God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsen har under året tydligt stärkt sin roll kring aktiviteter som bidrar till att uppnå generationsmålet samt flera av miljökvalitetsmålen. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås.

Miljömålen är riktmärken för vad som behöver uppnås för att skapa ett hållbart samhälle. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås. Det är samma bedömning som gjordes 2016. Bland de miljökvalitetsmål som endast bedöms på nationell nivå gjorde Naturvårdsverket tidigare i år bedömningen att målet Skyddande ozonskikt kommer att nås och Strålsäkerhetsmyndigheten bedömde att Säker strålmiljö är nära att nås. Det innebär att 4 av de 14 miljökvalitetsmål som berör länet har goda förutsättningar att nås. Övriga miljökvalitetsmål bedöms vara svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att vända trenden för dessa mål.

Sammanfattning för samtliga miljömål

I årets uppföljning av miljömålen presenterar vi hur miljön mår och hur miljöarbetet går. En stor del av möjligheterna att nå miljömålen hänger på insatser från kommuner och näringsliv. Den här sammanställningen har dock fokus på Länsstyrelsens insatser. Nytt för i år är att generationsmålet ingår i redovisningen.

För att ställa om till ett hållbart samhälle och närma oss målen måste vi ta itu med existerande miljöproblem och samtidigt förebygga att nya miljöproblem uppstår. Vi vill framhäva att det på Länsstyrelsen genomförs många arbetsinsatser som påverkar miljömålen i positiv riktning. Detta arbete sker både som enskilda arbetsinsatser och i det ordinarie arbetet. Dessutom har Länsstyrelsen tagit initiativ till och startat upp ett väl fungerande Miljö- och Klimatråd, med bred representation från länets högskolor, näringsliv, organisationer och offentlig sektor. Totalt ingår ca 70 personer i rådet och dess grupperingar. Länsstyrelsen har även stärkt miljömålen i miljöledningsarbetet och ökat ambitionerna att nå de globala hållbarhetsmålen, vilka är centrala i miljömålsarbetet.

Trots detta avsätts i dagsläget inte tillräckliga resurser för att det ska vara möjligt att nå samtliga miljökvalitetsmål. För vissa miljökvalitetsmål är trenden dessutom negativ, vi kommer allt längre ifrån att nå de målen. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Exempel på insatser är tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och särskilda åtgärder.

Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö. Inom flera områden finns behov av sådana kunskapshöjande åtgärder, t.ex. kring kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper samt var dessa förekommer.

Några andra strategiska frågor som pekas ut i uppföljningen är att saneringstakten av förorenade områden måste öka. Anpassade styrmedel och skärpt lagstiftning behövs för att minska övergödningen av ytvatten i länet. Återställande och skötsel av dikningsskadade våtmarker i skyddade områden behöver prioriteras högre för att miljömålet ska nås. Även skyddet av tätortsnära natur av stor betydelse för friluftslivet behöver växlas upp.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat
Befolkningen i Västmanland ökar för första gången på länge i samtliga kommuner. Enligt 2017 års Bostadsmarkandsanalys har länets kommuner på bara ett par år gått från ett läge där flertalet kommuner bedömt att det råder balans eller finns ett överskott av bostäder i kommunen som helhet till att det 2017 råder underskott på bostäder i 9 av länets 10 kommuner. Kommunerna bedömer att bostadsbristen kommer kvarstå de kommande tre åren. En viktig förutsättning för att nå miljökvalitetsmålet är att det finns relevanta och aktuella planeringsunderlag samt nödvändig kompetens i kommunerna att driva en samhällsplanering som medverkar snarare än motverkar en god miljömålsuppfyllelse.

Boverkets miljömålsenkät 2015 tyder på att program eller strategier för transporter, kulturvärden, hälsa och säkerhet samt energi- och klimatresurser fortfarande saknas i flera kommuner. Sju kommuner har aktuella dokument för att främja miljöanpassade transporter och ett minskande av transportbehovet. Av de kommunerna är det sex som under de senaste två åren genomfört åtgärder för att främja hållbara transporter. Flertalet av länets kommuner har ingen strategi eller åtgärdsprogram för att hantera trafikbuller. Endast tre kommuner har under de senaste två åren vidtagit skyddsåtgärder för att begränsa bullret vid befintliga bostäder. Samtliga kommuner arbetar med inomhusmiljö och har information tillgänglig på kommunernas webbplatser angående detta.

