

Utvecklingen i miljön är negativ. Det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och för de närmaste åren. 

Referenser

ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Länsstyrelsen i Västmanlands län & Skogsstyrelsen 2006. Strategi för formellt skydd av skog i Västmanlands län. Beslut 2006-04-24.

Skogsstyrelsen, Länsstyrelserna i Södermanlands, Västmanlands och Örebro län & Eskilstuna, Katrineholms, Vingåkers och Örebro kommuner 2013. Hjälmarelandskapets lövskogar. En strategi i syfte att samordna arbetet med att bevara och utveckla naturvärden, sociala värden och produktionsvärden inom Hjälmarelandskapets lövskogar. Fastställd 2013-09-16.