Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsen har under året tydligt stärkt sin roll kring aktiviteter som bidrar till att uppnå generationsmålet samt flera av miljökvalitetsmålen. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås.

Miljömålen är riktmärken för vad som behöver uppnås för att skapa ett hållbart samhälle. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås. Det är samma bedömning som gjordes 2016. Bland de miljökvalitetsmål som endast bedöms på nationell nivå gjorde Naturvårdsverket tidigare i år bedömningen att målet Skyddande ozonskikt kommer att nås och Strålsäkerhetsmyndigheten bedömde att Säker strålmiljö är nära att nås. Det innebär att 4 av de 14 miljökvalitetsmål som berör länet har goda förutsättningar att nås. Övriga miljökvalitetsmål bedöms vara svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att vända trenden för dessa mål.

Sammanfattning för samtliga miljömål

I årets uppföljning av miljömålen presenterar vi hur miljön mår och hur miljöarbetet går. En stor del av möjligheterna att nå miljömålen hänger på insatser från kommuner och näringsliv. Den här sammanställningen har dock fokus på Länsstyrelsens insatser. Nytt för i år är att generationsmålet ingår i redovisningen.

För att ställa om till ett hållbart samhälle och närma oss målen måste vi ta itu med existerande miljöproblem och samtidigt förebygga att nya miljöproblem uppstår. Vi vill framhäva att det på Länsstyrelsen genomförs många arbetsinsatser som påverkar miljömålen i positiv riktning. Detta arbete sker både som enskilda arbetsinsatser och i det ordinarie arbetet. Dessutom har Länsstyrelsen tagit initiativ till och startat upp ett väl fungerande Miljö- och Klimatråd, med bred representation från länets högskolor, näringsliv, organisationer och offentlig sektor. Totalt ingår ca 70 personer i rådet och dess grupperingar. Länsstyrelsen har även stärkt miljömålen i miljöledningsarbetet och ökat ambitionerna att nå de globala hållbarhetsmålen, vilka är centrala i miljömålsarbetet.

Trots detta avsätts i dagsläget inte tillräckliga resurser för att det ska vara möjligt att nå samtliga miljökvalitetsmål. För vissa miljökvalitetsmål är trenden dessutom negativ, vi kommer allt längre ifrån att nå de målen. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Exempel på insatser är tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och särskilda åtgärder.

Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö. Inom flera områden finns behov av sådana kunskapshöjande åtgärder, t.ex. kring kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper samt var dessa förekommer.

Några andra strategiska frågor som pekas ut i uppföljningen är att saneringstakten av förorenade områden måste öka. Anpassade styrmedel och skärpt lagstiftning behövs för att minska övergödningen av ytvatten i länet. Återställande och skötsel av dikningsskadade våtmarker i skyddade områden behöver prioriteras högre för att miljömålet ska nås. Även skyddet av tätortsnära natur av stor betydelse för friluftslivet behöver växlas upp.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Grön infrastruktur, Gynnsam bevarandestatus samt Hotade arter och återställda livsmiljöer

Under 2017 har Länsstyrelsen fattat beslut om fem naturreservat om totalt drygt 413 ha produktiv skogsmark.

Mängderna skyddad skog och strukturer (död ved, lövträd, gamla/grova träd, gammal skog) viktiga för bevarande av biologisk mångfald i länet är långt under de nivåer som krävs. Resurserna för att bevara och sköta värdefulla skogsmiljöer är otillräckliga. Skogar med lång kontinuitet avverkas fortfarande, och vi ser en fragmentering av landskapet som försvårar överlevnaden för hotade arter. Skogsbruk på torvmark ökar, vilket kan innebära att fler gamla skogar försvinner.

Mycket arbete pågår för att förbättra miljöhänsynen i skogsbruket. Resultaten från hänsynsuppföljningen tyder dock på att det fortfarande finns mycket som kan förbättras. Skador vid transport över vattendrag sker i nära en tredjedel av fallen. Påverkan på hänsynskrävande biotoper följer samma trend som de senaste åren, med stor negativ påverkan i 25 % av objekten. Stor negativ påverkan på skyddszoner förekommer i 6 % av objekten. I stort är resultaten från hänsynsuppföljningen något bättre än föregående period.  