I länet har sex kommuner ett kommunomfattande eller för del av kommun aktuellt planeringsunderlag gällande kulturmiljö. Den antikvariska kompetensen i länet är liten. Endast en kommun har tillgång till antikvarie, vilken är en förutsättning för en hållbar förvaltning av bebyggelsens kulturhistoriska värden.

Flertalet av länets kommuner arbetar med avfallsplanering och i dessa kommuner har hanteringen av avfall effektiviserats. Sju av kommunerna har en aktuell energiplan och arbete pågår i en. Andelen kommuner som har en aktuell energiplan har ökar från föregående år. Nästan alla kommuner i länet har egen naturvårdskompetens, men den sammanlagda arbetstiden för sådan personal är mycket varierande i länet.

Länsstyrelsens arbete
Arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålet vilar inte enkom på kommunerna. Även på regional nivå krävs ett omfattande arbete med att stötta, initiera och driva frågor rörande energianvändning, klimat- och miljöpåverkan för att skapa förutsättningar för miljömålsuppfyllelse. På länsstyrelsen har man under året påbörjat ett arbete med att ta fram ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Syftet med programmet är att i samband med framtagandet bygga upp ett länsövergripande nätverk dels för genomförandet av åtgärdsprogrammet men dels för att skapa ett forum för andra frågor som rör länets hållbara miljöutveckling.  Programmet ska genomsyras av samverkan mellan länets kommuner, Landsting, statliga myndigheter, akademi och organisationer, något som är en viktig förutsättning för miljömålsuppfyllnad.

 

Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer även i år att miljömålet God bebyggd miljö inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Det är svårt att göra en bedömning av utvecklingen i miljön för God bebyggd miljö av två anledningar; det finns både positiva och negativa utvecklingstendenser för de olika preciseringarna samt att preciseringarna inte är tillräckligt definierade och mätbara.

Länsövergripande åtgärder krävs för att utvecklingen av miljömålet i sin helhet ska kunna betecknas som positiv. Stor variation finns mellan kommunernas förmåga att genomföra åtgärder som påverkar målets preciseringar positivt. Länets mindre kommuner har mindre resurser, vilket tar sig uttryck i att de kommunerna inte har stadsarkitekt, antikvarie eller kommunekolog. Arbetet med att ta fram aktuella översiktsplaner fortskrider vilket ger förutsättningar för att efterföljande detaljplanering och bygglov blir effektiv och hållbarhetsaspekter implementeras.

Att befolkning i samtliga av länets kommuner växer ställer nya krav på exempelvis bebyggelse- och transportinfrastrukturplaneringen i länet. Risken att byggnader lämnas att förfalla eller rivs på grund av att de står outnyttjade i framförallt de mindre kommunerna har därmed potential att minska något. Förutsatt att utvecklingen av den fysiska miljön sker i linje med miljömålet bör det finnas förutsättningar att på sikt nå målen. Flera kommuner arbetar exempelvis aktivt med gestaltningsfrågor i planarbetet vilket kan ge positiva effekter på hur människor ser på och utnyttjar sin omgivning.

Utbyggandet av gång- och cykelvägar kan på sikt leda till ett minskat bilanvändande. Andra exempel på åtgärder som bidrar till att nå miljömålet god bebyggd miljö är satsningen på ökat kollektivtrafikanvändande. Förändringar av invanda mönster tar dock tid och en förändring i attityd kan behövas för att cykelplanering och kollektivtrafikutveckling ska bidra till miljömålsuppfyllelsen.

För flertalet av preciseringarna borde det vara möjligt att med åtgärder stödja arbetet med den fysiska planeringen så att det inom en generation skapas förutsättningar för att nå preciseringarna. En förutsättning för detta är att aktuella och bra planeringsunderlag finns att tillgå något som ett länstäckande åtgärdsprogram skulle kunna bidra till.

Åtgärder som påbörjats i vissa kommuner och som syftar till att planera för energieffektivisering och avfallshantering samt öka de miljöanpassade transporterna har ännu inte gett någon effekt på måluppfyllelsen men kan på lång sikt ha en positiv inverkan.

Preciseringen "Hälsa och säkerhet" bedöms fortfarande vara mycket svårt att nå då det är svårt att skapa förutsättningar för att nå minimikraven om bullernivåer för nybyggnation inom befintliga bebyggelsestrukturer.