Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för två. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till mer långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen bör produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och av det åtgärdsarbete som påverkar miljön i länet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för två. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Omfattande restaureringsprojekt med offentliga medel innebär att trenden för Myllrande våtmarker fortfarande är positiv.

Begränsad klimatpåverkan

Utsläppen av växthusgaser minskar kontinuerligt i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Utsläppsminskningarna sker i alla sektorer utom transporter och arbetsmaskiner. Transportsektorn står nu för 43 procent av länets utsläpp. Tillväxt- och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Utsläppen från länets befolkning ur ett konsumtionsperspektiv, där även utlandsresor och utsläpp i andra länder från produktion av varor som importeras till länet räknas in, ökar dock.

Giftfri miljö

Ca hälften av länets kommuner arbetar med styrdokument för en giftfri skola och samverkansrådet för kemikaliefrågor har börjat sitt arbete. Region Örebro län är mycket aktiva i kemikaliearbetet och Örebro kommun har tagit fram strategier för giftfri kommun och miljöanpassat byggande. Det senare är viktigt mot bakgrund av att nybyggnadstakten är mycket hög i kommunen för närvarande.

Biologisk mångfald

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya styrmedel behövs för att flera av miljömålen ska nås. Länsstyrelsens nya uppdrag om handlingsplan för grön infrastruktur innebär att bättre kunskapsunderlag tas fram för naturvårdsarbetet och utgör en yta för ökat samarbete med de areella näringarna.

Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur och småbrukare i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Det regionala naturvårdsarbetet är i hög grad fokuserat på skydd och skötsel av skyddad natur, utveckling av biologiska och upplevelsemässiga värden i tätortsnära natur, rådgivning och tillsyn i samband med exploatering och några större naturvårdsprojekt till stor del finansierade av EU. Lifeprojektet RECLAIM har förlängts ett år till 2018. Vid sjön Tysslingen har man bl a utfört restaureringsslåtter på ca 50 ha, förbättrat stängsel för att förbättra betesregimen och byggt flera tillfartsvägar ned till sjön för att underlätta djurtransporter och skötsel.

Inom länet arbetar flera aktörer med skydd, restaurering och hållbart nyttjande. Det är svårt att utvärdera effekterna av det som görs på objektsnivå eller åtgärdernas betydelse på landskapsnivå. Ett viktigt verktyg för miljömålet är arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter. Fokus har under året exempelvis varit på restaurering av artrika betesmarker, frihuggning av skyddsvärda träd, samt åtgärder för ortolansparv.

Åtgärder på kommunal nivå

Huvudfokus för den kommunala naturvården är främst att utveckla och tillgängliggöra tätortsnära natur. Det statliga stödet LONA är mycket viktigt för det kommunala naturvårdsarbetet. Under året har medlen fördelats mellan åtta projekt fördelat på två kommuner. Projekten handlar bl a om att öka tillgängligheten till naturen för barn och bidra till integration av nytillkomna svenskar. Örebro kommun har även arbetat med naturvärdesinventering kopplat till ett ökat bostadsbyggande och drivit projektet Inspiration för hållbarhet i samhällsbyggnadsprocessen. Inom Sydnärkes miljöförbund har man arbetat med kommunala ansvarsarter, samt dialogprojektet Livet i skogen som ska främja utbytet mellan ideell naturvård, skogsbruk och samhällsmedborgare.

Åtgärder inom näringslivet

Ett exempel är att skogsbestånd på Oricas Sweden AB:s fastighet i Gyttorp utanför Nora åtgärdats med stöd av Skogsstyrelsens Nokås-medel. Åtgärden bestod bl a i att hugga bort gran för att gynna lövträden i bestånden, samtidigt som man skapat död ved. Syftet var att gynna lövskogen och alla arter som är knuten till den miljö som t ex hackspettar.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen för miljömålet är fortfarande negativ trots det positiva arbete som utförs. Det är långtgående och storskaliga förändringar i landskapet som orsakas av framför allt skogs- och jordbrukssektorn som har en kraftig negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Inom skogsbruket krävs ett fortsatt arbete med att öka kvalitén på frivilliga avsättningar och på den generella naturvårdshänsynen. Det är viktigt att reglerna för miljöstödet inom jordbruket utformas så att biologisk mångfald gynnas. Tyvärr tycks trenden peka på en annan utveckling, t ex är nu arealen mark som får betesmarksstöd nere på 2002 års nivå och samma sak gäller för marker med tilläggsersättning.

Det är viktigt att det även framöver finns möjlighet för kommunerna att söka LONA-medel eftersom det har stor betydelse för många kommuners naturvårdsarbete. Minskade naturvårdsanslag i förhållande till behovet gör att extern finansiering har blivit allt viktigare vid naturvårdsåtgärder. En effekt av det är att fokus framöver kommer ligga på stora projekt som t ex RECLAIM Life och Life Taiga.

Tillämpningen av artskyddsförordningen, framför allt inom skogsbruket, har medfört ett större artfokus vid planering och utförande inom praktiskt skogsbruk. Det är ännu dock för tidigt för att se vilka effekter den nya tillämpningen kommer att ha på vår strävan att uppnå miljökvalitetsmålet.