Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsen har under året tydligt stärkt sin roll kring aktiviteter som bidrar till att uppnå generationsmålet samt flera av miljökvalitetsmålen. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås.

Miljömålen är riktmärken för vad som behöver uppnås för att skapa ett hållbart samhälle. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås. Det är samma bedömning som gjordes 2016. Bland de miljökvalitetsmål som endast bedöms på nationell nivå gjorde Naturvårdsverket tidigare i år bedömningen att målet Skyddande ozonskikt kommer att nås och Strålsäkerhetsmyndigheten bedömde att Säker strålmiljö är nära att nås. Det innebär att 4 av de 14 miljökvalitetsmål som berör länet har goda förutsättningar att nås. Övriga miljökvalitetsmål bedöms vara svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att vända trenden för dessa mål.

Sammanfattning för samtliga miljömål

I årets uppföljning av miljömålen presenterar vi hur miljön mår och hur miljöarbetet går. En stor del av möjligheterna att nå miljömålen hänger på insatser från kommuner och näringsliv. Den här sammanställningen har dock fokus på Länsstyrelsens insatser. Nytt för i år är att generationsmålet ingår i redovisningen.

För att ställa om till ett hållbart samhälle och närma oss målen måste vi ta itu med existerande miljöproblem och samtidigt förebygga att nya miljöproblem uppstår. Vi vill framhäva att det på Länsstyrelsen genomförs många arbetsinsatser som påverkar miljömålen i positiv riktning. Detta arbete sker både som enskilda arbetsinsatser och i det ordinarie arbetet. Dessutom har Länsstyrelsen tagit initiativ till och startat upp ett väl fungerande Miljö- och Klimatråd, med bred representation från länets högskolor, näringsliv, organisationer och offentlig sektor. Totalt ingår ca 70 personer i rådet och dess grupperingar. Länsstyrelsen har även stärkt miljömålen i miljöledningsarbetet och ökat ambitionerna att nå de globala hållbarhetsmålen, vilka är centrala i miljömålsarbetet.

Trots detta avsätts i dagsläget inte tillräckliga resurser för att det ska vara möjligt att nå samtliga miljökvalitetsmål. För vissa miljökvalitetsmål är trenden dessutom negativ, vi kommer allt längre ifrån att nå de målen. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Exempel på insatser är tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och särskilda åtgärder.

Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö. Inom flera områden finns behov av sådana kunskapshöjande åtgärder, t.ex. kring kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper samt var dessa förekommer.

Några andra strategiska frågor som pekas ut i uppföljningen är att saneringstakten av förorenade områden måste öka. Anpassade styrmedel och skärpt lagstiftning behövs för att minska övergödningen av ytvatten i länet. Återställande och skötsel av dikningsskadade våtmarker i skyddade områden behöver prioriteras högre för att miljömålet ska nås. Även skyddet av tätortsnära natur av stor betydelse för friluftslivet behöver växlas upp.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Ekosystemtjänster, hotade arter och återställda livsmiljöer samt Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter genomför Länsstyrelsen bl.a. restaurering och skötsel av oskyddade rikkärr, en i länet relativt ovanlig men artrik myr-typ. Under 2017 har slåtter genomförts på totalt 14 ha rikkärr. Även i våtmarker inom skyddade områden utför Länsstyrelsen löpande skötsel, och i år har exempelvis 10 ha strandäng slåttrats, och 25 ha betesputsats, i naturreservatet Asköviken-Tidö.

Under 2017 har ytterligare ett objekt i Myrskyddsplan för Sverige (Naturvårdsverket 1994, 2007) skyddats genom reservatsbeslut. 14 av totalt 19 myrskyddsplaneobjekt, omfattande en areal av över 3 500 ha, är nu formellt skyddade i länet. Indikator: Myrskyddsplanens genomförande

Under året har ytterligare ca 112 ha våtmark, inkl. ovan nämnda myrskyddsplaneobjekt, fått reservatsskydd i länet. Indikator: Skydd av våtmarker.