Skogsstyrelsen skärpte 2014 tillsynen enligt 30 § skogsvårdslagen, något som förhoppningsvis ska visa sig ha positiva effekter. För att hantera ärenden som berör artskyddsförordningen har ett arbetssätt tagits fram i samverkan med Länsstyrelsen. Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen arbetar enligt regeringsuppdraget om grön infrastruktur, där man strävar efter ett fungerande landskap i fråga om biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Arbetet med att ta fram regionala handlingsplaner inom uppdraget har påbörjats och beräknas vara klart under 2018.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Det finns en stor medvetenhet och acceptans för behovet av hänsyn till vatten och våtmarker, och det ställs hårdare krav på entreprenörer. Det finns en branschgemensam körskadepolicy och en gemensam målbild kring körskador. Skogsstyrelsen har under de senaste åren tillämpat skogsvårdslagen med extra inriktning mot hänsyn till vatten. Flygbildstolkningar genomförda 2016 och 2017 indikerar att hänsynen till vatten har förbättrats i länet. På samma vis förväntas implementeringen av de målbilder som togs fram i projektet ”Dialog om miljöhänsyn” bidra till en positiv utveckling av miljöhänsynen vid skogsbruk. Inom skogsbruket har det gjorts stora satsningar på utbildningar om målbilderna för såväl tjänstemän som entreprenörer.

Bevarade kulturmiljövärden

Skador på kulturlämningar i skogen i samband med skogsbruk sker fortfarande, men har minskat sedan 2014. Oregistrerade kulturlämningar upptäcks fortlöpande i länets skogar, och skulle behöva kartläggas för att bäst kunna bevaras. Skogsbruket har tagit fram branschgemensamma riktlinjer för hänsyn till kulturmiljöer vid skogsbruksåtgärder. Detta kan på sikt leda till förbättringar på området.

Analys och bedömning

Analys

Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen bedömer även i år att miljökvalitetsmålet Levande skogar inte kommer att nås till år 2020, med i dag beslutade och planerade styrmedel. Tillräckliga medel saknas för att ge de biologiskt mest värdefulla skogarna formellt skydd. Många gamla skogar avverkas, och skogsbruk på torvmark ökar vilket kan leda till att fler värdefulla skogar fälls. Forskning visar att skogsbruk på dikad torvmark också kan ha stora negativa effekter på klimatet. Åtgärder för att förbättra miljötillståndet i skogen pågår men är inte tillräckliga. Samverkan med sektorn är viktig i arbetet för att nå positiva effekter. Det finns positiva tendenser, men de negativa överväger vilket leder till att utvecklingen i stort bedöms vara negativ.

Skötsel och skydd av värdefull skog

Värdefulla skogar behöver få formellt skydd eller avsättas frivilligt för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Resurserna för områdesskydd har länge varit otillräckliga, och en ökning av anslaget skulle kunna leda till förbättrade förutsättningar för måluppfyllelse. Det behövs tillskott av resurser för ersättning till skogsägare, men också för skötsel av värdefulla områden och restaurering av naturvärden. Mer resurser för ökat förebyggande arbete i form av granskningar av avverkningsanmälningar, naturvärdesinventeringar och samråd är också önskvärda.

Information, samverkan och kompetenshöjning

Information till markägare och verksamhetsutövare inom skogsbruket är nödvändig för att nå ett bättre miljötillstånd i skogen. För att bevara markens egenskaper och motverka att värdefulla naturmiljöer skadas, krävs ökade resurser till informationsinsatser så att hänsynen vid skogsbruk ökar och prioriteringen av lämnad hänsyn blir bättre. Målbilder för god miljöhänsyn infördes i skogsbruket 2014. Efter det har skogsbruket genomfört stora utbildningsinsatser. Kalibreringar kring målbilderna har genomförts på olika håll i landet. Skogsstyrelsen arbetar med objektsvisa dialoger (återkopplingar) efter avverkning där miljöhänsyn diskuteras. Tillsammans leder dessa insatser förhoppningsvis till förbättringar på sikt. Det är viktigt med fortsatta utbildningar och kalibreringar om miljöhänsyn vid skogsbruk.

Prioriteringar

För att få största möjliga nytta av arbetet med områdesskydd bör vi fortsätta arbeta efter den lokala prioriteringen ”Strategi för formellt skydd av skog i Västmanlands län”. Den kombineras med länets åtgärdsprogram för hotade arter.

Bedömning av miljökvalitetsmålet

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

Bedömning av utveckling i miljön

Utvecklingen i miljön är negativ. Det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och för de närmaste åren. 

Referenser

Länsstyrelsen i Västmanlands län & Skogsstyrelsen 2006. Strategi för formellt skydd av skog i Västmanlands län. Beslut 2006-04-24.

Stendahl J., Skogsstyrelsen Uppsala-Västmanlands distrikt.