Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för två. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till mer långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen bör produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och av det åtgärdsarbete som påverkar miljön i länet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för två. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Omfattande restaureringsprojekt med offentliga medel innebär att trenden för Myllrande våtmarker fortfarande är positiv.

Begränsad klimatpåverkan

Utsläppen av växthusgaser minskar kontinuerligt i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Utsläppsminskningarna sker i alla sektorer utom transporter och arbetsmaskiner. Transportsektorn står nu för 43 procent av länets utsläpp. Tillväxt- och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Utsläppen från länets befolkning ur ett konsumtionsperspektiv, där även utlandsresor och utsläpp i andra länder från produktion av varor som importeras till länet räknas in, ökar dock.

Giftfri miljö

Ca hälften av länets kommuner arbetar med styrdokument för en giftfri skola och samverkansrådet för kemikaliefrågor har börjat sitt arbete. Region Örebro län är mycket aktiva i kemikaliearbetet och Örebro kommun har tagit fram strategier för giftfri kommun och miljöanpassat byggande. Det senare är viktigt mot bakgrund av att nybyggnadstakten är mycket hög i kommunen för närvarande.

Biologisk mångfald

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya styrmedel behövs för att flera av miljömålen ska nås. Länsstyrelsens nya uppdrag om handlingsplan för grön infrastruktur innebär att bättre kunskapsunderlag tas fram för naturvårdsarbetet och utgör en yta för ökat samarbete med de areella näringarna.

Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur och småbrukare i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Flera åtgärder för att förbättra miljöhänsynen pågår, till stor del initierade av skogsbruket själva, som ex framtagande av policys och implementering av målbilder för god miljöhänsyn. Det är ett viktigt steg för att förbättra de brister som finns. Arbetet med skydd av skog går trots ökade anslag de senaste åren långsamt eftersom anslaget för ersättningar till markägare fortfarande är låga i förhållande till skyddsbehovet. Många nyckelbiotoper är okända av myndigheter och skogsägare och riskerar därför att avverkas. Inom länet har ett åtgärdsprogram för miljömålen tagits fram, där biologisk mångfald är en utpekad del. Den nya verksamheten Handlingsplaner för grön infrastruktur är en möjlighet till utökat samarbete mellan myndigheter och sektor i naturvårdsarbetet.

Biologisk mångfald, hotade arter och återställda livsmiljöer

En viktig del i bevarandet av naturmiljövärden är formellt skydd av skog. I länet fanns 2016 16 870 ha naturreservat, 769 ha biotopskydd och 543 ha naturvårdsavtal. Arealen avser skyddad produktiv skogsmark. Frivilliga avsättningar är också av stor betydelse. Markägarnas initiativ till formellt skydd genom arbetssättet Nya Komet ökar, om än i långsam takt.

2017 fastställdes den nya nationella strategin för formellt skydd av skog som i stort är lik den föregående strategin, men anslaget förskjuts en del till Skogsstyrelsen och för värdekärnor på privat mark.

Avverkningar i gamla skogar med lång kontinuitet och med stora biologiska värden sker fortfarande. Det missgynnar den biologiska mångfalden. För att förbättra tillståndet för skogens rödlistade arter krävs bl.a. åtgärder så som ytterligare skydd av skog, naturvårdande skötsel, ökad tillämpning av hyggesfria metoder, restaureringsinsatser t.ex. naturvårsbränning.

Intill Tivedens nationalpark har Sveaskog utsett ett område på ca 2000 ha där man inriktar sig på hyggesfritt skogsbruk. Arbetet är påbörjat om än i liten skala och sker i dialog med lokala aktörer.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Skogsstyrelsen har fortsatt sin dialog med företagsledningar, tjänstemän och entreprenörer för att diskutera vilken hänsyn som bör tas enligt sektorsansvaret. Dialogen bygger på de gemensamt framtagna målbilderna för god miljöhänsyn.

Många forn- och kulturlämningar skadas i samband med skogliga åtgärder och Skogsstyrelsen genomför en årlig inventering av vilken hänsyn som tas till registrerade kulturlämningar i skogen. 2016 års redovisning visar att ca ¼ av alla lämningar i Svealand blir skadade eller påverkade i samband med åtgärd. Branschgemensamma riktlinjer har tagits fram i syfte att minska skador på forn- och kulturlämningar som stor del av aktörerna i länet arbetar efter.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Den branschgemensamma policyn om körskador har bidragit till förbättrade drivningsmetoder. Skador vid transport över vattendrag förekommer fortfarande men de senaste åren har andelen oskadade vattendrag ökat.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer att vi inte kommer att nå målet för Levande skogar i Örebro till år 2020 med idag beslutade eller planerade åtgärder. De positiva åtgärder som sker i skogsbruket idag bör vägas mot de negativa händelser som också pågår, detta sammantaget innebär att utvecklingen av miljömålet bedöms vara neutral då det inte går att se en tydlig riktning.

Ökade resurser för skyddsarbete

En viktig del för att nå måluppfyllelsen i Levande skogar, är arbetet med formellt skydd av skog. De förslag om utökade anslag för skydd av skog, naturvårdande skötsel och naturvärdesinventering som finns i budgetpropositionen är ett steg i rätt riktning. Även med dessa tillskott är resurserna sett till behoven mycket små.  Länsstyrelsen lägger ner stora resurser på dialog med ett antal större skogsföretag i länet om att inte avverka områden som på sikt planeras bli naturreservat. För att lösa dessa områden är en ny markbyteslösning det effektivaste verktyget.

Under kommande år planeras att ytterligare informera om Nya Komet för att få fler markägarinitiativ om formellt skydd.

Landskapsperspektiv och frivilliga insatser

Inom länet har det tagits fram ett åtgärdsprogram för miljömålen där biologisk mångfald är ett av sex fokusområden. En av åtgärderna som ska genomföras är regeringsuppdraget att ta fram en handlingsplan för Grön infrastruktur, denna kan bidra till ökad samverkan mellan aktörer och lyfta landskapsperspektivet.

Miljöhänsynen i samband med skogliga åtgärder, i samverkan med formellt skyddade områden och frivilliga avsättningar är ur ett landskapsperspektiv väldigt viktiga. Detta för att skapa gynnsamma förhållanden där hotade arter kan sprida sig och fortleva i livskraftiga bestånd. För att kunna göra säkrare analyser av frivilligt avsatta områden behövs en ökad transparens av de frivilliga avsättningarnas läge, omfattning och kvalitet. Det behövs en bättre insyn i avverkningen av frivilliga avsättningar och i vilken mån de ersätts av andra, mer ekologiskt värdefulla skogar, för att kunna utvärdera deras naturnytta.

Åtgärder för bevarade natur- och kulturmiljövärden

Hänsyn vid avverkningar är en viktig del för att nå måluppfyllelsen. Skogsbrukets ansvar behöver utvecklas och förståelsen och ansvarskännandet för miljötillståndet i våra skogar måste öka. Det är viktigt med fortsatt dialog kring miljöhänsynens betydelse och vikten av att skydda och bevara värdefull skog.

En viktig faktor för att minska skaderisken på kulturlämningar i samband med skogliga åtgärder är att lämningen markeras i fält. Oavsett om lämningen är registrerad eller inte ska hänsyn tas, varför det är viktigt med kunskap och kännedom om hur lämningar känns igen. Även att informationsöverföringen säkerställs för alla som är inblandade i åtgärderna.

Skogsbruket bidrar med framtagande av policys och utbildningar vilket framöver behöver implementeras i alla led för att ge effekt på skogen, om så sker har vi kommit en bit på väg för att uppnå miljömålet Levande skogar.