Återskapade våtmarker

Länsstyrelsen bedriver uppsökande verksamhet och informationsarbete i syfte att få till stånd anläggning och restaurering av våtmarker och småvatten i jordbrukslandskapet, med stöd av landsbygdsprogrammet. Sedan hösten 2015 är det åter möjligt att söka stöd för återskapande av våtmarker i det nya landsbygdsprogrammet, men få ansökningar har kommit in. Dock har under hösten 2017 skyddsvallen mot Mälaren vid Asköviken rivits, till största delen med pengar från landsbygdsprogrammet, vilket beräknas resultera i ytterligare ca 24 ha strandäng. Därmed har i länets jordbrukslandskap ca 265 ha våtmarker och småvatten anlagts eller restaurerats sedan år 2000. Indikator: Anlagda våtmarker.

Gynnsam bevarandestatus

Vid anmälningar om avverkning, skogsgödsling, dragning av skogsbilväg och andra skogliga verksamheter avråder myndigheterna från åtgärder som kan påverka våtmarker med höga naturvärden, och ställer krav på skyddszoner och andra hänsyn. Nydikning är förbjuden i södra delen av länet och tillståndspliktig i den norra. Länsstyrelsen ger inte tillstånd till dikning eller torvtäkt i värdefulla våtmarker, och ställer vid tillståndsgivning krav på efterbehandlingen av torvtäkter. I dag sker i princip ingen nydikning i länet, utöver skyddsdikning vid skogsavverkning. Dock kvarstår problemen med befintliga diken som avvattnar våtmarker, även om många äldre diken sällan eller aldrig rensas och har mist mycket av sin avvattnande effekt.  Dessutom leder körning med terrängfordon i, eller i anslutning till, våtmarker till störd hydrologi på många håll.

Analys och bedömning

Analys

Även i år bedömer Länsstyrelsen att miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker inte kommer att nås till år 2020. I hydrologiskt störda våtmarker fortsätter markavvattningen och igenväxningen, en process som accelereras av brist på hävd, kvävenedfall, näringsläckage från omgivande marker samt ev. klimatförändringar. Det finns fortfarande brister i skogsbrukets hänsynstagande, i form av t.ex. körning med tunga fordon i, och otillräckliga skyddszoner mot, våtmarker. Motståndet är också stort mot avveckling av diken i skogs- och myrmark, p.g.a. befarade skador på produktionsskog. Störd hydrologi och igenväxning i öppna myrar, såväl i skyddade som i oskyddade områden, är de främsta anledningarna till att det inte går att ange en tydlig utvecklingsriktning för miljökvalitetsmålet som helhet. När mer data finns från t.ex. miljöövervakning samt uppföljning i skyddade områden, går det förhoppningsvis att få en tydligare bild.

Intresset för ny- och återskapande av våtmarker och småvatten i odlingslandskapet är generellt svalt bland markägare, främst p.g.a. låga ersättningsnivåer i miljöstödssystemet. Det upplevs också att processen inom det nya landsbygdsprogrammet, som trädde i kraft hösten 2015, är krångligare än inom det gamla, samt att villkoren i vissa avseenden försämrats. Svårigheter förknippade med omprövningar av markavvattningsföretag är också en viktig faktor, liksom långa handläggningstider hos Länsstyrelsen. Miljöersättningarna för anläggande och skötsel av våtmarker och småvatten i jordbrukslandskapet bör höjas, och Länsstyrelsens handläggning av dessa ärenden effektiviseras.  

Arbetet med restaurering och skötsel av rikkärr, inom och utanför skyddade områden, fortskrider. Arbetet med skydd av våtmarker går också framåt, och under 2017 har relativt stora arealer våtmark fått reservatsskydd. Det är glädjande, men för att skyddet ska vara ändamålsenligt krävs också att diken i skyddade områden avvecklas där så är möjligt samt att igenväxande myrar restaureras genom röjning och/eller slåtter.

Bedömning av miljökvalitetsmålet

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

Bedömning av utveckling i miljön

Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning. 

Referenser

Naturvårdsverket 1994. Myrskyddsplan för Sverige. Beslut 1994-04-25, dnr 212-1986-94.

Naturvårdsverket 2007. Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport – objekt i Svealand. Rapport 5668.